Hoppa till huvudinnehåll
Ledare

Så kan fler våga jobba fackligt

Fackligt engagemang borde ses som kompetensutveckling. Det skulle få fler att våga ta ett fackligt uppdrag.
Susanna Lundell Publicerad

Unionen är ett växande fackförbund. Medlemmarna strömmar till som aldrig förr, men det är långtifrån alla som kan tänka sig att engagera sig utöver att betala medlemsavgiften.

Samtidigt som nio av tio upplever att de kan prata öppet om att de är med i facket, är det svårt att locka unga medlemmar att vilja ta ett fackligt uppdrag. Det visar en undersökning som Novus gjort på uppdrag av Kollega. Undersökningen visar också att de som arbetar fackligt i de allra flesta fall trivs med sina uppdrag. Åtta av tio som i dag har ett fackligt uppdrag uppger att de tycker att det fungerar bra. Mer problematiskt är det att locka dem som inte är engagerade att bli det.

Kanske finns det olika syn på hur mycket tid som är rimligt att lägga på ett fackligt uppdrag? Kanske kan det vara en generationsfråga. För många äldre är det självklart att lägga mycket tid på ett fackligt uppdrag, medan yngre personer inte i samma utsträckning känner att de har den tid, lust eller det engagemang som krävs.

Mer än en tredjedel av dem som i dag inte är fackligt förtroendevalda uppger att de inte kan tänka sig att ta ett fackligt uppdrag. Skälen till detta kan naturligtvis vara många. Tidsbrist, att allting just nu fungerar bra på arbetsplatsen eller en oro över att ta på sig för mycket kan vara anledningar till att tacka nej.  En utmaning för facket blir då att fundera över vad som skulle kunna få fler att engagera sig. Att identifiera dessa nycklar kan vara avgörande framför allt för att få unga att se fackligt engagemang som en möjlighet till att utvecklas i arbetslivet. Kollegas undersökning visar också att det som främst skulle kunna få dem som i dag inte har ett fackligt uppdrag att ändra sig, är att fackliga förtroendeuppdrag skulle räknas som kompetensutveckling. Att se det fackliga engagemanget som ett smörgåsbord och att kunna välja att vara aktiv i vissa delar utan att axla hela ansvaret, är också något som skulle få fler att välja att engagera sig. Likaså att det finns tid och att det går att förena med att samtidigt göra karriär.

Den traditionella bilden av den hårt arbetande fackliga förtroendevalda som tar hand om allt fackligt arbete på arbetsplatsen behöver således revideras om fler ska lockas till engagemang. Kanske kan en person ersättas av en grupp där alla får arbeta med den fråga de brinner mest för? Likaså kan slimmade organisationer och hög tidspress på anställda bli en hämsko för det fackliga engagemanget. Det måste finnas tid att arbeta med frågor som rör arbetsmiljö och arbetsvillkor på arbetsplatsen. I förlängningen ger detta förhoppningsvis bättre arbetsplatser, vilket gynnar både arbetstagare och arbetsgivare. Flexibilitet i såväl arbetsuppgifter som arbetstid och fackligt engagemang är nycklarna till ett bra arbetsliv!

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledare

Därför ska du bry dig om fängslade journalister

Att en svensk journalist fängslas i Turkiet är väl inget som gemene man behöver bry sig om? Jo, i allra högsta grad – det påverkar allas våra demokratiska rättigheter.
Helena Ingvarsdotter Publicerad 12 maj 2025, kl 06:00
Helena Ingvarsdotter
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör Kollega och Chef & Karriär. Foto: Klas Sjöberg

Ingen rök utan eld, brukar man ju säga. Men när det gäller journalisten Joakim Medin som sedan en tid tillbaka sitter i ett turkiskt högsäkerhetsfängelse så är det faktiskt just så – det ryker helt utan eld. För det enda han har gjort är att ägna sig åt journalistiskt arbete, och det han har skrivit är publicerat inom Sverige. Han har inte brutit mot några lagar som gäller här.

Men nu står han anklagad för brott som kan ge många års fängelse i Turkiet. Det sägs att han varit aktivist och tagit politisk ställning, men det han anklagas för handlar till exempel om att han intervjuat personer från organisationer som fått terrorstämpel. En journalist måste kunna intervjua även sådana människor, det betyder inte att reportern instämmer i intervjupersonens åsikter.

Som Joakim Medin själv skrev på en lapp inifrån fängelset: Journalistik är inte ett brott, inte i något land.

Stanna upp en stund och fundera över alternativet – att det fria ordet inte fanns.

Varför ska du som läser den här spalten bry dig om det här? Är inte det en fråga enbart av intresse för medierna? Nej, för ett angrepp på journalistik är ett angrepp på demokratin. Det är journalister och fackligt aktiva som tystas först i odemokratiska samhällen. Men det stannar inte där, det påverkar yttrandefriheten för alla. Det leder till förtryck av människor som tycker annorlunda än de som styr, vilket i sin tur leder till självcensur.

Vissa skulle invända att det är journalisterna själva som ägnar sig åt censur, eftersom media inte alltid rapporterar om allt. Men där måste man komma ihåg att journalister bara kan berätta sådant som är bekräftat sant, det går inte att skriva när något endast är rykten. Så även om du irriterar dig på medierna ibland, stanna upp en stund och fundera över alternativet – att det fria ordet inte fanns. Ett samhälle av rädsla och tystnad.