Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Så fixar du utvecklingssamtalet

Vissa gillar det, andra vill helst få det överstökat så snabbt det går. Vi talar om det årliga utvecklingssamtalet. Vi har letat fram de bästa tipsen och pratat med Unionens coach Johan Fogelberg om hur utvecklingssamtalet blir så lyckat att både du och chefen känner sig som vinnare.
Petra Rendik Publicerad

Varför utvecklingssamtal?
Jo, för att utvecklingssamtalet är din chans att synas, höras och bli bekräftad. Det här är ett gyllene tillfälle att få marknadsföra dig själv för arbetsgivaren. Nu kan du lyfta det som fungerar bra eller mindre bra med arbetsuppgifterna, arbetsmiljön, kollegor och ledarskap. Och vill du kompetensutvecklas, så är det läge att berätta det nu.

Får du aldrig feedback från chefen annars så borde du få det här. Och känner du dig lite osäker på företagets visioner och vilken som är din roll i det stora sammanhanget så kan du få svar här. Utvecklingssamtalet ska leda till tydlighet och det tjänar chef såväl som medarbetare på.

Med andra ord, den där årliga timmen inne hos chefen kan göra det roligare och mer meningsfullt att gå till jobbet.

Så här förbereder du dig!
Förberedelser är a och o för ett lyckat utvecklings­samtal. Genom att förbereda dig visar du arbetsgivaren att det här är viktigt för dig. Det blir också lättare att leda in samtalet på det du vill fokusera på, särskilt om du råkar ha en chef som gillar att hålla mono­loger.

Fundera på hur det gångna året varit, hur det är nu och vad du vill ska hända på jobbet sedan.  Gör anteckningar som du kan ha med som stöd under utvecklingssamtalet.

Vad kom ni överens om på det förra utvecklings­samtalet och vad har hänt sedan dess?  Har du uppfyllt målen ni satte då? Om inte, varför?

Och nuet, vad fungerar bra just nu och vad funge­rar inte? Trivs du med kollegorna, arbetsuppgifterna och chefen?  Om inte, vad kan göras så det blir bättre? Fokusera sedan framåt. Hur vill du ha det? Vilka utvecklingsområden finns och hur uppnår du dessa?

Själva samtalet
Både du och chefen ansvarar för att ni möts i ett konstruktivt samtal och att ni pratar om rätt saker i rätt sammanhang. Din chef ska ha sett till att du fått diskussions­underlag i god tid innan utvecklingssamtalet och att ni kan sitta och prata i lugn och ro utan att bli avbrutna.

Under samtalet ger chefen dig feedback och berättar om sina förväntningar på dig men ger också en bild av företagets utveckling och mål. Var öppen för feedback du får och ge chefen feedback tillbaka. Kom med konstruktiva förslag på hur du bäst vill bli ledd av chefen. Försök alltid att komma med egna lösningar på eventuella problem.

Tala inte i allmänna ordalag som "man" eller "de", utan var tydlig med vad DU själv vill eller upplever.

Nu är det också guldläge att prata om den där kursen du vill gå. Berätta vad du, men framför allt företaget, skulle tjäna på om du fick kompetens­utveckla dig.

Är det något jag inte ska prata om?
Utvecklingssamtalet är din chans att prata om det som är viktigt för dig, menar Unionens coach Johan Fogelberg . Men skippa ändå:
1. ...sådant som varken du eller din chef kan göra något åt, det är bara bortkastad tid.

2. ...att kritisera någon eller något utan att själv komma med konstruktiva lösningar på hur du skulle vilja ha det i stället.

3. ... att prata lön, det ska ske i ett lönesamtal vid ett annat tillfälle. Men passa på att fråga vilka utvecklings­insatser som belönas.

Och sen då?
Förhoppningsvis har ni upprättat en individuell handlingsplan gällande din utveckling för det kommande året.  Chefen ansvarar för att de insatser ni kommit överens om att han eller hon ska göra också blir gjorda. Chefen ser till att det ni kommit fram till också följs upp.

Boka gärna ett uppföljningssamtal direkt. Men allt hänger inte på chefen, du har också ett eget ansvar så att målen ni kommit överens om uppfylls. Har du till exempel fått okej att gå en utbildning, gör det också.

Kom ni inte överens i utvecklingssamtalet?
Det kan vara som så att samtalet i sig var bra men att du och chefen vill olika saker. Känns det inte bra, prata med ditt fackombud eller HR som kan ge dig ett annat perspektiv eller råd hur du går vidare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Jobbade och krävs på tusentals kronor – regeln ändras inte

Flera personer som pluggar med omställningsstudiestöd har krävts på tiotusentals kronor av CSN. Anledningen är att de har jobbat några timmar medan de pluggat. Men Lotta Edholm (L), ansvarig minister, ser ingen anledning att ändra på reglerna.
David Österberg Publicerad 22 april 2026, kl 06:01
Alternativ bildtext.
Bildtext. Foto: Jessica Gow/TT/Fredrik Sandberg/TT.

För ett par veckor sedan berättade Kollega om Robert Toth som studerat med omställningsstudiestöd, OSS. Han fick ett återkrav från CSN på 56 000 kronor eftersom han jobbat 24 timmar under studietiden.

Och Robert Toth är långt ifrån ensam om att krävas på stora belopp efter några timmars arbete under studierna. Flera läsare har hört av sig till Kollega med liknande berättelser. 

Att det är otydligt vad som gäller blir tydligt när Kollega granskar de ärenden som kommit in till Överklagandenämnden för studiestöd, ÖKS (se faktaruta). Ett tiotal personer har begärt att nämnden ändrar på CSN:s beslut om återkrav. Flera av dem har bara arbetat några timmar under studietiden. 

En person har fått ett återkrav på drygt 14 000 kronor efter att ha jobbat 8 timmar och 15 minuter under en period. Återkravet var riktigt, anser ÖKS och avslog överklagandet. En annan tog, under studietiden, ut fem semesterdagar från det jobb hon var tjänstledig från och krävdes därför på nästan 26 000 kronor. Även det återkravet var korrekt, enligt ÖKS. 

Okej att jobba 7 timmar

Men det händer också att ÖKS går på de klagandes linje. Att kräva tillbaka studiemedel från en person som jobbat 7 timmar var fel, enligt ÖKS. Det var också fel att skicka återkrav till en person som jobbat två timmar under sin praktik, enligt nämnden.

När CSN fattar beslut om återkrav gör de det med stöd i lagen om omställningsstudiestöd. I den står att den som har arbetat för mycket ska betala tillbaka pengar till CSN.

Men i förarbetet, alltså den utredning som låg till grund för lagen, står också att CSN inte ska kräva tillbaka pengar om en studerande endast arbetat ”ett fåtal timmar” under studietiden. Frågan är vad det betyder. 

När förslaget var ute på remiss ville CSN att regeringen skulle precisera vad ”ett fåtal timmar” betyder:

”CSN vill att det i det fortsatta lagstiftningsarbetet tydligare framgår vad som avses med arbete ett fåtal timmar mer än vad som tidigare anmälts till CSN. Mer specifikt vill CSN veta om det rör sig om ett fåtal timmars arbete per dag, vecka eller månad.”

Någon sådan precisering blev det dock aldrig. I stället har ÖKS tolkat vad ”ett fåtal timmar” betyder – och den tolkningen är strikt. Enligt ÖKS räcker det att någon har jobbat mer än en procent av en heltid för att CSN ska ha rätt att kräva tillbaka pengar. Det betyder exempelvis att den som pluggar på heltid i fem månader maximalt får jobba åtta timmar under den tiden.

Tillåtet att jobba när man pluggar

För den som studerar med vanligt studiemedel gäller helt andra regler. Den som pluggar på heltid på universitet kan maximalt få 4 120 kronor i studiebidrag och 9 472 kronor i studielån i månaden. Den studerande förutsätts då plugga 40 timmar i veckan, motsvarande ett heltidsjobb. Trots det är det tillåtet att jobba vid sidan om studierna. Under en termin får en student tjäna 114 676 kronor utan att det påverkar rätten till studiemedel.

 Den som tjänar 150 kronor i timmen kan med andra ord jobba 38 timmar i veckan utan att det påverkar rätten till studiemedel.

Lagen om omställningsstudiestöd stiftades under den förra regeringen. I dag är det Lotta Edholm (L) som är ansvarig minister för stödet. Hon vill inte ställa upp på en intervju, men skickar skriftliga svar.

”(…) Tanken med stödet är att täcka det inkomstbortfall som blir följden av minskat arbete till förmån för studier. Den som börjar studera och inte minskar sitt arbete i motsvarande omfattning drabbas ju inte av ett inkomstbortfall och därför är det rimligt att de inte heller kan få lön och kompletterande omställningsstudiestöd som tillsammans uppgår till mer än motsvarande heltid.”

I lagtexten står att CSN inte ska skicka återkrav om en studerande arbetat "ett fåtal timmar". Lagen preciserar inte vad "ett fåtal timmar" innebär. ÖKS har slagit fast att det är maximalt en procent av en heltid. Är det en rimlig tolkning av lagen? 

”Jag kan som statsråd inte uttala mig om hur en myndighet tolkar lagstiftningen men jag noterar att det finns viss flexibilitet i systemet.”

Och hur har det då gått för Robert Toth? Han har nyligen lämnat in en stämning till EU-domstolen och hoppas att den ska pröva hans ärende.

För att betala av skulden till CSN har han tvingats ta ett banklån.