Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Astraklubb kräver att regeringen agerar

Personal och fack på Astra Zeneca oroas av att Sverige inte nämns i Pfizers framtidsplaner vid ett samgående. Nu kräver Unionenklubben att den svenska regeringen agerar på samma sätt som den brittiska för att rädda jobben och forskningen i landet.
Ola Rennstam Publicerad
Adam Ihse/TT
Astra Zenecas anläggning i Mölndal. Adam Ihse/TT

Sverige saknas på det amerikanska läkemedelsföretaget Pfizers karta över hur företaget ser på framtidens forskning och utveckling vid ett samgående med Astra Zeneca. Endast forskningsanläggningar i USA och Storbritannien finns med på kartan. Uppgifterna oroar i Mölndal.

Storbritanniens premiärminister David Cameron för diskussioner med Pfizers ledning för att få garantier om att jobben – och då framför allt forskningen – ska finnas kvar inom landets gränser. Mikael Hansson, ordförande för Unionenklubben i Mölndal, anser att den svenska regeringen varit för passiv.

– Från företagets håll får vi information om att det pågår diskussioner i Storbritannien men hur det skulle se ut i Sverige nämns inte över huvud taget. Regeringen borde absolut gå ut och agera kraftfullt och försöka hitta lösningar. Det här är en företagsangelägenhet, men det är också en samhällsangelägenhet, det är mycket runt omkring som kommer att påverkas om det värsta scenariot skulle slå in, säger han.

När Pfizers köpte Pharmacia för drygt tio år sedan minskades personalstyrkan från 5 000 anställda till dagens 500, trots löften om att satsa på forskning. Nu är oron stor att Astra Zeneca ska gå samma öde till mötes.

– Pfizer har ingen gott ”track record” av de företag de köpt upp så det finns naturligtvis en oro bland personalen. Vi har genomgått omorgansationer i flera år men känner att vi kommit igång väldigt bra nu under våren. Uppgifterna om ett uppköp och att Sverige inte nämns i diskussionerna sprider ytterligare oro och spekulationer att det värsta scenariot ska slå in. Alla blir nervösa men vi jobbar på som vanligt, säger Mikael Hansson.

Klubben tycker att det är bra att Astra Zenecas ledning varit tydlig med vilken väg de vill gå.
– De har sagt att vi har en stark projektportfölj och starka produkter och att man tror på att vi ska utveckla det själva. Det är positivt och jag hoppas att man håller den linjen, säger Mikael Hansson.

– Astra är en dominerande aktör inom läkemedelsindustrin i Sverige och många bolag är beroende av att vi finns att samarbeta med. Det gäller också forskningssamarbeten med universitet och sjukhus. De interaktionerna riskerar att försvinna.

Astra Zeneca har i dag 5 900 anställda i Sverige, varav 2 200 arbetar i Mölndal.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.