Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Media påverkar synen på Försäkringskassan negativt

Den negativa mediebilden av Försäkringskassan gör att allmänheten har svårt att förstå myndighetens roll och hur socialförsäkringarnas regelverk fungerar. Den slutsatsen drar en studie som genomförts åt Försäkringskassan.
Ola Rennstam Publicerad
TT
TT

Svenska folkets förtroende för Försäkringskassan är lågt. Liten är även allmänhetens förståelse för hur myndigheten arbetar och att regelverket för de olika socialförsäkringarna bestäms av regering och riksdag. Att medborgarna har denna bristfälliga bild är till stor del mediernas fel, enligt en ny studie som Försäkringskassan själv har beställt.

Forskarna Christina Halling och Björn Johnson vid Malmö Högskola har tittat närmare på hur mediebilden av Försäkringskassan sett ut under åren 2003–2012. Majoriteten av de 1 727 tidningsartiklarna och 174 radioinslagen de gått igenom är inte oväntat negativa, framför allt de som handlade om sjukpenningen.

Mediernas rapportering om kassan och socialförsäkringssystemet har i vart fall inte bidragit till förståelse för regelverket.  Enligt studien är medias rapportering fragmentarisk och saknar till stor del bakgrundsinformation. Mediebilden av Försäkringskassan är att myndighetens verksamhet är bristfällig.

Forskarna menar att bilden som målas upp av journalister ofta gör att det svårt som mediakonsument att avgöra i vilken utsträckning bilden stämmer överens med verkligheten och var ansvaret för regelverket ligger. Många gånger är det inte tydligt att det är regering och riksdag som beslutar om regelverket i det allmänna försäkringssystemet, inte Försäkringskassan.

Hur myndigheten själv arbetar med att sprida förståelse för verksamheten framgår inte i rapporten.

Fakta

Studien består av 1 727 tidningsartiklar från sex tidningar (rikspress och regional-/lokalpress) och 174 radioinslag (Sveriges Radio Dagens Eko 16.45) under åren 2003–2012.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Person sitter på ett kaklat badrumsgolv med armarna över huvudet. Bilden används för en artikel om ökande vab bland tonåringar.
Fler 13-15-åringar vabbas av sina föräldrar än tidigare. Samtidigt säger Försäkringskassan att myndigheten har begränsad kunskap om vad ökningen beror på. Christine Olsson/TT

Vabbandet minskar i Sverige. Statistiken pekar stadigt nedåt sedan 2022, oavsett om man mäter hur många barn som får vård eller hur många dagar som tas ut.

Men hos en grupp är det annorlunda; tonåringar. Där syns en motsatt trend. Förra året vabbades drygt 24.400 13-15-åringar, enligt Försäkringskassans egna siffror. 

Det är en ökning med drygt 20 procent sedan år 2022. Fjolårets siffra är den högsta som har uppmätts sedan 2006, startåret för Försäkringskassans öppna statistik.

Samma tendens syns även när man mäter det totala antalet vab-dagar för 13-15-åringar. Där slogs rekordet år 2024.

Försäkringskassan utreder ökningen bland tonåringar

Försäkringskassan har ”mycket begränsad kunskap” om vad situationen beror på. Det säger Lotta Jernström, pressekreterare på myndigheten, till Kollega. 

Därför har Försäkringskassan nu inlett en större analys av tonårsföräldrars vabbande. Utredningen beräknas vara färdig hösten 2027. 

Fler vårdas för psykisk ohälsa

Statistik från Socialstyrelsen visar att omkring dubbelt så många 10-19-åringar behandlas för psykisk ohälsa i dag jämfört med för tio år sedan. Försäkringskassan har i tidigare uttalanden kopplat ihop det fenomenet med vab-ökningen.

Men Cecilia Sobocki, även hon pressekreterare på Försäkringskassan, säger till Kollega att den kommande utredningen inte har någon ”särskild teori som ska undersökas” . Hon påpekar också att myndigheten saknar ”egen kunskap om den här gruppen och deras psykiska hälsa”.

Intyg krävs när föräldrar vabbar barn över 12 år

Trots förändringen bland tonåringarna så är det vabbande för yngre barn som fortsätter dominera, enligt Försäkringskassans årliga rapport. Reglerna för att vabba barn över 12 år är betydligt strängare än de som gäller för yngre barn.

Vab för barn över 12 år – reglerna i korthet

Rätten att vabba gäller som regel till och med det år då barnet är 12. Men i vissa situationer kan en förälder vabba även därefter. Då krävs intyg från läkare eller socialtjänst från första dagen. Här är några exempel:

  • Barnet har en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning och blir försämrad på ett sätt som kräver särskild tillsyn.
  • Barnet gör ett läkarbesök där det är nödvändigt att föräldern är med.

Sedan 1 januari 2026 kan en tonårsförälder också vabba om hen behöver gå på möte i skolan på grund av barnets sjukdom, lära skolpersonal om barnets egenvård vid till exempel diabetes, eller gå på en utredning eller förhandsbedömning hos socialtjänsten. De förändringarna är så nya att de ännu inte har gjort avtryck i statistiken.

Källa: Försäkringskassan

Tonårsvabbandet ökar snabbare än befolkningen

Siffrorna i artikeln är hämtade från Försäkringskassans statistikverktyg. Kollega har jämfört siffrorna med Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik. Ökningen av tonårsvabbandet är snabbare än befolkningstillväxten.