Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

TCO gör tummen upp för jobbpakt

Det ser ut som TCO får gehör för de frågor som centralorganisationen drivit hårdast inför valet. S och MP har kommit överens om både höjt tak i a-kassan, en pappamånad och att sätta stopp för staplade visstider.
Johanna Rovira Publicerad
Henrik Montgomery/TT
Miljöpartiets språkrör Åsa Romson, Gustav Fridolin och Socialdemokratenas partiledare Stefan Löfven. Henrik Montgomery/TT

En av TCO:s käpphästar är att taket i a-kassan måste höjas, helst till 27 500 kronor. Hur högt taket blir återstår att se, men S och MP är i alla fall överens om att det ska höjas.

- Det är ett mycket välkommet besked, men sedan återstår att se var taket hamnar.  Blir det en liten höjning kvarstår problemen, säger Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO.

- Vi kommer att fortsätta arbetet för att återupprätta a-kassan, det finns behov både att förändra över kvalificeringsvillkoren, så att fler kan få ersättning, och att indexera så att ersättningen följer löneutvecklingen.

En rejäl höjning av a-kassetaket kan få många följdeffekter. Fler fackförbund kommer att kunna införa inkomstförsäkringar och det kan också få positiva effekter på omställningsavtalet, tippar Roger Mörtvik. Han ser inga problem med att de befintliga inkomstförsäkringarna skulle förlora värde (och facket därmed förlora medlemmar) om taket höjs.

- Inkomstförsäkringen kommer fortsätta att vara nödvändig för de som tjänar mest.

Partierna har också enats om att ersättningen ska ligga på 80 procent under hela arbetslöshetsperioden, en åtgärd som Roger Mörtvik inte anser är lika angelägen.

- Vi vet från forskningen att nedtrappning av a-kassan har viss effekt och jag hade hellre sett att resurserna läggs på ett ännu högre tak än ersättning under längre tid.

Den tredje pappamånaden, som S och MP, flaggat för är ingen nytillkommen månad, utan är ska tas från den befintliga föräldraledigheten. Miljöpartiet hade egentligen velat gå längre:

- Vi har satt som mål att det ska vara ett jämt uttag mellan föräldrarna,  vi ser det här som ett första steg. Med det parlamentariska läget i riksdagen måste vi se till att det finns stöd för förändringen - hade vi propsat på mer är risken stor att det skulle falla, säger Per Bolund, ekonomisk-politisk talesperson för Miljöpartiet.

Löftet om en tredje pappamånad är mer välkommet och även beskedet att S och MP är överens om att stoppa möjligheten att visstidsanställa under långa perioder. TCO:s ordförande Eva Nordmark säger i ett pressmeddelande att ett stopp är det enda rimliga.

- Vi har ju anmält förra regeringen eftersom eländet med staplade visstidsanställningar bryter mot EU-rätten. Nu får vi avvakta och se vad beskedet betyder rent konkret, men det låter lovande, säger Roger Mörtvik.

- Det ser ut som att vi får genomslag för de frågor TCO drivit hårdast inför valet och det är väldigt bra.

S och MP har dessutom enats om att Fas 3 ska slopas.  Och om det inte är 40 procent kvinnor i bolagens styrelser år 2016 kommer en lag om tvångskvotering att införas. Miljöpartiet har inte fått med sig S på att återinföra friåret eller arbetstidsförkortning till 35-timmarsvecka.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut

Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Noa Kristiansson Publicerad 9 september 2026, kl 06:07
Ett kollage som visar ett kontrakt som skrivs på och tre staplar från en statistikrapport.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump

Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler. 

Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.

Den som bryter mot en konkurrensklausul kan tvingas betala miljonbelopp i skadestånd.

Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det

OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.

Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.

Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.

Checklista: Detta ska du undvika

Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.

  • Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
  • Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
  • Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.

Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna

OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.

En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.

Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.

– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:

– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.

Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning

De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.

Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.

Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?

– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD

Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”

Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.

Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.

Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller

Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:

  • Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
  • Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
  • En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.

Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.

På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.

Om rapporten

Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.

Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.

OECD grundades 1961 och har 38 medlemsländer.