Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen: Se över ägandet i samhällsviktiga bolag

Pfizers slutbud på Astra Zeneca avvisades av företagets styrelse. Men det betyder inte att faran är över, säger Martin Linder, Unionens andre vice ordförande, efter att ha haft möten med både Astra Zenecas Sverige-vd och företrädare för regeringen.
Niklas Hallstedt Publicerad

På måndagen träffade Martin Linder både Unionens klubbstyrelse på Astra Zeneca i Mölndal och företagets Sverige-vd, Jan-Olof Jacke, för samtal om Astra Zenecas framtid.

- Vi har en gemensam ingång. Både företaget och vi anser att det skulle vara illa om Pfizer tog över, säger Martin Linder.

- Men formellt är vi alla utan makt om aktieägarna vill sälja. Det vi kan göra är att föra ut vår analys på ett så bra sätt som möjligt.

På tisdagen träffade Martin Linder, tillsammans med andra fackliga företrädare, näringsminister Annie Lööf, socialminister Göran Hägglund och statssekreterare från Finansdepartementet och Utbildningsdepartementet.

- Vi har en viktig samsyn om att det är ett kritiskt läge där det gäller att klargöra för aktieägarna att det är bättre att de har kvar sitt aktieinnehav i Astra Zeneca än säljer det till Pfizer.

Enligt Martin Linder är det för tidigt att blåsa faran över. Pfizer har till den 26 maj på sig att få Astra Zeneca till förhandlingsbordet, som vi rapporterat om tidigare, sedan måste processen ta ett halvårs paus, enligt brittiska regler.

- Det är en vecka kvar, och vilka påtryckningar som pågår mot Astra Zenecas aktieägare kan vi bara spekulera om. Även om köpet inte blir av nu gäller det att vi inte hamnar i en liknande situation om ett halvår igen.

Vid träffen klargjorde facken vad de anser är viktigt framöver.

- Det gäller att hålla fokus på nuläget och stå upp bakom Astra Zenecas styrelses bedömning. På kort och medellång sikt gäller det att fortsätta skapa bra förutsättningar för att bedriva konkurrenskraftig läkemedelsverksamhet, både forskning och produktion, i Sverige. I ett långsiktigt perspektiv måste man fundera på hur man ska se på ägandet i den här typen av bolag med stor betydelse för samhället och vilkas värde delvis skapats med skattemedel, säger Martin Linder.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.