Hoppa till huvudinnehåll
Semester

Tio myter om din semester

Nedräkningen har redan börjat för många av oss. Men semestern kan kräva en uppräkning också – lagen är svårtolkad och mången arbetsgivare har inte riktigt full koll på vad som gäller. Här är tio missförstånd.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Vad vet du om semestern? Vad gäller? Colourbox
  • Eftersom jag är nyanställd och inte tjänat in så många semesterdagar får jag inte ta semester.

Alla anställda har rätt till 25 dagars semester enligt lag – börjar du ditt jobb efter 31 augusti har du dock bara rätt till 5 semesterdagar. Däremot kanske du inte får några pengar om inte arbetsgivaren tillämpar förskottssemester som du kan komma att få betala tillbaka om du säger upp dig.

  • Om jag avtalar bort min övertidsersättning får jag längre semester.

Förvisso, men i de allra flesta fall är det en dålig idé att byta bort sin övertidsersättning mot en extra semestervecka. Det blir förmånligare att ha kvar övertidsersättningen om du jobbar mer än 20 timmar kvalificerad övertid om året.

  • När jag fyller fyrtio får jag fler semesterdagar tack vare gubbveckan.

Gubbveckan är bara en myt för privatanställda tjänstemän. Den finns bara inom det offentliga. Inom Unionens avtalsområden finns det bara ett fåtal kollektivavtal som ger längre semester än de 25 dagar lagen påbjuder

  • Om jag tar ut förskottssemester kan jag bli skyldig arbetsgivaren pengar om jag blir av med jobbet.

Fel. Blir du uppsagd på grund av arbetsbrist avskrivs förskottssemestern. Likaså om du säger upp dig frivilligt efter fem år.

  • De som jobbar på företag utan kollektivavtal får mer i semesterlön.

Det kanske kan finnas något enstaka litet avtalslöst företag som har bättre ersättning under semestern, men generellt är det så att summan är större per dag om det finns kollektivavtal. Finns det kollektviavtal får du vanlig lön + ett tillägg på 0,8 procent. Saknas kollektivavtal får du vanlig lön + 0,43 procent enligt lag.

  • Eftersom företaget jag jobbar på stänger under sommaren, måste jag ta min semester då, oavsett om jag har några semesterdagar kvar eller inte.

Nej. Grundregeln är att du aldrig kan bli tvingad att ta ut obetald semester. Arbetsgivaren måste erbjuda dig arbete och det ska vara inom arbetsplatsens verksamhet.

  • Eftersom det är så svårt att hitta vikarier kan jag inte ta mer än två veckors semester.

Enligt semesterlagen har du rätt till fyra veckors sammanhängande semester under perioden  juni-augusti.  Vill du däremot ha ut semester under övriga tider på året är det arbetsgivarens lag som gäller.

  • Eftersom jag är vikarie så omfattas jag inte av semesterlagen och har inte rätt till semester.

Så var det förr, men efter en lagändring 2010 omfattas även visstidsanställda av semesterlagen.Om du är anställd kortare tid än tre månader kan du gå med på att skippa semestern och får i stället så kallad semesterersättning. Semesterersättningen ska betalas ut senast en månad efter du har slutat.

  • Min semesterersättning räknas in i lönen, så jag har ingen semester.

Många arbetsgivare tror sig slippa undan med det påståendet, men semestern får inte räknas in i lönen. Om du upptäcker att en arbetsgivare blåst dig har du två år på dig att kräva ut semesterpengarna.

  • Det går att spara semesterdagar så att man kan ta ett sabbatsår var tionde år.  

Enligt lagen har du rätt att spara allt utom tjugo semesterdagar per år om du säger till din arbetsgivare. Men bara i fem år. Sen kan arbetsgivaren betala ut din sparade semester i pengar om han eller hon vill. Du kan som mest alltså bara spara till 25 extra semesterdagar (om du har normallång semester)= 10 veckors semester vart femte år.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Semester

6 sätt att minska semestervreden

Vem får alltid förlägga ledigheten som den vill på jobbet? Att navigera i semesterscheman kan skapa både irritation och konflikt. Men med tydlighet ökar känslan av rättvisa, menar organisationspsykologen Magnus Stalby.
Lina Björk Publicerad 9 april 2025, kl 06:00
siffror i en kalender
När semesterschemat ska läggas är det svårt att få alla nöjda. Men det finns saker att tänka på för att öka känslan av rättvisa, säger organisationspsykologen Magnus Stalby. Foto: Colourbox

Nu är det hög tid att lägga in ledighetsansökan inför sommarsemestern. Men det kan gnisslas rejält kring oskrivna regler, orättvisor och favoriseringar. Vem får alltid som den vill? Vem drygar ut sin semester med föräldraledighet och vem förväntas jobba när de andra får sin återhämtning? 

Här är några exempel och några lösningar från organisationspsykologen Magnus Stalby, från företaget Psykologpartners.  

Småbarnsmamman Anna tar föräldraledigt så andra får flytta sin semester.

– Du får ta ut föräldraledighet när du vill så länge du anmäler det till arbetsgivaren minst två månader i förväg. Du kan också förlänga din semester med föräldraledighet, men det kan bli bekymmer om en anställd blir borta flera månader. Verksamheten ska fortfarande bemannas och det ska ske utan att några får en orättvis arbetsbelastning år efter år. Försök att kompromissa – fick du sju veckors sammanhängande sommarsemester kanske du kan tänka dig att flytta på julledigheten för någon annan? Ha ett rotationsschema där någon får sitt önskade schema ett år och får kompromissa nästa. 

Singeln Amit förväntas jobba varje storhelg.

– Vi lever olika liv, men det innebär inte att semestern ska värderas olika. Som arbetsplats ska man akta sig för oskrivna regler som att föräldrar går före i semesterlistan eller att de äldre får välja först. Om det är ett öppet klimat – ta upp frågan och diskutera hur du vill ha det. Är det för känsligt, ta upp det med din chef. Och som chef är det också viktigt att vara tydlig och transparent kring vad som gäller, oavsett familjesituation. 

Fatima måste vara på plats som ordinarie och får jobba hela sommaren med vikarier.

– Även här kan man arbeta med systematiska rotationsscheman. Tar Fatima introduktionen av nyanställda i år, så ska hon slippa nästa år. Vissa arbetsplatser jobbar också med kompensation för att skjuta på sin semester. Synliggör vem som tar extra ansvar. En upplevd orättvisa eller favoriserande kommer att skapa osämja i gruppen som sänker energin och produktiviteten. 

Nyanställda Joakim få sitta själv på kontoret då han inte hunnit tjäna in någon semester.

– Här är det viktigt att ha en ordentlig introduktion. Om Joakim få en mentor eller chef som förbereder honom på vad som förväntas av honom under sommaren kommer han att känna sig omhändertagen. Var tydlig med vilka arbetsuppgifter som ska utföras, så att det känns meningsfullt. Berätta vilka anställda som kommer in senare under sommaren och lämna kontaktuppgifter till någon som kan svara på frågor som kommer upp. Lämnas Joakim utan det här på ett tomt kontor så kommer hans bild av arbetsgivaren sjunka rejält. 

Ellen måste rycka in och attestera fakturor under semestern.   

– Det kan alltid hända saker på ett företag som gör att du måste avbryta semestern om du har en specifik roll. Behöver du attestera fakturor eller rycka in under jour ska du bli kompenserad för det. När det bli aktuellt är det viktigt att sätta upp rutiner för det: läs mejlen under en viss tid, stäng ned direkt när du utfört dina uppgifter och lägg in ett svar i eposten om när du är tillgänglig. Jag tycker också att jouransvar ska roteras mellan de anställda för återhämtningens skull. 

Roger får inte samma semesterveckor som sin fru.  

– Så är livet ibland. På många arbetsplatser får en del av personalstyrkan ta tidig semester, den andra sen. Hur chefer än planerar kommer några bli besvikna. Är du ute i god tid, så våga kommunicera med dina kollegor och fråga om någon vill byta. Men om du får ett ja ska du vara beredd att ge något tillbaka en annan semesterperiod. 

Semester: det här har du rätt till

  • Enligt lag har du rätt till 25 dagar semester. Många har, som tack vare sina kollektivavtal, fler dagar än så.
     
  • Lagen säger att du har rätt att ta ut semesterdagar under sommarmånaderna, det vill säga juni, juli och augusti. 
     
  • Mellan juni-augusti ska du få ta ut minst fyra veckors sammanhängande ledighet. (Obs det finns undantag i avtal.)
     
  • Arbetsgivaren har rätt att, om särskilda omständigheter råder, avbryta din semester.
     
  • Om du avslutar en anställning innan du har hunnit ta ut semester betalas den ut som semesterersättning.
     
  • Om du drabbas av sjukdom under semestern kan du sjukskriva dig och spara semesterdagarna. 
     
  • Semesterdagar får sparas i fem år, sedan är det arbetsgivarens skyldighet att se till att du tar ut dem.