Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så får du chefsjobbet

Brinner du för att driva en verksamhet framåt och hjälpa dina medarbetare att utvecklas? Satsa på ett chefsjobb!
Anita Täpp Publicerad
Chefsjobb i sikte? Så här gör du verklighet av drömmen! Illustration: Helena Halvarsson

Många är sugna på att leda andra. Enligt en Sifoundersökning vill så många som hälften av alla unga bli chefer. Men hur vet man om man passar som ledare? Och hur gör man för att bli det?

En bra början är att fundera över vad som lockar med ledarskapet, så att du inte bara ser en chefspost som den enda möjligheten att göra karriär. Eller enbart drivs av makt- eller prestigeskäl och inte heller vill ha personalansvar.

– Ska man bli en bra ledare behöver man ha ett genuint intresse för andra människor och deras utveckling. Och känna att man kommer att kunna inspirera och hjälpa medarbetarna att växa, säger ledarutvecklaren Sanna Feldt.

– Det betyder också att man ska kunna visa personlig omtanke, exempelvis genom att ge råd och tydlig feedback när något behöver förändras. Eftersom man ibland måste vara lite obekväm för medarbetarna krävs också att man har en stark integritet och kan navigera själv.

Viktigt är också att fundera över i vilken slags verksamhet du vill bli chef.

– För att bli bra som ledare behöver man ha en stark känsla för och tro på den verksamhet som företaget bedriver. Som chef är man ju också arbetsgivarens företrädare och då måste man kunna stå för verksamheten. Dessutom är det viktigt att man är äkta och inte behöver göra om sig i chefsrollen. Då blir det roligt och spännande att vara chef, säger Sanna Feldt.

– Om man inte känner så på sin nuvarande arbetsplats kan det alltså vara bra att söka sig till en annan innan man gör allvar av sina chefsplaner.

När man väl tycker att alla nödvändiga kriterier är uppfyllda finns olika sätt att förverkliga sina chefsplaner. På många företag finns en organiserad internrekrytering i form av ledarprogram som man kan bli nominerad till eller ansöka till.

Ledarskapet har en avgörande effekt på människors hälsa, livskvalitet och drivkraft 

Men även om det inte finns ett sådant program på ditt företag gäller samma råd till alla chefsaspiranter: Var tydlig med vad du vill och visa framfötterna!

Börja med att berätta för din närmaste chef eller någon på personalkontoret om din önskan. Försök sedan agera som en ledare, råder Sanna Feldt.

– Fundera över hur du själv skulle vilja ha det i rollen som chef och visa ditt engagemang genom att ta plats och ta på dig en form av ledarskap i syfte att vilja bidra.

Konkret kan det exempelvis vara att du ser vad arbetsgruppen behöver åstadkomma och försöker leda och hjälpa kollegorna åt det hållet genom det du säger och gör. Bra är också att vara aktiv i diskussioner när utmaningar i verksamheten behöver lösas, liksom att du förklarar att du är villig att ta ansvar för något som chefen ber om hjälp med.

– Om man agerar på det här viset är det troligt att det kommer att synas och märkas, säger Sanna Feldt.

Hon tipsar också om att man gärna kan skapa en egen utvecklingsplan där man formulerar och skriver ner sina mål och börjar göra strukturerade reflektioner om sin egen utveckling. Som vad man har gjort och lärt sig av det, och vad man vill göra framöver.

Dessa uppgifter kan också vara väldigt bra att ha när man ska diskutera sina chefsplaner med sin chef.

För att lära sig mer om ledarskapet kan man också skaffa en mentor. En ingång kan då vara att be om en intervju om hur det är att vara chef med någon man tycker är en bra ledare.

– Sedan kan man träffa mentorn då och då och reflektera kring sin utveckling och kanske få feedback och bra inspiration, säger Sanna Feldt.

 

KOLLEGA FRÅGAR

1. Vilka egenskaper söker ni hos en blivande chef?
2. Vad är direkt olämpligt?
3. Har ni en organiserad internrekrytering?
 

Louise Dolck Strömberg, HR-chef på Axis


Foto. Linkedin

1. Äkthet, att man är prestigelös och värderingsstyrd, att man har empati samt att man kan skapa tillit, fungera som en förebild och vara coachande.

2. Att sakna empati.

3. Ja. Vi bejakar internrekrytering och jobbar exempelvis med talent management. Våra chefer får även en rekryteringsutbildning, då det är ett viktigt uppdrag i chefsrollen.

 

Jesper Smith, HR-chef på Clas Ohlson


Foto. Clas Ohlson

1. Värdegrunden är det centrala. Vidare att man är trygg i ledarrollen, har ett genuint intresse för att utveckla medarbetare och inser att man ska fokusera på kunderna.

2. En ledare som inte lever upp till våra värderingar. Eller som står för ett alltför regelstyrt och policydrivet ledarskap. Det fungerar inte hos oss.

3. Vi prioriterar oftast internrekrytering till ledarroller. Vi har många olika typer av kortare projektuppdrag som våra medarbetare deltar i. Det ger en breddning och en möjlighet att se potentialen hos våra medarbetare.

 


Renata Serafini, Global Talent Acquisition Director inom HR på Electrolux


Foto. Linkedin

1. Att man delar våra värderingar, kan bygga framgångsrika team och passar in i vår kultur av samarbete, som präglas av öppenhet, energi och utveckling. Plus att man är snabbfotad.

2. Att man inte står bakom vår uppförandekod.

3. Ja. Vi ger alla anställda möjligheten att söka alla tillgängliga chefstjänster, de utlyses på vårt intranät. Vi har regelbundna genomgångar i ledningsgrupperna där vi ser över vilka medarbetare som kan vara redo att ta nästa steg i karriären inom koncernen eller som kan vara tänkbara för olika ledarskapsprogram.

 

IDA SKA BLI HOTELLDIREKTÖR

På senare år har Ida Söderhäll reflekterat mycket kring ledarskap. Nu deltar hon i ett program för blivande chefer på Scandic.
 

Under de fem år som Ida Söderhäll har jobbat med intäktsoptimering på Scandic har hennes chefsplaner sakta men säkert växt fram.

– Ledarskapet har ju en väldigt avgörande effekt på många värdefulla faktorer, som människors hälsa, livskvalitet och drivkraft. Så lyckas man landa rätt i ett ledarskap har man stora möjligheter att påverka sådant och då får man också grymma förutsättningar att nå mål utifrån det, både på ett personligt plan och på ett företags- och nationellt plan. Det triggar mig, säger hon.

Hur kom du med i programmet?

– Jag ansökte om en plats genom ett personligt brev plus mitt cv. Sedan gjordes också några intervjuer.

Vad har hänt sedan dess?

– En internutbildning har gett mig väldigt värdefulla verktyg. Jag har också en aktiv dialog med min närmaste chef och vår HR-avdelning, där jag får otroligt mycket stöd, input och guidning. Då har jag också framfört att jag vill bli hotelldirektör på sikt, vilket jag är supertaggad på nu.
 

Foto FREDRIK STEHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Fråga Mentorn: ”Medarbetaren utfryst – hur ska jag agera?”

Hur ska man agera som chef om en medarbetare blir inte blir inbjuden till sociala aktiviteter av de övriga i gruppen? Bör man ta upp det eller avvakta? Chef & Karriärs mentor Alexandra Thomas ger svar.
Ola Rennstam Publicerad 17 oktober 2025, kl 06:01
Illustration: Dennis Eriksson

FRÅGA MENTORERNA

Chef & Karriär är Kollegas systertidning och vänder sig till dig som är chef och medlem i Unionen.

Har du en fråga om ledarskap till någon av våra mentorer i Chef & Karriär. Mejla ola.rennstam@kollega.se

FRÅGA: Jag driver ett företag med ett dussintal anställda där de flesta arbetat ihop under många år. På senare tid har jag noterat att en av medarbetarna blir utfryst av de övriga. Nyligen fyllde en i gruppen jämnt och teamet skulle fira med en middag efter jobbet. Att de inte bjuder med mig som deras chef har jag full förståelse för, men det gjorde mig beklämd när jag, av en händelse, fick reda på att alla i gruppen var inbjudna till festligheterna – utom den medarbetaren.

Efter det har jag börjat se mer subtila signaler, som blickar och tonfall, även under arbetstid, men har inga bevis för någon regelrätt mobbning. Först och främst värnar jag givetvis om min medarbetares mående och vill reda ut orsaken till beteendet innan det eskalerar och påverkar verksamheten. Men som chef känns det samtidigt orimligt att ha åsikter om vem personalen väljer att umgås med på fritiden. Ska jag ta upp det här med gruppen, enbart prata med medarbetaren eller avvakta?
 

Alexandra Thomas

SVAR: Det låter som om situationen pågått ett tag och det är positivt att du funderar på att agera innan det blir värre.

Börja med att prata enskilt med den utfrysta medarbetaren och berätta vad du uppmärksammat. Fråga hur hen upplever sin arbetssituation, hur hen trivs i gruppen och om det finns något hen vill dela. I och med detta kommer du att förstå hens situation bättre och förhoppningsvis även orsaken till att det har blivit som det blivit mellan kollegorna.

Ibland blir man förvånad över vad som ligger bakom vissa beteenden, men frågar vi inte kan vi aldrig veta säkert. Just den här situationen kan ha orsakats av alltifrån avundsjuka till missförstånd eller av att medarbetaren faktiskt väljer att hålla sig för sig själv.

Oavsett anledning påverkar exkluderingen er arbetsmiljö. Därför är det viktigt att ha ett samtal eller en workshop i gruppen om hur ni vill ha det på arbetsplatsen. Hur kan ni bäst samarbeta, hur åstadkommer ni resultat tillsammans och när trivs medarbetarna – och inte? Involvera alla i gruppen i samtalet och fokusera på att skapa en trygg miljö där alla vågar säga sin åsikt.

Som chef är du en förebild för inkludering, respekt och samarbete, så försök att modellera dessa värden i ert samtal. Det kan också vara värdefullt att bryta upp olika roller och konstellationer så att fler, och olika grupperingar, får jobba tillsammans.

När du pratat med gruppen, fortsätt då att uppmärksamma vad som pågår och var observant på hur gruppdynamiken utvecklar sig. Upptäcker du att specifika personer fortsätter att frysa ut med blickar och tonfall behöver de få enskild feedback. Sätt principer och gränser för vad som är accepterade beteenden i gruppen och följ regelbundet upp hur den utfrysta medarbetaren trivs och om hen upplever att hon blivit mer inkluderad. Lycka till!

ALEXANDRA THOMAS

GÖR: Psykolog, författare och specialist i organisationspsykologi på Creative Compassion. Inspirationsföreläsare och författare till boken Compassionfokuserat ledarskap, utsedd till Årets HR-bok 2025.
ÅLDER: 47.
KARRIÄR: Facilitator, partner, mentor och regionchef. Har tidigare jobbat som skolpsykolog och på Bup.

Ledarskap

Bränder kostar företag miljarder – varje år

Bränder kostar årligen svenska företag miljardbelopp. Trots det är många bolag dåligt rustade inför en eldsvåda.
– Det råder stor okunskap kring vilka lagar som faktiskt gäller, säger Lars Brodin på Brandskyddsföreningen.
Ola Rennstam Publicerad 26 september 2025, kl 06:00
Att ha dålig koll på brandskyddet kan bli ett dyrbart misstag. Branden på Lisebergs nya vattenvärld Oceana i Göteborg fick en katastrofal utgång. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

I snitt inträffar det 10 bränder om dagen i olika verksamheter i Sverige. År 2024 handlade det totalt om 3 355 eldsvådor. Företagsbränderna det året resulterade i skador för över fyra miljarder kronor.

Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen, anser att det förebyggande arbetet på svenska företag måste bli bättre.

– Det råder stor okunskap kring vilka lagar och regler som faktiskt gäller på arbetsplatsen när det kommer till brandsäkerhet, säger han.

Det är relativt ovanligt med personskador i samband med bränder på företag. Oftast börjar det brinna efter arbetstid eller i samband med renovering när lokalerna står tomma. Antalet anlagda bränder mot företag är däremot få och syns främst i statistiken när det gäller skolbyggnader.

Dålig koll på brandriskerna

Det som utmärker verksamheter som eldhärjats är, enligt Lars Brodin, att man inte har haft koll på brandriskerna och inte vidtagit tillräckliga förebyggande åtgärder.

– Verksamheter med många brandrisker har generellt en bra medvetenhet. Det brister oftast på mindre företag, där man inte uppfattar riskerna och därför inte är så noga. Många bedömer sannolikheten för att det ska börja brinna som väldigt låg.

En brand i företagets lokaler rankas högst när ledningsgrupper har tillfrågats om företagets största risker. Det är inte svårt att förstå varför – förutom stora värdena som bokstavligen talat kan gå upp i rök kan det vara förödande om verksamheten måste stänga under en längre period.

– Att inte prioritera brandsäkerheten kan bli ett dyrt misstag. Visst, tekniska lösningar som att installera sprinkler kostar pengar, men att införa bättre rutiner och utbilda personal behöver inte kosta mycket.

Många bränder skulle kunna undvikits

Det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för brandskyddet på arbetsplatsen. De flesta företag följer minimikraven i lagstiftningen, men det är enligt Lars Brodin inte tillräckligt – lagarna lämnar nämligen ett rätt stort utrymme för tolkning.

– Lagkraven ger ett bra brandskydd ur ett personsäkerhetsperspektiv, men inte för egendom. Detta – och vad som krävs för att uppfylla försäkringsbolagens krav – måste man som ledare ha koll på.

Med rätt förebyggande åtgärder och ökad kunskap skulle många av bränderna kunna undvikas, menar han.

– Viktigast är att chefer är goda föredömen på det här området. Det grundläggande är att man som chef har koll på vilka brandrisker man behöver hantera och att brandskyddet anpassas utifrån de risker man har i verksamheten, säger han.

3 KÄNDA FÖRETAGSBRÄNDER

Ikea (1970)

Den 5 september utbröt en brand på taket till det som då var världens största möbelaffär – Ikea vid Kungens kurva. Brandorsaken var ett elfel i en reklamskylt. Skadorna blev betydande men inte katastrofala. Vid brandrean några veckor senare köade 8 000 personer, somliga väntade hela natten. I mars 1971 öppnade varuhuset igen. Försäkringsbolaget Trygg-Hansa betalade ut 23 miljoner kronor i ersättning, den dittills största försäkringsskadan i Sverige.

 

Polarbröd (2020)

Natten till den 23 augusti 2020 totalförstördes Polarbröds fabrik i Älvsbyn. En utredning visade att branden startat i deg och mjöl som följde med transportbanden och spred branden till bageriets olika delar. På några timmar hade värden för miljardbelopp gått upp i rök. Det delvis nybyggda bageriet hade ett bristande brandskydd, anläggningen på 9 000 kvadratmeter var en enda stor brandcell och saknade sprinkler. En ny fabrik kunde öppna i november året därpå.

 

Oceana (2024)

Den 12 februari utbröt en kraftig brand i Lisebergs näst intill färdigbyggda äventyrsbad. En person omkom, sexton personer fördes till sjukhus och det blev stora skador på byggnaden. Haverikommissionens utredning slog fast att branden startade när plaströr under rutschkanan svetsades samman. Rapporten konstaterade brister i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen – ingen kände till brandriskerna med sammanfogning av plaströr. Återuppbyggnaden av vattenlandet beräknas vara klar under 2026 och kosta närmare 1 miljard kronor.

FOTO: GÖRAN SJÖBERG/TT, JENS ÖKVIST/TT, BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT

5 VIKTIGA TIPS

  • Dimensionera brandskyddet utifrån de risker som finns i verksamheten.
  • Föregå med gott exempel som chef – visa att du tar brandskydd på allvar.
  • Upprätta rutiner för utrymning och öva regelbundet. Utbilda all personal i rutinerna.
  • Skaffa egen kompetens på området för att inte bli beroende av dyra konsulter.
  • Ta fram en restvärdelista. Det innebär att företaget identifierar – och prioriterar – de mest värdefulla och oersättliga föremålen i verksamheten. Då vet räddningstjänsten vad man ska försöka rädda och skydda vid en brand.
     

FYRA LAGAR KRING BRANDSÄKERHET

Det finns fyra lagar om brandskydd som du bör känna till som chef: 
arbetsmiljölagen, lagen om skydd mot olyckor, lagen om brandfarliga och explosiva varor samt plan- och bygglagen.

Ledarskap

”I klacken är vi alla lika”

Han har varit chef i 20 år och djurgårdare hela livet. Daniel Liljegren älskar gemenskapen i klacken – trots att matchen mest ger honom ångest.
Carolina Högling Publicerad 5 september 2025, kl 06:01
Daniel Liljegren har varit chef i 20 år och djurgårdare hela livet. Läs om hans passion för klacken, gemenskapen och fotbollsångesten.
Daniel Liljegren går på alla matcher tillsammans med sin fru Sofi och står i klacken på både fotboll och hockey. Foto: Carolina Byrmo

Varifrån kommer djurgårdsintresset?

– Min pappa är inbiten AIK:are och jag tror att det kommer därifrån: eftersom han höll på AIK kunde inte jag göra det. När jag väl hade börjat kolla på Djurgården gick det inte att byta.

Varför står du i klacken?

– Det är där man står. Sport tittar man på stående. Man sjunger och bidrar. Att sitta ned är inte jättekul.

För den som inte är så fotbollsintresserad – vad är grejen?

– Det är bara en livslång kärlek – i med- och motgång. Spelare och tränare byts ut, men kärleken till klubben består. Jag kan inte förklara det. Det är Djurgården som är själen.

Daniel Liljegren
Foto: Carolina Byrmo

Är det alltid roligt att kolla på Djurgården?

– Att kolla på fotboll är nästan aldrig roligt. Det är väldigt ångestladdat. Det är först när vi leder med 5–0 och det är tio minuter kvar, då är det roligt. Annars är det mest jobbigt. Hur ska det gå? Varför är vi så dåliga? Varför är vi så bra? Kommer det vända snart? Man lider sig igenom det.

Vad är det som får dig att fortsätta gå på matcher när det är så ångestladdat?

– Det är viktigt på riktigt hur det går för det här fotbollslaget, så man behöver fortsätta titta. Det är kanske lite av ett självskadebeteende. Det är också ett sätt att stänga av sådant som man går och grubblar på: arbete, problem med familj och omvärlden. Klacken är en plats där alla är lika, ingen är mer viktig än någon annan. Det finns inga chefer eller medarbetare på en läktare, alla är bara där och bidrar med sitt.

Har ditt supporterskap påverkat dig som chef?

– Både ja och nej. Det finns en oerhörd rivalitet mellan Stockholmsklubbarna. Samtidigt ska vår arbetsplats vara inkluderande och trygg och jag som chef kan inte håna mina medarbetares lag på samma sätt som jag tillåter dem att håna mitt. Den biten får jag tona ned ganska mycket.

– Mitt chefskap påverkar mig när jag är på läktaren. Som chef handlar det mycket om att sätta standarden och föregå med gott exempel. Jag är bland de äldre på läktaren och då får man ibland förklara för folk att vissa beteenden och uttryck inte är okej. I och med att jag har varit chef i många år är det en naturlig del av mig.

Hade du kunnat anställa en AIK:are?

– Absolut. Det är 100 procent meritbaserat. Men jag brukar fråga slutkandidaterna vilket lag de håller på. Bara för att det är lite roligt. 

Daniel Liljegren

Gör: Affärschef för underhåll på Strukton Rail, en järnvägsentreprenör som bygger och underhåller spårsystem.

Ålder: 48.

Bor: Stockholm.

Familj: Fru, två barn och hund.

Bästa djurgårdsminne: Apoel (cypriotisk fotbollsklubb) hemma 2022. Helt fantastisk match. Stämningen var elektrisk på hela arenan. Det var fullsatt och alla stod upp.