Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Det finns ett otal olika personalföreningar på arbetsplatser runt om i landet – exakt hur många vet varken Skatteverket eller Bolagsverket, men det kan handla om allt ifrån konstföreningar och golfklubbar till tandvårdsklubbar och fritidsstiftelser. Se tidigare artikel.
När det är medarbetarna själva som står för fiolerna i föreningen är det oftast inga problem, men många arbetsgivare skänker bidrag för att kunna räkna in personalföreningarna till förmånerna och förmåner ska som bekant beskattas.
- Allt som kommer från arbetsgivaren direkt eller indirekt som bidrag till en personalförening, ska beskattas, det kan man nästan alltid utgå från, säger Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket.
Man kan inte trolla bort ett sätt att belöna personalen genom att bilda en personalförening.
Om arbetsgivaren har gett försumbara bidrag till föreningen, till exempel stått för lokalkostnaden, kan Skatteverket låta saken bero, men i andra fall ska skatt betalas.
- Om personalföreningen åker på resor och deltagarna betalar en del av summan själv, blir den subventionerade delen skattepliktig, säger Pia Blank Thörnroos.
Arbetsgivaren behöver dock inte bekymra sig över reglerna. Det är utgivaren av förmånen, alltså personalföreningen eller dess ordförande, som ska lämna kontrolluppgifter till skattemyndigheten och själva skatten ska betalas av de anställda som vunnit tavlan, deltagit i resan eller spelat golf på arbetsgivarens bekostnad.
Frågan är hur många personalföreningar som känner till detta och verkligen betalar skatt.
- Vi förutsätter att det görs rätt, det är vår grundinställning, annars är det saker vi ser när vi gör revision. Jag tycker inte man ska oroa folk i onödan, men skulle det framkomma att arbetsgivaren bidragit med mycket pengar skulle man kunna tänka sig att den anställda får betala avgift, säger Pia Blank Thörnroos.
Vill du ha vanlig liten lön eller en stor hög med pengar som du kan förfoga över helt själv? Bruttolönemodellen kan låta väldigt lockande, i synnerhet som den presenteras som det ”smartare alternativet”. Unionenmedlemmen Madeleine valde pengahögen, när hon tackade ja till ett jobb inom it-branschen för tre år sedan.
– Jag fick höra att det var lite intelligentare människor som valde bruttolönemodellen och tänkte: varför inte, det är väl så här man gör i Stockholm?
Men det är inte bara i Stockholm bruttolönemodeller används och alla kan inte heller välja, ibland är bruttolön det enda alternativet som erbjuds. Modellen kan se olika ut på olika företag. På Madeleines förra arbetsplats handlade det om att konsulterna fick runt 70 procent i en klump av den summa som kunden betalade till företaget, men hon känner till andra företag där konsulter får drygt 80 procent av notan från kunden.
Det låter mycket, men av sin andel ska konsulten sedan bekosta i princip allt från sin egen pension, semester och sjuklön till arbetsverktyg, licenser och sociala avgifter.
– Jag ser det som en hybrid mellan att vara anställd och egen, men där man förlorar mycket i båda ändarna. Varför inte bara starta eget i så fall, säger Madeleine, som egentligen heter något annat.
Även konferenser och kompetensutbildningar skulle bekostas ur potten på Madeleines jobb. Arbetsgivaren kunde ibland delvis bekosta konferensresor och bjuda på föreläsningar, men i princip allt annat skulle dras från kontot.
– Fördelarna med modellen är inte jättestora om jag ska vara helt ärlig. Målet är ju att fakturera så mycket som möjligt och bygger på att du har uppdrag hela tiden. Man kan ju skatteplanera mer. Man har möjlighet att köpa prylar för oskattade pengar och dra av moms. Har man intresse av häftiga prylar, så visst, jag vet en kollega som köpte ett moderkort för 26 tusen, säger Madeleine.
Nackdelarna visar sig snabbt när du blir sjuk eller råkar ut för oförutsedda utgifter. Ett arbetstagarvänligt år med många röda dagar kan till exempel svida ordentligt för den som har lön enligt bruttolönemodellen, enligt Madeleine.
Om företaget inte kan hyra ut dig förväntas du säga upp dig och har själv ansvaret för att avsluta mobilabonnemang exempelvis.
Enligt Ia Hamn, central ombudsman på Unionen, med ansvar för kollektivavtalen inom it och telecom, tillämpar vissa företag egenkonstruerade bruttolönemodeller där anställda som slutar kan bli skyldiga sin arbetsgivare pengar.
– Unionen tycker inte att någon ska hamna i skuld på grund av arbetsgivarens lönemodell, så om medlemmar råkar ut för detta hoppas jag att de kontaktar förbundet, säger Ia Hamn.
Enligt Ia Hamn är Unionen och arbetsgivarparten TechSverige överens om att bruttolönemodeller inte är förenliga med kollektivavtalsmodellen. Hon rekommenderar den som kan välja, att det är bättre att bli egen företagare i stället för att skriva avtal om bruttolön.
– De modeller jag har sett är utformade så att arbetsgivaren bara håvar in pengar och står helt utan risk, säger Ia Hamn.
– Jag tror det här är en lönemodell vi kommer att se mer av framöver, åtminstone inom IT-svängen. Jag har kontaktats av flera andra företag som också har den här modellen, säger Madeleine som dock inte är intresserad av att jobba på företag med bruttolönemodell igen.
