Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Större löneökning för arbetare i år

Till skillnad från förra året ökar lönerna mer för arbetare än för tjänstemän i år. Det visar Medlingsinstitutets siffror av löneutvecklingen för första halvåret 2014.
Linnea Andersson Publicerad
Jack Mikrut/TT
Tjänstemännens löner har inte ökat lika mycket som arbetarnas, hittills i år, visar Medlingsinstitutets statistik. Jack Mikrut/TT

De hittills uppmätta löneökningarna i näringslivet för tjänstemän låg på 2,7 procent från januari till och med juli månad i år. Motsvarande siffra för arbetare uppgick till 2,9 procent.

Som Kollega skrivit tidigare visar en LO-rapport att lönegapet mellan arbetare och tjänstemän inte sedan 1930-talet varit så stort, och att gapet fortsätter att öka. Förra året ökade arbetarnas medellön med 2,0 procent jämfört med 2,8 procent för tjänstemännen.

I årets siffror från Medlingsinstitutets uppmättes ökningen för hela ekonomin till 2,7 procent.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

 

Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?

– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.