Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Astraklubb kräver att regeringen agerar

Personal och fack på Astra Zeneca oroas av att Sverige inte nämns i Pfizers framtidsplaner vid ett samgående. Nu kräver Unionenklubben att den svenska regeringen agerar på samma sätt som den brittiska för att rädda jobben och forskningen i landet.
Ola Rennstam Publicerad
Adam Ihse/TT
Astra Zenecas anläggning i Mölndal. Adam Ihse/TT

Sverige saknas på det amerikanska läkemedelsföretaget Pfizers karta över hur företaget ser på framtidens forskning och utveckling vid ett samgående med Astra Zeneca. Endast forskningsanläggningar i USA och Storbritannien finns med på kartan. Uppgifterna oroar i Mölndal.

Storbritanniens premiärminister David Cameron för diskussioner med Pfizers ledning för att få garantier om att jobben – och då framför allt forskningen – ska finnas kvar inom landets gränser. Mikael Hansson, ordförande för Unionenklubben i Mölndal, anser att den svenska regeringen varit för passiv.

– Från företagets håll får vi information om att det pågår diskussioner i Storbritannien men hur det skulle se ut i Sverige nämns inte över huvud taget. Regeringen borde absolut gå ut och agera kraftfullt och försöka hitta lösningar. Det här är en företagsangelägenhet, men det är också en samhällsangelägenhet, det är mycket runt omkring som kommer att påverkas om det värsta scenariot skulle slå in, säger han.

När Pfizers köpte Pharmacia för drygt tio år sedan minskades personalstyrkan från 5 000 anställda till dagens 500, trots löften om att satsa på forskning. Nu är oron stor att Astra Zeneca ska gå samma öde till mötes.

– Pfizer har ingen gott ”track record” av de företag de köpt upp så det finns naturligtvis en oro bland personalen. Vi har genomgått omorgansationer i flera år men känner att vi kommit igång väldigt bra nu under våren. Uppgifterna om ett uppköp och att Sverige inte nämns i diskussionerna sprider ytterligare oro och spekulationer att det värsta scenariot ska slå in. Alla blir nervösa men vi jobbar på som vanligt, säger Mikael Hansson.

Klubben tycker att det är bra att Astra Zenecas ledning varit tydlig med vilken väg de vill gå.
– De har sagt att vi har en stark projektportfölj och starka produkter och att man tror på att vi ska utveckla det själva. Det är positivt och jag hoppas att man håller den linjen, säger Mikael Hansson.

– Astra är en dominerande aktör inom läkemedelsindustrin i Sverige och många bolag är beroende av att vi finns att samarbeta med. Det gäller också forskningssamarbeten med universitet och sjukhus. De interaktionerna riskerar att försvinna.

Astra Zeneca har i dag 5 900 anställda i Sverige, varav 2 200 arbetar i Mölndal.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.