Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Manifestation mot flytt av diamantfabrik

Trots att nedläggningen av diamantfabriken i Robertsfors är beslutad, är hoppet inte helt släckt än. I torsdags hölls en manifestation arrangerad av Unionen och IF Metall, där anställda och anhöriga protesterade mot beslutet att flytta tillverkningen.
Johanna Rovira Publicerad
Maj-Inger Åhgren
Maj-Inger Åhgren

Närmare 200 personer förlorar sina jobb när Element Six lägger ner fabriken i Robertsfors och flyttar tillverkningen av superhårda material, bland annat syntetiska diamanter, till Sydafrika och Irland. Sett till Robertsfors befolkning är det som om 57 000 jobb skulle försvinna i Stockholmsområdet.

- Det här är en form av bruksdöd som slår till i Robertsfors, säger Olof Karlsson, ordförande i Unionenklubben på Element Six.

Diamantfabriken har funnits i Robertsfors sedan 1960-talet och de produkter som har tillverkats är unika för Element Six-koncernen. Ändå har koncernledningen fattat beslut att flytta tillverkningen till koncernens andra fabriker i Sydafrika och Irland, och det trots att Unionen och IF Metall i olika rapporter försökt visa de negativa konsekvenserna av en flytt.

- Sydafrika har kapaciteten, men tillverkar helt andra typer av diamantprodukter. Irland ägnar sig åt efterarbete och försäljning och monterade ner sina pressar för tolv år sedan, så vi anser att kompetensen där är ytterst bristfällig, säger Olof Karlsson.

Beslutet är fattat men mbl-förhandlingarna om själva nedläggningen fortsätter. Än är inte hoppet om att få behålla fabriken helt dött.

- Det finns visst hopp om att verksamheten blir kvar. Koncernen har räknat med att flytten tar 18-24 månader, men vi har svårt att se att man lyckas överföra vår produktion med framgång under den tiden. Troligen är det en tidsfråga, men det kan ju också hända att det går så dåligt att man ändrar sig, säger Olof Karlsson.

I går kväll hölls en manifestation för jobben i Robertsfors. Unionen och IF Metall bjöd på korv och kaffe på parkeringen utanför Konsum, samtidigt som klubbordförandena liksom lokala och regionala politiker talade. Därefter gick de församlade i fackeltåg genom hela samhället till Element Six parkeringsplats.

- Kommunen håller på att starta ett projekt för att hitta ersättningsverksamheter till Robertsfors. Fabriken är inte till salu och även om den vore det skulle det vara svårt att konkurrera på diamantmarknaden, men vi har teknisk kompetens som går att använda till mycket annat, säger Olof Karlsson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Efter fängelsedomen: ”Systemet fortsätter att bestraffa mig”

Goled Raabi begick ett brott för 14 år sedan. Trots att han sedan länge lever ett skötsamt liv hindrar fängelsedomen honom fortfarande på arbetsmarknaden. Nu hoppas han att EU-domstolen ger honom upprättelse.
David Österberg Publicerad 17 februari 2026, kl 06:01
Goled Raabi sitter i en trappa utomhus. Han har avtjänat ett fängelsestraff och driver nu en rättsprocess om publicering av brottsdomar på sajter som Lexbase.
Goled Raabi lämnade kriminaliteten för många år sedan. Trots det orsakar hans gamla fängelsedom fortfarande problem när han söker jobb. Nu hoppas han att EU-domstolen ska hjälpa honom. Anders Warne

Som ung vuxen hamnade Goled Raabi i kriminalitet och dömdes 2011 till fängelse. När han frigavs 2012 fattade han beslutet att förändra sitt liv.

– Jag skakade hand med anstaltschefen och lovade att ta fullt ansvar för min framtid.

Det gjorde han också. I dag har Goled Raabi flera yrkeskompetenser, bland annat inom it. Men trots att han numera lever ett ordnat liv möter han återkommande hinder på arbetsmarknaden. Anledningen är söktjänster som Lexbase och Krimfup. Via dem kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister.

– Det här visar att dagens kriminalpolitik är trasig. Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, säger Goled Raabi.

Gallrad ur belastningsregistret – men kvar på nätet

Goled Raabis straff är nu bortgallrat från belastningsregistret. För några år sedan begärde han att också Lexbase skulle ta bort uppgifterna om honom. När företaget vägrade beslutade han sig för att gå till domstol. Processen har han drivit själv, utan advokat, samtidigt som han studerar.

Målet ligger nu vilande i tingsrätten i väntan på ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Avgörandet kommer troligen de närmaste månaderna.

Domstolen ska ta ställning till om den svenska ordningen – där företag med utgivningsbevis kan publicera omfattande personuppgifter om brott – är förenlig med EU:s dataskyddsförordning GDPR. En central fråga är om verksamheten verkligen kan betraktas som journalistik.

– Journalistisk verksamhet bygger på ansvar, etik och proportionalitet. Här handlar det om kommersiell masspublicering av känsliga personuppgifter utan individuell prövning, säger Goled Raabi.

EU-domstolen prövar svensk ordning mot GDPR

EU:s generaladvokat Maciej Szpunar har nyligen lämnat ett yttrande där han ifrågasätter om medlemsstater får tillåta sådan publicering av känsliga uppgifter om privatpersoner. Enligt honom strider det svenska systemet mot GDPR:s grundläggande skydd för den personliga integriteten.

Domstolen är inte formellt bunden av generaladvokatens yttranden, men följer dem ofta.

– För mig handlar det här inte bara om min egen situation, utan om rättssäkerhet och hur kriminalpolitiken fungerar. Om staten menar allvar med rehabilitering kan man inte samtidigt tillåta system som motverkar återanpassning, säger Goled Raabi.

I dag är han arbetslös och studerar med studiemedel.

Tycker du att alla bakgrundskontroller ska förbjudas?

– Nej. För vissa yrken, till exempel inom skola och omsorg, är bakgrundskontroller nödvändiga. Men för de flesta arbeten är de varken proportionerliga eller relevanta.

– I Sverige finns provanställning just för att arbetsgivare ska kunna bedöma människor utifrån hur de fungerar i dag, inte utifrån vad de gjorde för tio eller femton år sedan. I dag sållas man bort redan innan man fått chansen.

Så länge finns brott kvar i belastningsregistret

Efter en tid raderas (gallras) uppgifterna i polisens belastningsregister. Gallringstiden beror på vilket straff man har fått.

5 år efter dom eller beslut raderas

  • Penningböter
  • Dagsböter
  • Tillträdesförbud

10 år efter dom eller beslut raderas

  • Villkorlig dom
  • Skyddstillsyn
  • Kontaktförbud

10 år efter att straffet har avtjänats raderas

  • Fängelse
  • Sluten ungdomsvård
  • Rättspsykiatrisk vård