Att gå i pension är en stor förändring i livet – och för plånboken. Hur mycket pengar människor får vid arbete eller pensionering efter att de slutat arbeta tycks spela en viss roll för när de väljer att pensionera sig, men det förklarar inte de övergripande pensionsmönstren. Det är slutsatsen av en stor studie från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.
– Vi ser att ekonomiska drivkrafter har betydelse för pensionstidpunkten, men att de inte på egen hand kan förklara de svenska pensionsmönstren. Att till exempel betydligt fler i gruppen 60–64 år är kvar i arbetslivet 2008 jämfört med 2001 tror vi inte bara beror på ekonomin, utan även förändrade normer eller bättre hälsa, säger Lisa Laun i ett pressmeddelande.
Rapporten, som är skriven av Lisa Laun, Per Johansson och Mårten Palme, omfattar hela den svenska befolkningen mellan 50 och 69 års ålder under perioden 2001-2008. Forskarna har studerat hur ekonomiska drivkrafter påverkar tidpunkten för pensionering. Förutom ålders- och förtidspension även tjänstepension, inkomstförsäkringar, inkomstskatt och olika behovsprövade bidrag.
