Det står väl helt klart för varje informerad individ att ett undertecknande av Lissabonavtalet frånhänder medborgarna i respektive stat att själva forma det samhälle en majoritet av folket vill ha - om det strider mot avtalet. Ett undertecknande måste därför karakteriseras som en statskupp eftersom medborgarna i den viktigaste frågan genom tiderna inte får välja om de accepterar avtalet eller ej.   Det går inte att - som försvar - hävda att vi har ett representativt system och därför är det enbart en fråga för riksdagen. Ett sådant resonemang förutsätter att grundlagen klart anger att medborgarna vid val lämnar över makten in blanko (kravlöst). Detta har aldrig varit grundlagsförfattarnas mening. Om man studerar förarbetena till grundlagen framgår det tydligt att vid val skall medborgarna tydligt informeras om de frågor partierna i eventuell regeringsställning kommer att ta beslut i. Någon sådan information har medborgarna inte fått om Lissabonavtalet. Därför har riksdagen inte mandat att ta ställning i frågan utan att den föregåtts av val och information alternativt folkomröstning.   Men kanske är det bara skenbart som politikerna stöder sig på "det representativa systemet". I verkligheten har man lämnat demokratin och i stället (utan att röja det för folket) anammat någon form av "Elitokrati, Oligarki etc. Detta stöds ju av flera uttalanden från olika EU-förespråkare som Cecilia Malmström, Margot Wallström, Fredrik Reinfeldt, Mona Sahlin m fl som anser att avtalet är för komplicerat för folket? Helt klart är att demokrati - som vi hittills definierat denna styrelseform - hävdar politikerna inte längre.   Att vi redan är på väg mot ett mer auktoritärt system är ju uppenbart där t ex det västerländska rättssystemets mest grundläggande principer åsidosätts både här hemma och i många övriga länder.   När en betydande folkmajoritet kräver folkomröstning om Lissabonavtalet, men politikerna förvägrar den detta har de lämnat demokratin som styrelseform. Detta är inte svårt att förstå om man studerar grundlagarna, förarbetena till dessa samt praxis.   Sannolikt kommer medborgarna inte att framgent acceptera detta svek utan kommer förr eller senare att revoltera. Detta ger historien många exempel på.   För socialdemokraterna måste det vara särskilt svårt att förklara en ratificering eftersom Lissabonavtalet inte bara innebär en avveckling av demokratin utan också att partiet inte längre kan hävda att det står på arbetarrörelsens idégrund. I stället har man lämnat denna för en extrem marknadsliberalism där arbetarnas och löntagarnas intressen får ge vika för marknadens och kapitalets intressen.   För den som fortfarande tror på demokratin och vill försvara den kan kanske dessa rader vara något att ta fasta på. "Demokratins möjlighet att överleva beror på att ett stort antal människor måste kunna göra realistiska val efter att ha fått tillräckliga informationer som är sanna och inte tillrättalagda för vissa syften".  

Olle Ljungbeck