Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Viktiga beslut fattas utanför styrelsen

Värdet av att arbetstagarna finns representerade i bolagsstyrelser skiljer sig åt beroende på vem man frågar. Men en sak är både representanter och vd:ar överrens om – de viktigaste besluten fattas utanför styrelserummet, enligt en ny undersökning från PTK.
Linnea Andersson Publicerad

Sverige är unikt med den lagstiftning som gör det möjligt för arbetstagarna på ett företag att få sitta med i styrelsen. Enligt PTK finns det mellan 40 000 och 50 000 potentiella platser i svenska bolagsstyrelser med fler än 25 anställda, men trots det nyttjas bara 7 500 platser i nuläget.

Samtidigt som många arbetstagarrepresentanter upplever att de har möjlighet att påverka svarar både vd:ar och representanterna själva att viktiga beslut i praktiken inte fattas i styrelserna. Trots det finns en poäng med att medarbetarna finns representerade, menar Martin Linder, Unionens 2:e vice ordförande.

- Det viktiga är att vi ska bidra med en annan bild från arbetstagarna som styrelsen annars inte får. Arbetastagarrepresentanterna är en viktig komponent i den pragmatiska svenska modellen, sa Martin Linder, som själv suttit som representant i Volvos styrelse, under PTK:s seminarium och paneldebatt.

Bland styrelseordföranden och vd:ar är det många som menar att arbetstagarrepresentanterna inte bidrar till styrelsernas arbete. En orsak kan vara att representanterna inte får rätt information eller tillräcklig utbildning. Martin Linder håller med om att det självklart är viktigt med utbildning men tror att arbetstagarrepresentanten alltid kommer känna sig underlägsen om förväntningen är att bli lika duktig som styrelseproffsen.

Allra nöjdast är de tillfrågade grupperna (styrelseordföranden, vd:ar och arbetstagarrepresentanter) med den sociala aspekten och formalia. Framför allt styrelseordföranden svarar att de tycker att det är trevligt med en representant från medarbetarsidan.

PTK:s undersökning

Undersökningen genomfördes av Ramböll Management på uppdrag av PTK mellan mars och maj 2014. Frågorna har ställts till styrelseordförande, vd och arbetstagarrepresentanter i svenska bolag där arbetstagarrepresentanten gått någon av PTK:s utbildningar. Resultatet bygger på 521 inkomna svar och arbetstagarrepresentanterna utgör en stor majoritet av de svarande.

PTK är en samverkansorganisation
för 25 fackförbund som representerar 780 000 privatanställda tjänstemän.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Att vara ung chef – och misslyckas

Hon blev hotellchef som 25-åring, men under Jény Meiras ledarskap sade en tredjedel av personalen upp sig. Det blev en nyttig läxa. Nu har hon lärt sig att lyssna och leda med empati.
Publicerad 12 januari 2026, kl 06:02
Hotellchefen Jény Meira i hotellreception.
För hotellchefen Jény Meira är ett gott ledarskap när organisationen fungerar utan att chefen ständigt behövs – först då har man gjort sitt jobb bra. Foto: Linn Bergbrant

När du ser tillbaka på din tid som ung chef – vad var svårast i början?

– Att inte bli tagen på allvar. Jag fick ofta frågan: ”Kan jag prata med din chef i stället?” Därför gjorde jag många avtal på telefon och ibland fick en äldre kollega fronta även om svaren var mina. Det var frustrerande men nödvändigt för att få igenom det jag ville.

För tolv år sedan såg ditt ledarskap helt annorlunda ut. Du har tidigare sagt att du själv aldrig hade velat jobba för dig – ”vilken hemsk människa!” Kan du utveckla?

– Jag hade så svårt att släppa kontrollen och detaljstyrde allt in i minsta detalj. Hotellet var min bebis och min uppfattning var att alla anställda borde ta hand om det precis som jag gjorde. Men alla har sina olika förutsättningar och är i olika stadier i livet. Jag var tvungen att förstå mig på människor bättre innan jag kunde leda. Vändpunkten kom när en verkligen uppskattad medarbetare sade upp sig – och påpekade att jag styrde med rädsla. Kunde lilla jag vara skrämmande? Insikten blev att lägga mitt ego åt sidan.

Hur förändrades ditt sätt att leda?

– Jag gick massor av ledarskapsutbildningar och lärde mig att anpassa informationen efter hur människor tar den till sig – vissa föredrar skriftligt, andra fysiska demonstrationer eller upprepningar. Vi började ha tätare samtal med personalen och fokusera mer på dem. Resultatet märktes snabbt med bättre gästbetyg, färre sjukdagar och mindre personalomsättning.

– Det viktigaste verktyget har varit emotionellt ledarskap – EQ, emotionell intelligens. I dag tar jag ett steg tillbaka och försöker hitta lösningar tillsammans med mina medarbetare.

Vilka för- och nackdelar ser du med en chefsroll tidigt i livet?

– En nackdel är att inte veta vem man är som ledare. Som ung tjej ville jag hävda mig och försökte kräva respekt i stället för att förtjäna den. Jag hamnade också i fällan att härma andra. Fördelen är att man är formbar och kan hitta sin egen ledarstil. Många gånger kan självförtroende vara bättre än erfarenhet. Det är oftast då man får tjänster man vill ha. Kunskapen kan komma i efterhand.

Hur bygger man självförtroende som ung, tvivlande chef?

– Fira dina bedrifter och se vad du faktiskt har gjort. Människorna som säger att du har gjort skillnad för dem – kom ihåg den känslan och kör på!

Text: Elle Carlsson

JÉNY MEIRA

GÖR: Hotell- och personalchef på Quality Hotel Carlia i Uddevalla med cirka 50 anställda.
ÅLDER: 37.
KARRIÄR: Receptionist på Carlia vid 19. Hotellchef vid 25, och åtta år senare delägare. Utvecklat verksamheten från ett mindre B&B till hotell med takbar och spa i Strawberrykedjan.
UTBILDNING: Yrkeshögskoleutbildning till resekonsult och flera fristående ekonomi- och ledarskapskurser.