Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Missnöje på Gekås: Förbjöds jobba hemifrån

Det råder missnöje bland Unionenmedlemmarna på Gekås Ullared. En av flera saker som irriterat fackklubben är att Gekås inte tillåtit tjänstemännen att jobba hemifrån under pandemin, även när smittspridningen var hög.
– Medlemmarna har upplevt att arbetsgivaren har satt principfrågan före människors hälsa, säger Christina Ivarsson, fackklubbsordförande.
Oscar Broström Publicerad
Björn Larsson Rosvall/TT.
Gekås Ullared. Tjänstemännen förbjöds arbeta hemifrån. Björn Larsson Rosvall/TT.

Sedan Sverige drabbades av coronapandemin har Folkhälsomyndigheten och regeringen uppmanat den del av befolkningen som kan att jobba hemifrån.

Det hade många av Gekås runt 130 tjänstemän gärna gjort, men ett direktiv från företagsledningen har stoppat dem.

Sedan pandemin startade, fram till nu under våren, har det inte varit tillåtet att arbeta på distans, med undantag för enstaka personer i riskgrupp. Huvudanledningen, enligt Gekås ledning, är att det hade varit orättvist mot övrig personal om kontorsarbetarna fått jobba hemifrån.

– Företaget har en historia av likabehandling där tjänstemän och övriga anställda ska behandlas på samma sätt, berättar fackklubbsordförande Christina Ivarsson i ett mejl, skrivet tillsammans med styrelsen för Unionens klubb på Gekås Ullared.

– Ett fåtal undantag har gjorts för personer som varit i riskgrupp och därför haft särskilda skäl för hemarbete. Men för övriga har det inte varit tillåtet med hemarbete. Internt har man gjort få förändringar för att minska risken för smittspridning. Medarbetare har i viss utsträckning suttit i gemensamma kontor och mötesrutinerna har varit relativt oförändrade.

Klubben: Då blev oron extra påtaglig

Fackklubben har försökt att föra en dialog med ledningen om hemarbete, för att åtminstone hitta en lösning där färre personer är på plats samtidigt. Men klubben fick inget gehör.

Inte heller när smittspridningen var särskilt hög i region Halland gjorde Gekås undantag från sina regler.

– Medlemmarna har känt oro för situationen på arbetsplatsen och även upplevt att arbetsgivaren satt principfrågan före människors hälsa. Oron för smittspridning blev extra påtaglig när permitteringarna minskade samtidigt som arbetsgivaren förlade obligatoriska utbildningar på permitterad tid, med krav att utbildningen skulle genomföras på arbetsplatsen, berättar fackklubbsordförande Christina Ivarsson.

Efter flera påtryckningar från fackklubben gjorde Gekås i slutet av april 2021 en liten förändring i sina riktlinjer. De medarbetare som redan hade utrustning för att kunna jobba på distans, fick arbeta hemifrån en dag i veckan.

Missnöje med arbetsmiljön

Men missnöjet bland Unionenmedlemmarna stannar inte vid hanteringen av pandemin.

På Gekås är Handels det största fackförbundet. Unionens fackklubb bildades i slutet av 2018 och har cirka 90 medlemmar i dag. Sedan starten har klubben lagt stort fokus på att etablera processer för samverkan med arbetsgivaren men upplevt att det finns en ovana kring fackliga rutiner på tjänstemannasidan.

– En av de större utmaningarna som ny klubb har varit bristen på etablerade rutiner och processer för fackligt arbete på tjänstemannasidan. Det finns viss okunskap och ovana kring att arbeta med frågor om arbetsrätt och arbetsmiljöfrågor bland ett fåtal av företagets chefer med personalansvar, skriver Christina Ivarsson.

– Våra medlemmar efterfrågar i dag grundläggande faktorer som stabilt och coachande ledarskap där man förstår sambandet mellan respektfullt och korrekt bemötande, välmående och prestation.

Vad skulle ni vilja förändra med arbetsmiljön för era medlemmar?
– Vi skulle allmänt vilja se större kompetens inom ledarskap. Kunskapsnivån kring rättigheter, avtal och regler behöver höjas.

Vd:n: ”Ingenting jag ordat”

Kring årsskiftet tillträde Patrik Levin som ny vd för Gekås.

Han säger att Gekås, sedan dess, gjort några åtgärder för att minska trängsel och eventuell smittspridning, till exempel tillhandahållit konferensrum för att folk ska kunna sitta själva, samt den redan nämnda beslutet att personalen får jobba en dag hemifrån.

Levin påpekar att beslutet kring hemarbete beslutades innan han tillträdde, och baserades enligt honom på att alla Gekås anställda arbetar på samma ort.

– Vi har inget traditionellt huvudkontor som många andra kedjor har, utan vi sitter ihop med den butik vi har. Arbetet utförs bäst och lättats på plats. Det har varit företagets hållning. I samband med permitteringar har man säkerställt att det planerats i bra mån som möjligt, för att undvika trängsel på arbetsplatsen.

Fackklubben menar att Gekås satt den principfrågan före människors hälsa, hur kommenterar du det?
– Det kan jag inte riktigt svara för. Rättviseaspekten har säkert funnits men det är ingenting jag ordat under min tid här och ingenting jag har hållit fast vid, men det har säkerligen funnits en principfråga. Det finns många människor på andra sidan som måste vara här för att det finns kunder i varuhuset.

Unionens fackklubb på Gekås påpekar att de ser positivt på Patrik Levins ledarskap och redan ser effekt av den samverkan som man etablerat under hans första tid i företaget.

Patrik Levin menar att han nu vill ha en diskussion med klubben om den kritik de framför.

Läs mer: Volvo Cars anställda tillbaka på jobbet

Läs mer: Trots pandemin – säljare tvingas åka på konferens

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Läkare utan gränser: Vi har ansvar för kollegorna i Gaza

Två år av hat och hot och hemska vittnesmål. Anställda på Läkare utan gränser i Sverige har aldrig tidigare haft det så tufft som under katastrofen i Gaza. Samtidigt dör deras kollegor i Gaza.
Johanna Rovira Publicerad 4 november 2025, kl 06:01
Tre medarbetare på Läkare utan gränser
Jonathan Bryskhe, Mia Hejdenberg och Linnea Carlsson Pettersson på Läkare utan gränser Sverige vittnar om två supertuffa år på grund av katastrofen i Gaza. Foto: Anders G Warne

En morgon i början av oktober stod ett gäng anställda vid Läkare utan gränser och väntade på bussen i en zon i Gaza som av Israel pekats ut som säker. Samtliga bar västar som visade att de var humanitär medicinsk personal. Trots det blev de beskjutna av israeliska styrkor. En dog omedelbart, en annan några dagar senare. Flera andra skadades allvarligt. 

– Det var vår fjortonde och vår femtonde kollega som fått sätta livet till i Gaza, säger Linnea Carlsson Pettersson, sociala mediespecialist på Läkare utan gränser Stockholm, men också huvudskyddsombud. 

– De var på väg till jobbet för att rädda liv och blev av med sina egna. 

Ett annat gäng anställda har samlats i en betydligt tryggare del av världen, konferensrummet Islamabad på Läkare utan gränsers kontor i Liljeholmen. De är här för att summera de senaste två åren och berätta om sin arbetsmiljö. 

Förutom Linnea Carlsson Pettersson, som också är huvudskyddsombud är där klubbordföranden Mia Hejdenberg, medicinsk humanitär rådgivare och Jonathan Bryskhe, enhetschef på kommunikationsavdelningen. 

– Vi är vana att jobba med kriser, men Gaza har tagit saker till en annan nivå. Dels handlar det om intensiteten - det har pågått längre än någon annan katastrof. Men också den starka polariseringen i Palestinafrågan som saknar motstycke, säger Mia Hejdenberg.

Grova påhopp i Gaza-inlägg

Att sprida vittnesmål om det teamen på plats upplever hör till organisationens viktigaste arbetsuppgifter. Flertalet av Gaza-inläggen på sociala medier får hundratals kommentarer, majoriteten kritiska. Ofta grova påhopp. Inte sällan rasistiska. 

– Från dag ett har vi fått kritik från folk som anser vi är vidriga för att vi ger sjukvård till människor som inte har någonstans att ta vägen, säger Jonathan Bryskhe.   

– Vi tycker ju att alla i hela världen borde stötta oss, men man får tycka olika. Men när man börjar kränka folk, där går gränsen, säger Mia Hejdenberg. 

Hon har fått sin beskärda del kränkningar och hat. Eftersom journalister inte släpps in i Gaza har Läkare utan gränser hamnat i fokus. Mia Hejdenberg har i sin roll figurerat mycket på tv och reaktionerna efteråt låter inte vänta på sig. 

– Det har varit alltifrån beröm till ord som jag helst inte vill uttala. Mig veterligen har vi aldrig tagit emot direkta hot, säger Mia Hejdenberg, men citerar i nästa andetag ett meddelande hon fått som utförligt beskriver vad avsändaren anser om henne och ska göra med henne när han väl hittar henne.

Är inte det ett hot? 

– Jo, kanske, men det har kommit på mina privata kanaler, säger Mia Hejdenberg, till synes obekymrad.   

– Vi som jobbar här har blivit lite avtrubbade. Vi nås av så ofattbara vittnesmål att man knappt kan tro dem, säger Jonathan Bryskhe och Linnea Carlsson Pettersson håller med: 

– Jag kan faktiskt bli rädd för mig själv. Det som påverkade mig starkt i början har nästan blivit vardag. Det är en skrämmande insikt.  

Kollegor i Gaza dödas

Fast det är inte de horribla vittnesmålen eller den obevekliga kritiken som utgör den största påfrestningen för teamet, utan det faktum att deras kollegor på plats i Gaza lider och dödas. Den vetskapen finns det ingen chans att vifta bort. 

– Vi har ansvar för våra kollegor i Gaza, det är en otrolig psykisk press att veta hur de har det, säger Jonathan Bryskhe. 

– De kan inte ta sig därifrån. Vi har kollegor som ägnar dygnets lediga timmar med att jaga mat till sina barn.  Ett par kollegor har dött i samband med matleverenser, säger Mia Hejdenberg. 

Teamet i Gaza ständigt i centrum

Kollegorna i Gaza är ständigt i centrum för Läkare utan gränser Stockholm. Men det är kollegorna i teamet och lagandan som fått trion att inte gå sönder under de senaste två åren. 

– Hade jag varit ensam hade jag kraschat på en gång.  Men vi har ett starkt team, vi stöttar varandra till 100 procent, säger Jonathan Bryskhe. 

– Vi har en tillåtande miljö. Vi kan säga ”Jag orkar inte mer, jag måste ta ett steg tillbaka”. Alla respekterar det, säger Mia Hejdenberg. 

Det finns också tydliga regler och strikta gränser för hur mycket man får jobba och man har ändrat rutinerna för hur inläggen på sociala medier modereras. 

Personalen har fått psykosocialt stöd tidigare och nu sneglar man på brandkåren för att se om deras modell med kamratstöd för att bearbeta trauman kan vara något att ta efter. Allt kan bli bättre. Det finns flera förslag på önskelistan. 

”Önskar att Meta tog ansvar”

– Jag önskar att Meta tog ansvar. Jag är innerligt trött på att arbeta med en plattform som väljer att tillåta desinformation och påhopp bortom vad man skulle acceptera i ett offentligt samtal. Det driver på en utveckling i samhället som är otroligt farlig, säger Jonathan Bryskhe. 

– Min önskan är mer tid. Vi får otroligt många vittnesmål och vårt jobb är att få ut även rösterna från andra platser än Gaza. Vi arbetar trots allt i 74 andra länder, säger Linnea Carlsson Petterson. 

Fred står så klart också på önskelistan och knappt en vecka efter intervjun ser det ut som att det kanske, kanske finns en liten chans till det. 

– Vapenvilan ger naturligtvis andrum för människor som levt i ständig rädsla – men efter två år av krig är behoven i Gaza enorma, och vi måste snabbt få in mer humanitär hjälp för att lindra det värsta, säger Mia Hejdenberg. 

Vad är läkare utan gränser?

  • Médecins Sans Frontières, MSF grundades i Frankrike av en grupp journalister och läkare. MSF arbetar för närvarande i 75 länder.
     
  • Läkare utan gränser i Sverige jobbar med insamling, rekrytering,  kommunikation och visst stöd till den operativa verksamheten.
     
  • I Stockholm finns runt 100 anställda, varav 60 är medlemmar i Unionen. 
     
  • 1100 kollegor finns på plats i Gaza. Under de senaste två åren har de tagit emot över en miljon patientbesök.