Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Kvinnor bäst på crowdfunding

Kvinnor får lättare ihop pengar de begär i gräsrotsfinansierade projekt än män. Allra bäst är kvinnor inom kategorin teknik, där skillnaden till männen dessutom är störst, det skriver Svenska Dagbladet.
Linnea Andersson Publicerad

Enligt en amerikansk studie är kvinnor bättre än män på att samla ihop pengar till nystartade projekt via gräsrotsfinansiering, så kallad crowdfunding. Forskarna bakom studien har jämfört 1 250 projekt inom kategorierna spel, teknik, film, mode och barnböcker på en sajt där människor kan presentera sina projekt för eventuella finansiärer.

Forskarna hade förväntat sig att kvinnor skulle prestera bättre inom kategorier som exempelvis mode men i stället visade studien att kvinnor lyckades allra bäst med projekt inom teknologi och spel. I kategorin teknologi fick nästan två tredjedelar av kvinnorna ihop hela summan de begärt. Att jämföra med mindre än en tredjedel bland männen.

Kvinnor lyckades generellt bättre än män även i övriga kategorier men där kunde forskarna bland annat förklara skillnaderna på grund av kvalitet på presentation och så vidare.

Gräsrotsfinansiering

Gräsrotsfinansiering innebär att man vänder sig till ett stort antal olika finansiärer för att samla ihop pengar till projekt eller idéer. I dag sker det oftast via olika internetsajter.

Fördelen med gräsrotsfinansiering är att det minskar risken för producenterna eftersom projektet finansierats av konsumenterna redan innan produktionen startar.

Wikipedia

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

 

Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?

– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.