Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen: Se över ägandet i samhällsviktiga bolag

Pfizers slutbud på Astra Zeneca avvisades av företagets styrelse. Men det betyder inte att faran är över, säger Martin Linder, Unionens andre vice ordförande, efter att ha haft möten med både Astra Zenecas Sverige-vd och företrädare för regeringen.
Niklas Hallstedt Publicerad

På måndagen träffade Martin Linder både Unionens klubbstyrelse på Astra Zeneca i Mölndal och företagets Sverige-vd, Jan-Olof Jacke, för samtal om Astra Zenecas framtid.

- Vi har en gemensam ingång. Både företaget och vi anser att det skulle vara illa om Pfizer tog över, säger Martin Linder.

- Men formellt är vi alla utan makt om aktieägarna vill sälja. Det vi kan göra är att föra ut vår analys på ett så bra sätt som möjligt.

På tisdagen träffade Martin Linder, tillsammans med andra fackliga företrädare, näringsminister Annie Lööf, socialminister Göran Hägglund och statssekreterare från Finansdepartementet och Utbildningsdepartementet.

- Vi har en viktig samsyn om att det är ett kritiskt läge där det gäller att klargöra för aktieägarna att det är bättre att de har kvar sitt aktieinnehav i Astra Zeneca än säljer det till Pfizer.

Enligt Martin Linder är det för tidigt att blåsa faran över. Pfizer har till den 26 maj på sig att få Astra Zeneca till förhandlingsbordet, som vi rapporterat om tidigare, sedan måste processen ta ett halvårs paus, enligt brittiska regler.

- Det är en vecka kvar, och vilka påtryckningar som pågår mot Astra Zenecas aktieägare kan vi bara spekulera om. Även om köpet inte blir av nu gäller det att vi inte hamnar i en liknande situation om ett halvår igen.

Vid träffen klargjorde facken vad de anser är viktigt framöver.

- Det gäller att hålla fokus på nuläget och stå upp bakom Astra Zenecas styrelses bedömning. På kort och medellång sikt gäller det att fortsätta skapa bra förutsättningar för att bedriva konkurrenskraftig läkemedelsverksamhet, både forskning och produktion, i Sverige. I ett långsiktigt perspektiv måste man fundera på hur man ska se på ägandet i den här typen av bolag med stor betydelse för samhället och vilkas värde delvis skapats med skattemedel, säger Martin Linder.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.