Pengar styr - men inte allt, i fråga om när personer väljer att gå i pension. Det visar en studie från IFAU. TT
Att gå i pension är en stor förändring i livet – och för plånboken. Hur mycket pengar människor får vid arbete eller pensionering efter att de slutat arbeta tycks spela en viss roll för när de väljer att pensionera sig, men det förklarar inte de övergripande pensionsmönstren. Det är slutsatsen av en stor studie från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.
– Vi ser att ekonomiska drivkrafter har betydelse för pensionstidpunkten, men att de inte på egen hand kan förklara de svenska pensionsmönstren. Att till exempel betydligt fler i gruppen 60–64 år är kvar i arbetslivet 2008 jämfört med 2001 tror vi inte bara beror på ekonomin, utan även förändrade normer eller bättre hälsa, säger Lisa Laun i ett pressmeddelande.
Rapporten, som är skriven av Lisa Laun, Per Johansson och Mårten Palme, omfattar hela den svenska befolkningen mellan 50 och 69 års ålder under perioden 2001-2008. Forskarna har studerat hur ekonomiska drivkrafter påverkar tidpunkten för pensionering. Förutom ålders- och förtidspension även tjänstepension, inkomstförsäkringar, inkomstskatt och olika behovsprövade bidrag.
En utbildning på högskola ger flera tusen mer i pension. Men det är viktigt att inte plugga för länge.
– Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom.
Lönar det sig att plugga? Den som pluggar efter gymnasiet får högre pension än den som börjar jobba direkt efter studenten, enligt en rapport. Colourbox
Den som pluggar efter gymnasiet får oftast högre lön jämfört med den som börjar jobba direkt efter studenten. Högre lön betyder i sin tur oftast högre pension.
Å andra sidan innebär högre studier att man börjar jobba senare – vilket leder till färre år att tjäna in till pensionen.
Tjänsten Min Pension, som ägs av staten och pensionsbolagen, har i en ny rapport undersökt om det är bra eller dåligt för pensionen att plugga vidare. Enligt rapporten lönar det sig nästan alltid att skaffa sig en högskoleutbildning. Snittpensionen för en person som börjar jobba efter gymnasiet är 26 100 kronor, medan en akademiker i snitt får 29 300 – en skillnad på 3 200 kronor (se faktaruta).
Anledningen till den högre pensionen är framför allt högre lön, som i sin tur påverkar både tjänstepensionen och den allmänna pensionen, enligt rapporten. Akademiker kan dessutom ofta arbeta högre upp i åldrarna.
Pensionen grundar sig på alla inkomster
Men det gäller att tänka till innan man påbörjar studierna. Om kurserna eller programmet inte leder till ett högre betalt jobb blir pensionen lägre än för den som inte pluggar. Det beror på att varje arbetad månad ger ett tillskott till pensionen. Tidigare räckte det att ha jobbat 30 år för att få full pension. Nu räknas varje år, vilket gör det viktigare att jobba många år.
– Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på Min Pension.
Dan Adolphson Björck Foto: Rosie Alm
Alla som har jobbat får allmän pension. Den grundar sig på alla inkomster som man har betalat skatt för.
Om man pluggar med studiemedel tjänar man också in till sin pension, men mindre än om man skulle ha jobbat. Den som jobbar och tjänar 20 000 kronor i månaden tjänar in 4 000 kronor till pensionen varje månad. Den som pluggar med fullt studiebidrag tjänar in 800 kronor i månaden till pensionen, enligt rapporten.
Även unga kan få tjänstepension
Om man jobbar har man dessutom chansen att få tjänstepension. Tidigare kunde man oftast inte få tjänstepension innan man fyllt 25, men det är ändrat nu.
Ytterligare en anledning att börja jobba tidigt är att en del av pensionspengarna placeras i fonder. Ju tidigare pengarna placeras, desto större är chansen till god avkastning.
