Har du åkt till Paris med personalföreningen på jobbet? Eller kanske vunnit en dyrbar tavla från konstföreningen? Då riskerar du att åka på en skattesmäll.
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Det finns ett otal olika personalföreningar på arbetsplatser runt om i landet – exakt hur många vet varken Skatteverket eller Bolagsverket, men det kan handla om allt ifrån konstföreningar och golfklubbar till tandvårdsklubbar och fritidsstiftelser. Se tidigare artikel.
När det är medarbetarna själva som står för fiolerna i föreningen är det oftast inga problem, men många arbetsgivare skänker bidrag för att kunna räkna in personalföreningarna till förmånerna och förmåner ska som bekant beskattas.
- Allt som kommer från arbetsgivaren direkt eller indirekt som bidrag till en personalförening, ska beskattas, det kan man nästan alltid utgå från, säger Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket. Man kan inte trolla bort ett sätt att belöna personalen genom att bilda en personalförening.
Om arbetsgivaren har gett försumbara bidrag till föreningen, till exempel stått för lokalkostnaden, kan Skatteverket låta saken bero, men i andra fall ska skatt betalas.
- Om personalföreningen åker på resor och deltagarna betalar en del av summan själv, blir den subventionerade delen skattepliktig, säger Pia Blank Thörnroos.
Arbetsgivaren behöver dock inte bekymra sig över reglerna. Det är utgivaren av förmånen, alltså personalföreningen eller dess ordförande, som ska lämna kontrolluppgifter till skattemyndigheten och själva skatten ska betalas av de anställda som vunnit tavlan, deltagit i resan eller spelat golf på arbetsgivarens bekostnad.
Frågan är hur många personalföreningar som känner till detta och verkligen betalar skatt.
- Vi förutsätter att det görs rätt, det är vår grundinställning, annars är det saker vi ser när vi gör revision. Jag tycker inte man ska oroa folk i onödan, men skulle det framkomma att arbetsgivaren bidragit med mycket pengar skulle man kunna tänka sig att den anställda får betala avgift, säger Pia Blank Thörnroos.
Högst snittlöner i Sverige – 10 bäst betalda yrkena
Civilingenjörer, testledare och systemutvecklare håller sina positioner på snittlönernas tio i topp-lista.
– Lönenivån är högre och lönespridningen större i den privata sektorn, säger Peter Beijron, statistiker på Medlingsinstitutet.
IT-arkitekter, systemutvecklare och civilingenjörer tillhör de yrkesgrupper som har högst genomsnittlig månadslön i Sverige, enligt Medlingsinstitutets lönestatistik. Foto: Martina Holmberg/TT.
Den genomsnittliga månadslönen för anställda i Sverige var förra året 41 600 kronor.
– Gemensamt för de yrkesgrupper som tjänar mest är att de har minst tre års högskoleutbildning, säger Peter Beijron, statistiker på Medlingsinstitutet, som sammanställt siffror från den senaste lönestrukturstatistiken.
Läkare och piloter fortsätter toppa listan över de yrkesgrupper som tjänade mest i genomsnitt under 2024, om man undantar chefsyrken.
IT-yrken och ingenjörer kvar bland de bäst betalda
Lite längre ner på listan hamnar revisorer, IT-arkitekter, systemutvecklare, testledare och civilingenjörer – yrken där många utövare är medlemmar i Unionen.
Peter Beijron. Foto: Erik Thor.
– Lönerna är beräknade som ett genomsnittligt värde utan hänsyn till ansvar, erfarenhet, skicklighet och andra faktorer som kan påverka nivån på lönen för den enskilde, säger Peter Beijron.
Gruppen IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare tjänade förra året i snitt 55 200 i månaden och hamnar på sjätte plats på Medlingsinstitutets lista. När yrkesklassificeringen infördes 2014 var yrkesgruppens placering nia och den genomsnittliga månadslönen 41 600 kronor.
Civilingenjörerna tjänar 54 300 kronor i månaden 2024 och hamnar på plats åtta. Tio år tidigare var placeringen sju och då hade de en genomsnittlig månadslön på 42 800 kronor.
– Jämför man tio år tillbaka är det viktigt att komma ihåg att alla siffror är nominella, ingen hänsyn tas alltså till inflationen, säger Peter Beijron.
Privat sektor driver högre löner och större lönespridning
Ju högre genomsnittslön desto större är lönespridningen.
–I den privata sektorn är genomsnittslönen högre och lönespridningen större jämfört med offentlig sektor. Samtidigt är skillnaderna stora inom sektorerna. I privat sektor är genomsnittslön och lönespridning klart högre bland tjänstemän jämfört med arbetare, säger han.
Medlingsinstitutet har en roll som statistikansvarig myndighet och strävar efter att ge en objektiv beskrivning av hur lönestrukturen ser ut på arbetsmarknaden. Informationen ska vara tillgänglig för allmänhet, forskare och beslutsfattare.
– Vi samarbetar med parterna om insamling av lönestatistiken. Men de har i vissa fall en ännu mer detaljerad yrkesindelning än vi kan ha i den officiella statistiken, säger Peter Beijron.
De 10 yrkesgrupperna med högst genomsnittlig månadslön i Sverige
Läkare: 77 000 kr/månad.
Piloter, fartygs- och maskinbefäl m.fl: 61 500 kr/mån.
Jurister: 61 300 kr/mån.
Revisorer, finansanalytiker och fondförvaltare m.fl: 59 300 kr/mån.
Matematiker, aktuarier och statistiker: 58 700 kr/mån.
IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl: 55 200 kr/mån.