Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Nio av tio, 88 procent, av de tjänstemän som TRR stöttade 2013 fick nytt jobb. Det är den högsta siffran under TRR:s 39-åriga historia.
Calle Leinar, TRR:s vd, pekar på fyra samverkande förklaringar: TRR har blivit ännu bättre på sitt arbete, de uppsagdas kompetens har varit ovanligt hög, många har funnits i storstadsområdena där arbetsmarknaden är hyfsad och att fler än någonsin av de uppsagda blivit anställda inom offentlig sektor.
Men det är inte någon expansion av den kommunala och statliga sektorn som ligger bakom det sistnämnda.
- Vår bedömning är att det beror på att många lämnat som pensionärer. En del av dem lämnar vakanser på orter som passar precis för dem som vi stöttar. Ett exempel på det är Astra Zeneca i Södertälje och en del läkemedelsindustrier i Uppsala som dragit ned. De som jobbat där har kunnat hitta jobb på Karolinska och olika statliga verk och myndigheter.
Att fler nya jobb än tidigare hittas inom offentlig sektor är också en av förklaringarna till att en betydligt större andel kvinnor än män har fått visstidsanställningar i stället för att bli tillsvidareanställda.
- Tidsbegränsade anställningar är mycket vanligare inom offentlig förvaltning än på privat sida. Men kvinnor finns också oftare inom administrativa yrken där är det vanligare med visstidsanställningar via bemanningsföretag och vikariat, säger Calle Leinar enligt vilken TRR:s uppföljningar dock visat att många av de tidsbegränsade anställningarna så småningom omvandlades tills tillsvidareanställningar.
Dubbelt så många kvinnor än män gick till offentlig sektor.
Drygt 15 000 personer fick stöttning av TRR under 2013, vilket är en ganska hög siffra men inte i närheten av hur det var exempelvis under lågkonjunkturen 2009, då över 25 000 tjänstemän förlorade jobbet. Av dessa fick 80 procent en ny anställning, 8 procent startade eget företag och 6 procent påbörjade längre studier.
Svenska arbetsgivare har så stora problem att hitta rätt personal att de sänker sina krav på både erfarenhet och utbildning. Det har blivit stadigt vanligare de senaste tio åren.
Det är en av slutsatserna i en ny rapport från Arbetsförmedlingen. Myndigheten har studerat så kallade ”ej tillsatta platser” – alltså tillfällen där arbetsgivare skulle vilja anställa någon, men inte har gjort det eftersom de inte har hittat rätt personal. År 2023 fanns det 96.000 sådana oskapade jobb i Sverige, enligt myndigheten. Fenomenet är vanligast hos privata företag.
Omkring 30 procent av de företag som har upplevt problemet säger att de, som en konsekvens, har sänkt sina krav på erfarenhet och utbildning när de söker personal. Det är nära en fördubbling jämfört med för tio år sedan.
De sänkta kraven beror alltså på att arbetsgivarna upplever det svårt att hitta kompetent personal. Det leder till att nya tjänster inte ens utannonseras, vilket i sin tur leder till att redan anställda får jobba mer. Var femte företag som har sådana tomma platser säger också att de har fått tacka nej till en order på grund av kompetensbristen.
Samtidigt kan de sänkta kraven leda till att människor som står långt ifrån arbetsmarknaden lättare kan få jobb, enligt Arbetsförmedlingen. I mars månad var 485.700 personer arbetslösa i Sverige, enligt SCB:s undersökning.
– Arbetsförmedlingen har flera verktyg för att stötta arbetsgivare som är öppna för att bredda sin rekrytering, så som subventionerade anställningar och praktik, säger Victor Tanaka, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen, i ett pressmeddelande.
Saknar människor med rätt kompetens
Arbetsförmedlingens undersökning ”Rekryteringsproblem och dess konsekvenser” bygger på enkätfrågor som har ställts till arbetsgivare en gång i halvåret under tio års tid, från 2013 till 2023. Rapporten visar att kompetensbrist och matchningsproblem har ökat i Sverige under den perioden. Problemet har ökat oberoende av konjunkturförändringarna, enligt myndigheten.
