Enligt en ny rapport från IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) påverkar höjda lägstlöner såväl löner som vilka som stannar på arbetsplatsen. Forskarna har tittat på fem olika kollektivavtal inom såväl offentlig som privat sektor (se faktaruta).

För dem som låg under kollektivavtalets lägstalön ena året (på grund av att de till exempel inte hade något avtal), men som året efter fick den höjdes lönen mer än för de som redan låg på motsvarande lägstalön, eller över.

- För varje krona får de drygt 50 öre mer än kolleger som ligger över. Lönefördelningen trycks ihop i svansen, säger Anders Forslund, professor och biträdande chef på IFAU.

En annan faktor som forskarna har undersökt är om höjda lägstlöner påverkar anställda att stanna. Det gör det. Färre slutar när lägstlönerna höjs. Men det finns skillnader utifrån skolresultat bland de undersökta. Den fjärdedel som hade högst snittbetyg från grundskolan stannar. Medan de som ligger i den lägsta fjärdedelen i högre utsträckning lämnar arbetsplatsen.

- Det blir ett slags sortering när lönerna går upp. De svagaste får det svårare, medan de som är lite starkare väljer att stanna kvar. Bland de längre ner i fördelningen är visstidsanställningar vanligare. När det blir dyrare väljer arbetsgivare att inte förlänga de anställningarna för personer som de uppfattar som mer svagpresterande.

Mönstret ser likadant ut över samtliga undersökta avtalsområden.