Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Arbetsförmedlingen sågar sänkt arbetsgivaravgift

Arbetsförmedlingen (AF) är kritisk till regeringens sänkning av arbetsgivaravgifter för unga anställda. AF och andra myndigheter menar att sänkningarna både är missriktade och kortsiktiga, enligt TT.
Linnea Andersson Publicerad

De sänkta arbetsgivaravgifterna är en het potatis inför höstens val. Något som inte minst framkom i och med uppmärksamheten kring det brev som hamburgerkedjan Max  skickade ut till sina anställda tidigare i år (Läs om det här.) I brevet varnade företaget för konsekvenserna av de rödgrönas förslag om att återställa arbetsgivaravgifterna till tidigare nivå.

Sedan 2009 betalar arbetsgivarna endast halv avgift för anställda upp till och med 26 år, vilket innebar en minskad intäkt till statskassan på 21 miljarder under förra året. Till sommaren vill regeringen göra förändringar. Det nya förslaget innebär att sänkningen för 26-åringarna tas bort medan avgifterna sänks ytterligare för dem under 23.

Men Arbetsförmedlingen (AF) är kritisk. I ett remissvar till finansdepartementet skriver myndigheten att det ”är oklart om den föreslagna sänkningen av socialavgifter har förutsättningar att bidra till att varaktigt öka sysselsättningen och minska ungdomsarbetslösheten. Möjligen kan en effekt uppstå för de yngsta.”

Vidare ifrågasätter AF att en allmän sänkning av avgifterna skulle ha en bestående effekt på ungdomsarbetslösheten.

- Vi bygger vårt svar på den uppfattning som finns bland forskarna, att den här typen av sänkningar inte bidrar till att varaktigt öka sysselsättningen, säger Mats Wadman, analysdirektör på AF till TT.

I stället menar myndigheten att det vore bättre att satsa på de unga som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden och inte har något jobb alls. I slutet av förra året visade en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) att sänkningarna haft små effekter på sysselsättningen samtidigt som de genomförts till en mycket stor kostnad. Kritiker menar även att många av dem som dragit nytta av sänkt arbetsgivaravgift skulle ha fått jobb ändå.

Andra som ifrågasatt hela idén med sänkningarna är Riksrevisionen och Ekonomistyrningsverket. Den enda remissinstans som är odelat positiv är Visita, Hotell- och restaurangbranschens arbetsgivarorganisation.

Fakta

Sommaren 2007 sänktes avgifterna som arbetsgivarna betalar (sociala avgifter för pension, sjukförsäkring med mera) med en tredjedel för unga anställda som fyllt 18 men inte 25.

De sänktes för alla unga, också för dem som företag och andra arbetsgivare redan hade anställda.

2009 sänktes avgifterna ytterligare och utvidgades till att gälla unga upp till 26 år.

I budgetpropositionen i höstas föreslog regeringen att avgifterna ska sänkas ännu mer för dem upp till 23 år, men återgå till normal nivå för 26-åringar.

De lägre avgifterna innebar 2013, enligt Ekonomistyrningsverket, ett bortfall i intäkterna till statskassan med 21 miljarder brutto. (TT)

Sänkta avgifter för unga

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Fick cancer - blev av med a-kassan

Anna Hallberg klarade stroke och cancer – men a-kassan rår hon inte på. Hade hon fått sitt cancerbesked två dagar senare hade allt varit annorlunda.
Johanna Rovira Publicerad 6 maj 2025, kl 06:01
Bild på kvinna Anna Hallberg
Om Anna Hallberg hade fått sitt cancerbesked bara några dagar senare hade hon inte befunnit sig i ekonomiskt trångmål Foto: Nicke Messo

Anna Hallberg har haft stor otur i livet. Hon har drabbats av flera svåra sjukdomar, men på något sätt alltid kommit tillbaka.

– Jag har haft otur när det gäller sjukdomar, men tur i oturen samtidigt. Hade inte min son hittat mig efter stroken, hade jag inte suttit här nu, säger Anna Hallberg.

”Här” är Tant Ruts kafé i Kungälv – och det var här i Kungälv, inte långt från kafét, Anna bodde med sin familj när oturen slog till första gången. Efter en tjänsteresa i Tyskland fick hon plötslig migrän och började kräkas. Läkaren avfärdade det som virus, men bara några dagar senare föll hon framstupa in i en skänk, oförmögen att tala och förlamad på höger sida. Äldste sonen, som hade glömt sina nycklar, kom hem, hittade henne liggande utslagen på sovrumsgolvet.

– Det gäller att få hjälp så snart som möjligt när det handlar om stroke – varje sekund dör hjärnceller, säger hon.

En skräckupplevelse

Minnena av vad som hände är diffusa och dimmiga. En ambulans hämtade upp henne och körde henne till sjukhuset i Kungälv.

– Det var en skräckupplevelse för mina söner, men det var tur att det inte hände när jag körde barnen till skolan, säger Anna Hallberg och ryser vid tanken.

Tiden som följde var jobbig och kämpig, men efter tre månader kom hon tillbaka till arbetslivet som laboratorieingenjör på kemikalieföretaget.

Så småningom gick Anna Hallberg upp till 75 procent och fick nya arbetsuppgifter. Men efter ett par trivsamma år kom beskedet – företaget skulle skära ner och Anna Hallbergs tjänst skulle försvinna.

– Jag tycker att jag med mina 25 år som laboratorieingenjör kunde ha fått något labbjobb, men jag övertalades att skriva bort mina 32 år på företaget till förmån för ett vikariat, som alla sade skulle bli förlängt.

– Jag hamnade på en underbemannad avdelning där folk mådde så dåligt att många satt och grät på mötena. Men jag bet ihop och jobbade som en idiot. Jag gick upp till heltid och jobbade en massa övertid.

Sommaren 2021 kom nästa tuffa besked när hennes chef meddelade att hon inte behövde komma tillbaka efter semestern. Vikariatet skulle inte förlängas. Hon var arbetsbefriad fram till den 1 december då anställningen upphörde.

– Jag fick aldrig någon förklaring till varför. Om jag hade misskött mig hade jag förstått det, men jag gjorde allt vad jag kunde. Det är så oerhört tråkigt att få ett så trist avslut när man gett företaget så mycket av ens tid och själ.

Men det skulle bli fler tråkigheter. Den 1 december anmälde hon sig hos Arbetsförmedlingen och a-kassan. Tre dagar senare blev hon uppringd av sin läkare och fick beskedet att hon har tarmcancer.

Gjorde rätt - men det blev fel

Anna Hallberg ringde omedelbart a-kassan och berättade att hon skulle opereras i januari. Det var i och för sig helt enligt alla konstens regler, men hade hon väntat bara 2–3 dagar med att ringa skulle hon inte befinna sig i den ekonomiska knipa hon är i nu.

Enligt dåvarande a-kasseregler blev man nämligen avstängd i 6 så kallade karensdagar innan man kunde kvittera ut a-kasseersättning och inkomstförsäkring. Och Anna hade bara betat av 3,5 av sina 6 obligatoriska dagar.

Hade hennes anställning varat bara en månad till hade hon också klarat sig, eftersom antalet karensdagar vid årsskiftet minskade från 6 till 2.

Men just då var Anna Hallberg mest inställd på att bli fri från sin cancer. Än en gång visade hon på sin okuvliga vilja att bli frisk och hon fixade såväl operation som cellgiftsbehandling, trots diverse biverkningar, som nervskador. Drygt ett år senare stod hon åter till arbetsmarknadens förfogande, åtminstone till 50 procent.

Men då kom nästa kalldusch.

– Det var ingen som upplyste mig om att när jag väl påbörjade mina karensdagar så var jag också tvungen att fullfölja och ta ut alla dagar inom tolv månader, annars skulle jag gå miste om a-kassa.

– Jag har varit med i facket och betalat a-kassa hela mitt liv och inte tagit ut ersättning för en enda dag – nu får jag reda på att det inte räcker.

Hade någon berättat om vilka ekonomiska konsekvenser det skulle bli av att omgående kontakta a-kassan hade hon agerat annorlunda. Hon stod ju lika mycket till arbetsmarknadens förfogande dagen efter att hon fått sitt cancerbesked som dagen innan hon fick det.

Ett hål i välfärdssystemet

Anna Hallberg menar att det måste gå att göra undantag när någon så uppenbart hamnar mellan stolarna.

– Det är som ett hål i välfärdssystemet. Jag har ju inte gjort något fel. Nu har jag tack och lov en sjukförsäkring på 50 procent som jag kan leva på, annars vet jag inte hur jag skulle ha klarat mig. Det är viktigt att andra blir medvetna om att de här reglerna finns, så de inte råkar ut för samma sak.

Arbetsförmedlingen uppmuntrade henne att överklaga beslutet till förvaltningsrätten, vilket Anna Hallberg har gjort. Trots att a-kassan medgivit att hon borde ha fått information om följderna är hennes hopp om att få rätt litet, eftersom a-kassan följt reglerna.

Mest av allt vill hon ha ett nytt jobb. Men det är inte lätt att hitta tjänster på halvtid, även om man har Anna Hallbergs starka driv och oövervinnliga förmåga att komma igen.

– Huvudet vill kanske mer än kroppen, men jag har återhämtat mig jättebra. Jag är en social person och blir deprimerad av att gå arbetslös. Även om jag jobbat med kemikalier hela livet kan jag tänka mig att jobba med precis vad som helst, säger Anna Hallberg.

Karensvillkoret

  • Arbetslöshetsersättning betalas inte ut förrän den sökande har varit arbetslös och stått till arbetsmarknadens förfogande i 2 dagar. Före den 1 januari 2022 var antalet karensdagar 6.
  • Karensdagarna måste räknas av inom tolv månader innan ersättning betalas ut, enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring.