Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen: Se över ägandet i samhällsviktiga bolag

Pfizers slutbud på Astra Zeneca avvisades av företagets styrelse. Men det betyder inte att faran är över, säger Martin Linder, Unionens andre vice ordförande, efter att ha haft möten med både Astra Zenecas Sverige-vd och företrädare för regeringen.
Niklas Hallstedt Publicerad

På måndagen träffade Martin Linder både Unionens klubbstyrelse på Astra Zeneca i Mölndal och företagets Sverige-vd, Jan-Olof Jacke, för samtal om Astra Zenecas framtid.

- Vi har en gemensam ingång. Både företaget och vi anser att det skulle vara illa om Pfizer tog över, säger Martin Linder.

- Men formellt är vi alla utan makt om aktieägarna vill sälja. Det vi kan göra är att föra ut vår analys på ett så bra sätt som möjligt.

På tisdagen träffade Martin Linder, tillsammans med andra fackliga företrädare, näringsminister Annie Lööf, socialminister Göran Hägglund och statssekreterare från Finansdepartementet och Utbildningsdepartementet.

- Vi har en viktig samsyn om att det är ett kritiskt läge där det gäller att klargöra för aktieägarna att det är bättre att de har kvar sitt aktieinnehav i Astra Zeneca än säljer det till Pfizer.

Enligt Martin Linder är det för tidigt att blåsa faran över. Pfizer har till den 26 maj på sig att få Astra Zeneca till förhandlingsbordet, som vi rapporterat om tidigare, sedan måste processen ta ett halvårs paus, enligt brittiska regler.

- Det är en vecka kvar, och vilka påtryckningar som pågår mot Astra Zenecas aktieägare kan vi bara spekulera om. Även om köpet inte blir av nu gäller det att vi inte hamnar i en liknande situation om ett halvår igen.

Vid träffen klargjorde facken vad de anser är viktigt framöver.

- Det gäller att hålla fokus på nuläget och stå upp bakom Astra Zenecas styrelses bedömning. På kort och medellång sikt gäller det att fortsätta skapa bra förutsättningar för att bedriva konkurrenskraftig läkemedelsverksamhet, både forskning och produktion, i Sverige. I ett långsiktigt perspektiv måste man fundera på hur man ska se på ägandet i den här typen av bolag med stor betydelse för samhället och vilkas värde delvis skapats med skattemedel, säger Martin Linder.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.