Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Astraklubb kräver att regeringen agerar

Personal och fack på Astra Zeneca oroas av att Sverige inte nämns i Pfizers framtidsplaner vid ett samgående. Nu kräver Unionenklubben att den svenska regeringen agerar på samma sätt som den brittiska för att rädda jobben och forskningen i landet.
Ola Rennstam Publicerad
Adam Ihse/TT
Astra Zenecas anläggning i Mölndal. Adam Ihse/TT

Sverige saknas på det amerikanska läkemedelsföretaget Pfizers karta över hur företaget ser på framtidens forskning och utveckling vid ett samgående med Astra Zeneca. Endast forskningsanläggningar i USA och Storbritannien finns med på kartan. Uppgifterna oroar i Mölndal.

Storbritanniens premiärminister David Cameron för diskussioner med Pfizers ledning för att få garantier om att jobben – och då framför allt forskningen – ska finnas kvar inom landets gränser. Mikael Hansson, ordförande för Unionenklubben i Mölndal, anser att den svenska regeringen varit för passiv.

– Från företagets håll får vi information om att det pågår diskussioner i Storbritannien men hur det skulle se ut i Sverige nämns inte över huvud taget. Regeringen borde absolut gå ut och agera kraftfullt och försöka hitta lösningar. Det här är en företagsangelägenhet, men det är också en samhällsangelägenhet, det är mycket runt omkring som kommer att påverkas om det värsta scenariot skulle slå in, säger han.

När Pfizers köpte Pharmacia för drygt tio år sedan minskades personalstyrkan från 5 000 anställda till dagens 500, trots löften om att satsa på forskning. Nu är oron stor att Astra Zeneca ska gå samma öde till mötes.

– Pfizer har ingen gott ”track record” av de företag de köpt upp så det finns naturligtvis en oro bland personalen. Vi har genomgått omorgansationer i flera år men känner att vi kommit igång väldigt bra nu under våren. Uppgifterna om ett uppköp och att Sverige inte nämns i diskussionerna sprider ytterligare oro och spekulationer att det värsta scenariot ska slå in. Alla blir nervösa men vi jobbar på som vanligt, säger Mikael Hansson.

Klubben tycker att det är bra att Astra Zenecas ledning varit tydlig med vilken väg de vill gå.
– De har sagt att vi har en stark projektportfölj och starka produkter och att man tror på att vi ska utveckla det själva. Det är positivt och jag hoppas att man håller den linjen, säger Mikael Hansson.

– Astra är en dominerande aktör inom läkemedelsindustrin i Sverige och många bolag är beroende av att vi finns att samarbeta med. Det gäller också forskningssamarbeten med universitet och sjukhus. De interaktionerna riskerar att försvinna.

Astra Zeneca har i dag 5 900 anställda i Sverige, varav 2 200 arbetar i Mölndal.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.