Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så får du chefsjobbet

Brinner du för att driva en verksamhet framåt och hjälpa dina medarbetare att utvecklas? Satsa på ett chefsjobb!
Anita Täpp Publicerad 12 oktober 2018, kl 14:29
Chefsjobb i sikte? Så här gör du verklighet av drömmen! Illustration: Helena Halvarsson

Många är sugna på att leda andra. Enligt en Sifoundersökning vill så många som hälften av alla unga bli chefer. Men hur vet man om man passar som ledare? Och hur gör man för att bli det?

En bra början är att fundera över vad som lockar med ledarskapet, så att du inte bara ser en chefspost som den enda möjligheten att göra karriär. Eller enbart drivs av makt- eller prestigeskäl och inte heller vill ha personalansvar.

– Ska man bli en bra ledare behöver man ha ett genuint intresse för andra människor och deras utveckling. Och känna att man kommer att kunna inspirera och hjälpa medarbetarna att växa, säger ledarutvecklaren Sanna Feldt.

– Det betyder också att man ska kunna visa personlig omtanke, exempelvis genom att ge råd och tydlig feedback när något behöver förändras. Eftersom man ibland måste vara lite obekväm för medarbetarna krävs också att man har en stark integritet och kan navigera själv.

Viktigt är också att fundera över i vilken slags verksamhet du vill bli chef.

– För att bli bra som ledare behöver man ha en stark känsla för och tro på den verksamhet som företaget bedriver. Som chef är man ju också arbetsgivarens företrädare och då måste man kunna stå för verksamheten. Dessutom är det viktigt att man är äkta och inte behöver göra om sig i chefsrollen. Då blir det roligt och spännande att vara chef, säger Sanna Feldt.

– Om man inte känner så på sin nuvarande arbetsplats kan det alltså vara bra att söka sig till en annan innan man gör allvar av sina chefsplaner.

När man väl tycker att alla nödvändiga kriterier är uppfyllda finns olika sätt att förverkliga sina chefsplaner. På många företag finns en organiserad internrekrytering i form av ledarprogram som man kan bli nominerad till eller ansöka till.

Ledarskapet har en avgörande effekt på människors hälsa, livskvalitet och drivkraft 

Men även om det inte finns ett sådant program på ditt företag gäller samma råd till alla chefsaspiranter: Var tydlig med vad du vill och visa framfötterna!

Börja med att berätta för din närmaste chef eller någon på personalkontoret om din önskan. Försök sedan agera som en ledare, råder Sanna Feldt.

– Fundera över hur du själv skulle vilja ha det i rollen som chef och visa ditt engagemang genom att ta plats och ta på dig en form av ledarskap i syfte att vilja bidra.

Konkret kan det exempelvis vara att du ser vad arbetsgruppen behöver åstadkomma och försöker leda och hjälpa kollegorna åt det hållet genom det du säger och gör. Bra är också att vara aktiv i diskussioner när utmaningar i verksamheten behöver lösas, liksom att du förklarar att du är villig att ta ansvar för något som chefen ber om hjälp med.

– Om man agerar på det här viset är det troligt att det kommer att synas och märkas, säger Sanna Feldt.

Hon tipsar också om att man gärna kan skapa en egen utvecklingsplan där man formulerar och skriver ner sina mål och börjar göra strukturerade reflektioner om sin egen utveckling. Som vad man har gjort och lärt sig av det, och vad man vill göra framöver.

Dessa uppgifter kan också vara väldigt bra att ha när man ska diskutera sina chefsplaner med sin chef.

För att lära sig mer om ledarskapet kan man också skaffa en mentor. En ingång kan då vara att be om en intervju om hur det är att vara chef med någon man tycker är en bra ledare.

– Sedan kan man träffa mentorn då och då och reflektera kring sin utveckling och kanske få feedback och bra inspiration, säger Sanna Feldt.

 

KOLLEGA FRÅGAR

1. Vilka egenskaper söker ni hos en blivande chef?
2. Vad är direkt olämpligt?
3. Har ni en organiserad internrekrytering?
 

Louise Dolck Strömberg, HR-chef på Axis


Foto. Linkedin

1. Äkthet, att man är prestigelös och värderingsstyrd, att man har empati samt att man kan skapa tillit, fungera som en förebild och vara coachande.

2. Att sakna empati.

3. Ja. Vi bejakar internrekrytering och jobbar exempelvis med talent management. Våra chefer får även en rekryteringsutbildning, då det är ett viktigt uppdrag i chefsrollen.

 

Jesper Smith, HR-chef på Clas Ohlson


Foto. Clas Ohlson

1. Värdegrunden är det centrala. Vidare att man är trygg i ledarrollen, har ett genuint intresse för att utveckla medarbetare och inser att man ska fokusera på kunderna.

2. En ledare som inte lever upp till våra värderingar. Eller som står för ett alltför regelstyrt och policydrivet ledarskap. Det fungerar inte hos oss.

3. Vi prioriterar oftast internrekrytering till ledarroller. Vi har många olika typer av kortare projektuppdrag som våra medarbetare deltar i. Det ger en breddning och en möjlighet att se potentialen hos våra medarbetare.

 


Renata Serafini, Global Talent Acquisition Director inom HR på Electrolux


Foto. Linkedin

1. Att man delar våra värderingar, kan bygga framgångsrika team och passar in i vår kultur av samarbete, som präglas av öppenhet, energi och utveckling. Plus att man är snabbfotad.

2. Att man inte står bakom vår uppförandekod.

3. Ja. Vi ger alla anställda möjligheten att söka alla tillgängliga chefstjänster, de utlyses på vårt intranät. Vi har regelbundna genomgångar i ledningsgrupperna där vi ser över vilka medarbetare som kan vara redo att ta nästa steg i karriären inom koncernen eller som kan vara tänkbara för olika ledarskapsprogram.

 

IDA SKA BLI HOTELLDIREKTÖR

På senare år har Ida Söderhäll reflekterat mycket kring ledarskap. Nu deltar hon i ett program för blivande chefer på Scandic.
 

Under de fem år som Ida Söderhäll har jobbat med intäktsoptimering på Scandic har hennes chefsplaner sakta men säkert växt fram.

– Ledarskapet har ju en väldigt avgörande effekt på många värdefulla faktorer, som människors hälsa, livskvalitet och drivkraft. Så lyckas man landa rätt i ett ledarskap har man stora möjligheter att påverka sådant och då får man också grymma förutsättningar att nå mål utifrån det, både på ett personligt plan och på ett företags- och nationellt plan. Det triggar mig, säger hon.

Hur kom du med i programmet?

– Jag ansökte om en plats genom ett personligt brev plus mitt cv. Sedan gjordes också några intervjuer.

Vad har hänt sedan dess?

– En internutbildning har gett mig väldigt värdefulla verktyg. Jag har också en aktiv dialog med min närmaste chef och vår HR-avdelning, där jag får otroligt mycket stöd, input och guidning. Då har jag också framfört att jag vill bli hotelldirektör på sikt, vilket jag är supertaggad på nu.
 

Foto FREDRIK STEHN

Ledarskap

Chefer behöver ångest

Starka kulturupplevelser som förvirrar och skakar om – det är vad ledare behöver för att bli bättre. Allt enligt ledarskapsmetoden Schibbolet.
Publicerad 24 april 2024, kl 06:01
En stressad chef vid sitt skrivbord med huvudet i händerna.
Mätbar effekt - Schibbolet ger bättre chefer och mindre stress. Metoden utvecklar ledarskapet med poesi och kaos. Foto: Colourbox.

Ledarskapsträning från helvetet. Chefskurs med Kafka. Ett stålbad fyllt med poesi och musik. Så skulle nog den udda och utmanande Schibboletmetoden lite förenklat kunna beskrivas. Konceptet går ut på att utsätta chefer för ett känslomässigt kaos – med hjälp av kultur. Med omstörtande musik och poesi ska deltagarna skakas om – ja, till och med chockas. Något som i sin tur leder till att man kan stanna upp, reflektera, ompröva och därigenom öva sin omdömesförmåga. 

Ur denna medvetna träning växer så småningom ett mer ansvarstagande och genomtänkt ledarskap. 

– Schibbolet är menat som en guide till livets komplexitet. Att vara ledare och utveckla andra människor är något djupt allvarligt. Det är ett stort ansvar att ha en genomgripande påverkan på andra människors liv, säger Julia Romanowska, medicine doktor, konstnär, programmerare och initiativtagare till metoden. 

Schibbolet handlar om att utveckla ledarskap på omvägar som inte handlar om ledarskap. I stället är det, via kultur, en djupdykning ned i de existentiella frågornas bråddjup, vilket syftar till att väcka medkänsla, etiska insikter och nå egen mognad. 

Frustration födde Schibbolet

Julia Romanowska har själv varit chef och har dessutom ett förflutet som organisations- och ledarskapsutvecklare. Schibboletexperimentet växte fram ur hennes egen tilltagande frustration över många utbildningars ytliga och förenklade syn på ledarskap.

 – Efter hand insåg jag att ledarskapsutbildningarna var infantiliserande och dessutom ofta saknade vetenskaplig grund. Jag ville skapa en motbild till de standardiserade mallar och verktyg som erbjuder förenklade lösningar men inte kan hantera svårare frågor. Möjligtvis kan de fungera för helt oproblematiska verksamheter, säger hon. 

Men hur går det här ihop? Att utveckla chefer med hjälp av kultur kan väl knappast vara vetenskapligt utan snarare ganska flummigt? Och fungerar det verkligen att utveckla ett bättre ledarskap med ångestupplevelser? Jadå, menar Julia Romanowska och hänvisar till sin studie med mätbara och statistiskt belagda effekter. Resultatet visar att både cheferna själva och deras medarbetare mådde mentalt bättre och var mindre stressade efter att ha deltagit i Schibboletprogrammet, jämfört med dem som hade deltagit i en traditionell ledarskapsutbildning. 

Från makt till medkänsla

I studien ingick 200 medarbetare, varav 50 chefer, från olika branscher. De delades slumpmässigt in i två grupper. Den ena fick se tolv Schibboletföreställningar med poesi och musik. Den andra gruppen gick en traditionell ledarskapsutbildning arrangerad av Försvarsmakten, liknande dem som Julia Romanowska själv har hållit tidigare. 

Studien pågick under ett år och under tiden utvärderades cheferna samt deras medarbetare. Julia Romanowska följde upp psykologiska, sociala och biologiska aspekter även efteråt. Bland annat undersöktes psykologiska faktorer som mental hälsa och utmattningssyndrom. 

De psykosociala aspekterna fokuserade på hur cheferna hanterade konflikter, kränkningar och liknande, samt i vilken utsträckning ledarna använde sig av undvikande strategier. Även självkänsla skattades. Den biologiska faktorn var nivåerna av hormonet DHEA-S, som är viktigt för motståndskraft och kroppens förmåga att skydda sig mot infektioner och skadlig stress. 

Utvärderingen visade att medarbetarna till chefer som hade gått den traditionella ledarskapsutbildningen mådde sämre och var mer stressade än dem i Schibboletgruppen. Paradoxalt nog uppfattade sig ändå de cheferna själva som bättre ledare.

I Schibboletgruppen var det tvärtom. Medarbetarna skattade chefernas ledarskap högre. Den långsiktiga uppföljningen visade också att Schibboletgruppen mådde bättre, var energiska och mindre stressade. 

– En förklaring är att cheferna som deltagit i Schibbolet-konceptet fick ett annat sätt att se på sig själva och blev mer självrannsakande, ödmjuka och mindre egocentriska, vilket också gynnar deras medarbetare. 

Viktiga insikter kräver mod

Julia Romanowska menar att tonvikten i traditionella ledarskapsutbildningar ligger på makt, kontroll, manipulerande styrmedel och, inte minst, att pumpa upp det egna egot. Vilket inte gynnar självreflektion. Schibbolet går på tvärs och banar i stället väg för ett reflekterat ledarskap, som inte är självcentrerat utan fokuserar på de människor man möter. Riktningen går alltså inte från ledarens styrande strategier till omgivningen utan åt andra hållet. Ansvar och moraliska överväganden är genomgående teman.

 – Det sker en förskjutning hos deltagarna från att tänka i termer av makt, till att tänka i termer av eget ansvar. Vi måste ställa oss nya frågor när det gäller ledarskapsutveckling. Och det kräver förståelse för människans villkor, inklusive de mörka sidorna. Vägen till viktiga insikter är alltid både krävande och skrämmande. Men livsnödvändig, säger Julia Romanowska.

Text: Gertrud Dahlberg

UPPLEVELSER GER REFLEKTION

  • Det hebreiska ordet ”schibbolet” kan översättas med ”det som bär frö” eller ”prövosten”. 
  • Julia Romanowska har utvecklat Schibbolet till konstnärliga föreställningar där textfragment om ondska, lidande och katastrof läses upp. Ibland till musik. Syftet är väcka starka känslor och skaka om – vilket ska leda till eftertanke och en känsla av eget ansvarstagande. Metoden innebär en både svårfångad och mödosam mognadsprocess som möjliggör växande. 
  • I boken Schibboleteffekten – ledarskap, konsten och människans ansvar ger Julia Romanowska en sammanfattning av sin doktorsavhandling och sina forskningsresultat