Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen: Se över ägandet i samhällsviktiga bolag

Pfizers slutbud på Astra Zeneca avvisades av företagets styrelse. Men det betyder inte att faran är över, säger Martin Linder, Unionens andre vice ordförande, efter att ha haft möten med både Astra Zenecas Sverige-vd och företrädare för regeringen.
Niklas Hallstedt Publicerad

På måndagen träffade Martin Linder både Unionens klubbstyrelse på Astra Zeneca i Mölndal och företagets Sverige-vd, Jan-Olof Jacke, för samtal om Astra Zenecas framtid.

- Vi har en gemensam ingång. Både företaget och vi anser att det skulle vara illa om Pfizer tog över, säger Martin Linder.

- Men formellt är vi alla utan makt om aktieägarna vill sälja. Det vi kan göra är att föra ut vår analys på ett så bra sätt som möjligt.

På tisdagen träffade Martin Linder, tillsammans med andra fackliga företrädare, näringsminister Annie Lööf, socialminister Göran Hägglund och statssekreterare från Finansdepartementet och Utbildningsdepartementet.

- Vi har en viktig samsyn om att det är ett kritiskt läge där det gäller att klargöra för aktieägarna att det är bättre att de har kvar sitt aktieinnehav i Astra Zeneca än säljer det till Pfizer.

Enligt Martin Linder är det för tidigt att blåsa faran över. Pfizer har till den 26 maj på sig att få Astra Zeneca till förhandlingsbordet, som vi rapporterat om tidigare, sedan måste processen ta ett halvårs paus, enligt brittiska regler.

- Det är en vecka kvar, och vilka påtryckningar som pågår mot Astra Zenecas aktieägare kan vi bara spekulera om. Även om köpet inte blir av nu gäller det att vi inte hamnar i en liknande situation om ett halvår igen.

Vid träffen klargjorde facken vad de anser är viktigt framöver.

- Det gäller att hålla fokus på nuläget och stå upp bakom Astra Zenecas styrelses bedömning. På kort och medellång sikt gäller det att fortsätta skapa bra förutsättningar för att bedriva konkurrenskraftig läkemedelsverksamhet, både forskning och produktion, i Sverige. I ett långsiktigt perspektiv måste man fundera på hur man ska se på ägandet i den här typen av bolag med stor betydelse för samhället och vilkas värde delvis skapats med skattemedel, säger Martin Linder.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Efter fängelsedomen: ”Systemet fortsätter att bestraffa mig”

Goled Raabi begick ett brott för 14 år sedan. Trots att han sedan länge lever ett skötsamt liv hindrar fängelsedomen honom fortfarande på arbetsmarknaden. Nu hoppas han att EU-domstolen ger honom upprättelse.
David Österberg Publicerad 17 februari 2026, kl 06:01
Goled Raabi sitter i en trappa utomhus. Han har avtjänat ett fängelsestraff och driver nu en rättsprocess om publicering av brottsdomar på sajter som Lexbase.
Goled Raabi lämnade kriminaliteten för många år sedan. Trots det orsakar hans gamla fängelsedom fortfarande problem när han söker jobb. Nu hoppas han att EU-domstolen ska hjälpa honom. Anders Warne

Som ung vuxen hamnade Goled Raabi i kriminalitet och dömdes 2011 till fängelse. När han frigavs 2012 fattade han beslutet att förändra sitt liv.

– Jag skakade hand med anstaltschefen och lovade att ta fullt ansvar för min framtid.

Det gjorde han också. I dag har Goled Raabi flera yrkeskompetenser, bland annat inom it. Men trots att han numera lever ett ordnat liv möter han återkommande hinder på arbetsmarknaden. Anledningen är söktjänster som Lexbase och Krimfup. Via dem kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister.

– Det här visar att dagens kriminalpolitik är trasig. Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, säger Goled Raabi.

Gallrad ur belastningsregistret – men kvar på nätet

Goled Raabis straff är nu bortgallrat från belastningsregistret. För några år sedan begärde han att också Lexbase skulle ta bort uppgifterna om honom. När företaget vägrade beslutade han sig för att gå till domstol. Processen har han drivit själv, utan advokat, samtidigt som han studerar.

Målet ligger nu vilande i tingsrätten i väntan på ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Avgörandet kommer troligen de närmaste månaderna.

Domstolen ska ta ställning till om den svenska ordningen – där företag med utgivningsbevis kan publicera omfattande personuppgifter om brott – är förenlig med EU:s dataskyddsförordning GDPR. En central fråga är om verksamheten verkligen kan betraktas som journalistik.

– Journalistisk verksamhet bygger på ansvar, etik och proportionalitet. Här handlar det om kommersiell masspublicering av känsliga personuppgifter utan individuell prövning, säger Goled Raabi.

EU-domstolen prövar svensk ordning mot GDPR

EU:s generaladvokat Maciej Szpunar har nyligen lämnat ett yttrande där han ifrågasätter om medlemsstater får tillåta sådan publicering av känsliga uppgifter om privatpersoner. Enligt honom strider det svenska systemet mot GDPR:s grundläggande skydd för den personliga integriteten.

Domstolen är inte formellt bunden av generaladvokatens yttranden, men följer dem ofta.

– För mig handlar det här inte bara om min egen situation, utan om rättssäkerhet och hur kriminalpolitiken fungerar. Om staten menar allvar med rehabilitering kan man inte samtidigt tillåta system som motverkar återanpassning, säger Goled Raabi.

I dag är han arbetslös och studerar med studiemedel.

Tycker du att alla bakgrundskontroller ska förbjudas?

– Nej. För vissa yrken, till exempel inom skola och omsorg, är bakgrundskontroller nödvändiga. Men för de flesta arbeten är de varken proportionerliga eller relevanta.

– I Sverige finns provanställning just för att arbetsgivare ska kunna bedöma människor utifrån hur de fungerar i dag, inte utifrån vad de gjorde för tio eller femton år sedan. I dag sållas man bort redan innan man fått chansen.

Så länge finns brott kvar i belastningsregistret

Efter en tid raderas (gallras) uppgifterna i polisens belastningsregister. Gallringstiden beror på vilket straff man har fått.

5 år efter dom eller beslut raderas

  • Penningböter
  • Dagsböter
  • Tillträdesförbud

10 år efter dom eller beslut raderas

  • Villkorlig dom
  • Skyddstillsyn
  • Kontaktförbud

10 år efter att straffet har avtjänats raderas

  • Fängelse
  • Sluten ungdomsvård
  • Rättspsykiatrisk vård