Hoppa till huvudinnehåll
Insändare

Hedersvåldets varande

Maria uttryckte sig väldigt väl i Kollega nr 5, 2012 och problemet är nog mycket större än vi tror. Som agnostiker och stark förespråkare för att ta in fler invandrare vill jag förklara detta:
Åsa Frisk, Insändarredaktör Åsa Frisk Publicerad
Islam är inte som andra religioner. Man får faktiskt lov att granska religiösa tankar och komma med jämförande kommentarer mellan dem. Visst, Kristendomen har ett väldigt blodigt förflutet och Judarna med. Men har du någonsin hört om en Buddhistisk självmordsbombare?

Muhammeds politiska, juridiska och religiösa ideologi är något mycket större just för att det blandar samman allt i ett paket och har alla svaren på en gång. Koranen är kortare än Bibeln men innehåller mycket mer fokus på att lyda, uppmuntran till våld och strukturerat slavägande. Att deras slavägande är skrämmande likt deras äktenskap är inte en orättvis beskrivning.

En vesäntlig del kommer från Traditionen (Hadiths) som är berättelser från Muhammeds livstid om vad han gjorde och sade. De varierar i trovärdighet och Muslimer klassar dem efter kvalitet. Man missar en enorm del av religionen om man bara läser Koranen. Ännu mer kvinnovåld rättfärdigas här såväl som våld och edsbrott mot otrogna m.m.

Skillnaden mellan Islam och andra religioner är att man inte måste vara fundamentalist eller extremist för att överväga att mörda en fru eller dotter - för att inte tala om en så liten sak som att misshandla eller våldta sin fru! Att göra illa kvinnor gör inte männen "onda", utan de gör det för att de vill upprätthålla "rätt och fel", precis som västerlänningar av idag (men de gör det från ett 700-talsperspektiv).

"Muslimer" skall dock inte blandas ihop med "Islam". Många västländska Muslimer älskar friheten och sekulariseringen här. Islam är en ideologi som förespråkar våld i allmänhet och inkluderar våld mot kvinnor - deras egenvärde, egenbestämmande och egna kroppar. Muslimer är offer för denna religion, både män och kvinnor.

Vi i Sverige måste påvisa att detta oacceptabelt genom att grundligt undersöka dessa brott, ge ännu mer stöd åt Muslimer (även manliga) som vill lämna religionen eller ta avstånd från beslut deras fäder eller bröder tagit åt dem. Vi behöver bli bättre på att informera nysvenskar från utsatta länder om våra seder och vanor i Sverige, så som lika värde mellan könen och respekt oavsett sexualitet eller religion (en tanke som yttrades i Nyhetsguiden i P3).

Framför allt borde vi ta dessa människor till våra hjärtan och bli grannar, bekanta och vänner med dem. Bryt den svenska tystnaden och med det alla myter om invandrare som skapar rasism! Det är för att vi utesluter dem som de samlas runt sina kulturella arv. Arv som inte gör någon något gott, speciellt inte de själva.

Gunnar



Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Insändare

Vad förväntar sig Sveriges regering att jag bidrar med?

När jag växte upp i Sverige på 60-talet på en bruksort kändes det som det fanns så mycket glädje i samhället, det fanns jobb till alla, man gick till Folkets Park och dansade, Folkets hus och såg på teater eller bio, de flesta barn hade två föräldrar och fick köpa lördagsgodis för stora femöringar.
Publicerad 17 augusti 2016, kl 11:27

När jag växte upp i Sverige på 60-talet på en bruksort kändes det som det fanns så mycket glädje i samhället, det fanns jobb till alla, man gick till Folkets Park och dansade, Folkets hus och såg på teater eller bio, de flesta barn hade två föräldrar och fick köpa lördagsgodis för stora femöringar. Det jag upplevde som barn var att livet var enklare, en bruksort med fabrik, affärer, post och bank. Ingen orättvisa, avundssjuka eller rasism. Förmodligen fanns det väl lite under ytan men det var inget påtagligt.

Idag sitter jag ensam i min lägenhet med spänningshuvudvärk och trötthet. Jag äter Sertralin och Propavan, den ena är ett lyckopiller och det andra är för sömnen. Jag var en hårt arbetande konsult, mycket övertid och stress under flera år, mycket kundkontakt och bråk om avtal. När jag blev 50plus blev jag uppsagd. Företaget och kunderna ville ha unga nyutbildade.

Så vad ska jag göra nu kan man fråga sig. Vad förväntar sig Sveriges regering och samhälle att jag ska bidra med? Jag tänker ibland att det finns dom som har det värre, hemvändande svenska soldater som sett död och lidande i Mali och Afganistan. Jag läste en artikel att dessa fick inte den hjälp de borde få, en del mådde väldigt dåligt med svåra sömnproblem, depressioner, posttraumatisk stress. Det är bara att konstatera att det verkar inte finnas så mycket professionell hjälp att få i Sverige. Kanske för vissa, som har tur, eller har råd.

https://www.youtube.com/watch?v=4JNK0S99RNU

//JHansson