Hoppa till huvudinnehåll
Semester

Tio myter om din semester

Nedräkningen har redan börjat för många av oss. Men semestern kan kräva en uppräkning också – lagen är svårtolkad och mången arbetsgivare har inte riktigt full koll på vad som gäller. Här är tio missförstånd.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Vad vet du om semestern? Vad gäller? Colourbox
  • Eftersom jag är nyanställd och inte tjänat in så många semesterdagar får jag inte ta semester.

Alla anställda har rätt till 25 dagars semester enligt lag – börjar du ditt jobb efter 31 augusti har du dock bara rätt till 5 semesterdagar. Däremot kanske du inte får några pengar om inte arbetsgivaren tillämpar förskottssemester som du kan komma att få betala tillbaka om du säger upp dig.

  • Om jag avtalar bort min övertidsersättning får jag längre semester.

Förvisso, men i de allra flesta fall är det en dålig idé att byta bort sin övertidsersättning mot en extra semestervecka. Det blir förmånligare att ha kvar övertidsersättningen om du jobbar mer än 20 timmar kvalificerad övertid om året.

  • När jag fyller fyrtio får jag fler semesterdagar tack vare gubbveckan.

Gubbveckan är bara en myt för privatanställda tjänstemän. Den finns bara inom det offentliga. Inom Unionens avtalsområden finns det bara ett fåtal kollektivavtal som ger längre semester än de 25 dagar lagen påbjuder

  • Om jag tar ut förskottssemester kan jag bli skyldig arbetsgivaren pengar om jag blir av med jobbet.

Fel. Blir du uppsagd på grund av arbetsbrist avskrivs förskottssemestern. Likaså om du säger upp dig frivilligt efter fem år.

  • De som jobbar på företag utan kollektivavtal får mer i semesterlön.

Det kanske kan finnas något enstaka litet avtalslöst företag som har bättre ersättning under semestern, men generellt är det så att summan är större per dag om det finns kollektivavtal. Finns det kollektviavtal får du vanlig lön + ett tillägg på 0,8 procent. Saknas kollektivavtal får du vanlig lön + 0,43 procent enligt lag.

  • Eftersom företaget jag jobbar på stänger under sommaren, måste jag ta min semester då, oavsett om jag har några semesterdagar kvar eller inte.

Nej. Grundregeln är att du aldrig kan bli tvingad att ta ut obetald semester. Arbetsgivaren måste erbjuda dig arbete och det ska vara inom arbetsplatsens verksamhet.

  • Eftersom det är så svårt att hitta vikarier kan jag inte ta mer än två veckors semester.

Enligt semesterlagen har du rätt till fyra veckors sammanhängande semester under perioden  juni-augusti.  Vill du däremot ha ut semester under övriga tider på året är det arbetsgivarens lag som gäller.

  • Eftersom jag är vikarie så omfattas jag inte av semesterlagen och har inte rätt till semester.

Så var det förr, men efter en lagändring 2010 omfattas även visstidsanställda av semesterlagen.Om du är anställd kortare tid än tre månader kan du gå med på att skippa semestern och får i stället så kallad semesterersättning. Semesterersättningen ska betalas ut senast en månad efter du har slutat.

  • Min semesterersättning räknas in i lönen, så jag har ingen semester.

Många arbetsgivare tror sig slippa undan med det påståendet, men semestern får inte räknas in i lönen. Om du upptäcker att en arbetsgivare blåst dig har du två år på dig att kräva ut semesterpengarna.

  • Det går att spara semesterdagar så att man kan ta ett sabbatsår var tionde år.  

Enligt lagen har du rätt att spara allt utom tjugo semesterdagar per år om du säger till din arbetsgivare. Men bara i fem år. Sen kan arbetsgivaren betala ut din sparade semester i pengar om han eller hon vill. Du kan som mest alltså bara spara till 25 extra semesterdagar (om du har normallång semester)= 10 veckors semester vart femte år.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Semester

Så behåller du semesterkänslan

Semestern pös förbi som ett jehu, men känner du dig verkligen utvilad och redo att ta dig an hösten? Här är några förnumstiga råd om hur du behåller sinnesron efter ledigheten.
Johanna Rovira Publicerad 14 augusti 2025, kl 06:02
Kvinna som jobbar med cyklop och handuk
Behåll semesterkänslan för att härda ut i höst. Foto: Colourbox
  1. Förberedelser: Innan du gått på semestern har du förhoppningsvis lagt passerkort, jobbmobil, diverse lösenord och eventuell att-göralista i en låda som du stuvat in bakom resväskorna under sängen. Försäkra dig om att du kommer ihåg var lådan finns, men rota inte fram den förrän i allra sista minuten. 

     

  2. Kortvecka:  Att jobba är att dö en smula, men ett bra knep för att hejda det trauma som lätt kan uppstå av att alltför abrupt slängas in i jobbrutiner, är att inleda arbetshösten senare i veckan, gärna på en torsdag eller fredag.  Med bara två dagar till helgen kommer jobbångesten inte att bli lika påtaglig och det känns lättare att härda ut. 

     

  3. Klädsel: Om du inte längtat vansinnigt efter strypsnara eller högklackat, kan du behålla semesterkänslan en smula om du fortsätter tillvaron i foppatofflor och shorts. Eftersom chefen och de flesta kollegorna fortfarande har semester finns det ingen anledning att göra sig till i onödan. Tids nog får du känna dig obekväm. 

     

  4. Undvik morgonstress: Rimligtvis borde en mässingsorkester välkomna dig i entrén på din första arbetsdag, eller åtminstone en liten blomsteruppsättning vänta på ditt skrivbord. Men i brist på bevis på arbetsgivarens uppskattning av din återkomst, kan du gott unna dig lite sovmorgon.

     

  5. Förmiddagssysslor: Ägna förmiddagen åt att sätta på kaffe och jämföra semesterminnen med de kollegor som eventuellt är tillbaka. Möjligtvis kan du kasta ett öga på mejlskörden, men eftersom du lämnade ett utomordentligt tydligt besked att du inte tänker svara på några mejl som du fått under ledigheten, kan du med gott samvete radera samtliga. 

     

  6. Lunch: Varför vänta på lunchruschen? Ta dig en välförtjänt tidig men lång lunch på första bästa uteservering och teleportera dig i tanken till sydligare breddgrader där en siesta på maten är en naturlig och nödvändig del av lunchen. Att vila är också att jobba. 

     

  7. Eftermiddagssysslor: Efter siestan kan du plocka fram den där att-göra-listan som du uppmanades att skriva före semester. Välj några sysslor som är lätt avrivna och helst lustfyllda och som kan ge dig tillfredsställelse att bocka av från listan. 

     

  8. Reflektion: Innan du går hem för dagen, förslagsvis i god tid för att ta ett eftermiddagsdopp i någon närbelägen sjö, så klappa dig själv på axeln om du har insett att en mjuk övergång från ledigheten gör att man orkar med jobbet bättre under arbetsåret. Arbetsnarkomani leder bara till utsjasning och ofta förtidig död.  Se till att alltid få in lite luft i systemet, exempelvis att boka in en eftermiddag i veckan eller två till egen tid.

     

  9. Brasklapp: Gränsen mellan att vara semestersmart och bara odrägligt lat är delikat. Om ditt maskande blir alltför ihärdigt kan det bli kännbart för eventuella kollegor som tvingas utföra dina sysslor. En smula solidaritet är alltid klädsamt.