Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Orten är mest känd för sitt knäckebröd. Till viss förtret för invånarna i den lilla byn Vika. Tillverkningen av hårdbröd flyttades nämligen till grannsocknen Stora Skedvi redan i mitten av 1970-talet och sker numera – till ännu större förtret – på industriell väg i Leksand.
Ett Vikaföretag som däremot blivit kvar under alla år är Maskinsystem AB. Verkstadsbolagets två röda huslängor utmed landsvägen mot Falun gör inte mycket väsen av sig. Och inte företaget heller, om man ska vara ärlig. Marknadsföringsbudgeten är noll kronor och skylten med företagsemblemet ytterst blygsam.
Det anmärkningsvärda är bolagets ägarstruktur.
– Vi driver det här företaget i sann kommunistisk anda.
Det säger Dan Kjellberg, företagets vd, och flinar förtjust medan han visar runt i verkstaden. Nej, särskilt kommunistisk är inte verksamheten på Maskinsystem. Däremot finns en stark solidaritet och sammanhållning och ett engagemang utöver det vanliga. Det kan ha att göra med att åtta av elva anställda är delägare.
– Engagemanget blir starkare när man arbetar åt sig själv, går firman bra så tjänar man ju lite extra på det, säger Dan Kjellberg
Tydliga regler kring vad som gäller är ett måste när medarbetare äger tillsammans. Och det gäller i högsta grad också transparens; att samtliga anställda har insyn i ekonomi och viktiga beslut är en självklarhet.
– Den här organisationen är platt som en pannkaka och det är nog svårt att ha det på något annat sätt med tanke på vår ägarstruktur. Samtidigt vore det förstås en omöjlighet om alla lade sig i beslut på detaljnivå. Vissa delägare är väldigt intresserade av hur det går för bolaget medan andra mer går till jobbet, och det är helt okej, för vi är olika, säger Dan Kjellberg.
Om vi blivit uppköpta tror jag inte att vi hade överlevt
Det var 2006 som Maskinsystems grundare Krister Källström bestämde sig för att sälja sitt livsverk. Men när han inte hittade någon köpare som kändes rätt lät han frågan gå vidare till personalen. De behövde inte särskilt lång betänketid för att slå till. Och på så sätt kunde både kunskap och kundrelationer bevaras i företaget.
Delägarskapet har med åren visat sig vara en god affär för dem som hoppade på tåget. Men vägen har varit långt ifrån spikrak. 2008 införde storkunden Sandvik investeringsstopp i tolv månader som en följd av finanskrisen. Över en natt sjönk Maskinsystems omsättning med 35 procent. Läget var skakigt. Lösningen blev att samtliga medarbetare solidariskt gick ner i lön med tio procent, men fortsatte att jobba heltid.
– Det var faktiskt ingen som opponerade sig. Jag tror inte att det hade gått lika smärtfritt på ett större aktiebolag där man knappt vet vem ägaren är, varför ska man då göra den uppoffringen? Att sänka lönen var en kraftfull signal om läget, säger Dan Kjellberg.
Montören Stefan Forsberg, som sitter i bolagsstyrelsen, instämmer.
– Det var inte roligt att gå ner i lön i ett år, men ska man rädda företaget är det bättre att alla tar en liten del än att några måste sluta, säger han.
Löneåtstramningen gav effekt och vändningen kom. I dag har bolaget fler ben att stå på – man jobbar mot fler branscher och är inte lika beroende av några få industrijättar.
De åtta kompanjonerna är övertygade om att det oortodoxa ägarförhållandet har räddat kvar arbetstillfällena på orten – flera konkurrenter har köpts upp av större aktörer och avvecklats.
– Hade vi blivit uppköpta 2006 tror jag inte att vi hade funnits kvar, säger konstruktören Fredrik Sahlander.
Vid kontorsplatsen bredvid sitter hans far Stig med över 30 år i företaget.
– Jag kan inte komma på något negativt med att äga tillsammans, folk trivs ihop och har koppling till Vika och byarna runt omkring, säger han.
Att ha åtta delägare bland personalen ställer särskilda krav på ledarskapet. Att peka med hela handen hade inte gått hem, filosoferar Dan Kjellberg:
– Jag har känt de här killarna i 20 år, det hade blivit pajaseri om jag skulle gå runt och vara chef. Det skulle inte funka om jag berättade hur de ska göra sina jobb, alla är självgående. Jag försöker avdramatisera mitt chefskap så mycket som möjligt.
Maskinsystems affärsidé är att tillverka specialbeställda maskiner för stål- och tillverkningsindustrin.
– Vi har ingen egentlig produkt, det vi säljer sitter i skallen på folk. Eftersom vi ytterst sällan gör samma sak två gånger är alla vana vid att hela tiden tänka nytt. Det är utmaningen som triggar oss och går det åt helvete så fixar vi det ändå, av någon outgrundlig anledning, förklarar Dan Kjellberg och stannar till vid bolagets nya svarv- och fräsmaskin, en investering på åtskilliga miljoner.
Lagarbetet löper genom hela produktionsledet – från konstruktörer till produktion och montering. Genom att alla tillåts vara kreativa och ha en åsikt har företaget blivit starkt på problemlösning.
– När vi skickar ner en ritning till killarna i verkstaden säger vi att den bara är ute på remiss. De ser direkt om bearbetningarna kan göras på ett bättre sätt, och om något är fel får man verkligen höra det. De gör inte bara det de blir tillsagda. Variation är A och O, folk hade slutat om de skulle stå och göra samma fyrkant varje dag.
Dan Kjellberg tror att bolaget skulle hinna med fler projekt och tjäna mer pengar om det inte vore för personalens yrkesstolthet.
– Antagligen håller vi för bra kvalitet. Men jag kan inte gå ner till killarna i verkstaden och säga åt dem att göra en bearbetning lite sämre så att vi tjänar mer pengar – då skulle jag troligtvis få en smäll.
Det ekonomiska målet är att tjäna 100 000 kronor per anställd och år.
– Det brukar gå. Så länge vi tjänar pengar är folk nöjda. Men jag har ingen aning om hur organisationen skulle reagera om vi skulle visa röda siffor och man var tvungen att ta ur egen ficka för att hjälpa ”individen Maskinsystem”. Men jag tror att alla tycker att det är ett fint företag som man vill hjälpa, säger Dan.
Om någon slutar på företaget måste den personen sälja sina aktier till övriga delägare. På så sätt stannar ägandet hos de anställda. Och den som slutar kan förhoppningsvis tjäna en hacka.
Varför gör inte fler som ni, om det nu är så bra?
– Jag vet ärligt talat inte om det är så förträffligt, men det funkar för oss.
ANTAL ANSTÄLLDA: 11.
ORT: Vika mellan Falun och Borlänge.
HISTORIK: Startade 1983 och ägs sedan 2006 av åtta anställda.
TILLVERKAR: Specialbeställda maskiner för stål- och tillverkningsindustrin.
OMSÄTTNING: 15 miljoner kronor.
På Vattenfall Eldistribution minns alla september 2023. Bolaget, som något år tidigare hade drygt tusen anställda, tog då emot hundra nya medarbetare på en gång.
– Vi tar emot nya grupper varje månad, men det där är fortfarande vårt rekord, säger Gustav Sundvall.
Som chef för lärande och utveckling var han med om att ta fram en ny modell för introduktion av medarbetare, för att klara rekryteringstakten.
Ett sådant blev att utbilda frivilliga medarbetare till att hålla i det som bolaget kallar för introduktionsdagar – tre dagar där nyanställda framför allt får det mesta av den bolagsövergripande information som de behöver.
– Det gäller bara tre dagar av en sex månader lång introduktionsperiod. Men det avlastar cheferna som kan fokusera mer på att få in de nya medarbetarna i deras roller ute på avdelningarna, förklarar Gustav Sundvall.
De introduktionsutbildade medarbetarna kommer in i bilden redan andra dagen av de nyanställdas första arbetsvecka.
– På tisdagen fokuserar de på grundläggande fakta om bolaget, energisystem och säkerhet. På torsdagen ses de igen och har workshop om värdegrund och spelar bolagets scenariospel. Sedan håller de i en tredje dag på distans efter en månad, säger Gustav Sundvall.
För flera av de utbildade medarbetarna har introduktionsuppgiften, som de ägnar sig åt ett par dagar per månad, blivit en injektion, berättar han.
– Det göder deras engagemang för arbetsplatsen otroligt mycket. De får stöttning från oss men äger till stor del utförandet själva.
Enligt Gustav Sundvall stärks företagskulturen av att nya och erfarna medarbetare möts så tidigt. I interna enkäter har 94 procent av de nyanställda sagt sig vara nöjda med sitt första halvår på företaget. De medarbetarledda introduktionsdagarna har fått extra goda betyg.
– Där är nöjdheten faktiskt 100 procent.
Text: John Palm
Jane Tollqvist, avdelningschef tillstånd och rättigheter.
– Min avdelning har växt från 20 till 60 anställda på några år så det har varit mycket fokus på introduktion. De gemensamma dagarna som de anställda håller i är en väldigt viktig del. Sedan jobbar vi med fadderskap, från första dagen tills att den nya medarbetaren är helt självgående. Fokus är också på att alla ska hjälpa till att ta emot de nya på ett trevligt sätt.
Johan Tezelson, avdelningschef nätanslutningar.
– Introduktionen på bolagsnivå som medarbetare håller i har fungerat väldigt bra för mig, den skapar en tydlighet för oss chefer. Det bästa är att det blir socialt och interaktivt, medarbetarna får träffa varandra och kan börja bygga kontakter och prata om både praktiska saker och om kulturen på arbetsplatsen. Jag har inte sett detta på andra företag, men det fungerar riktigt bra.
Emma Löfgren, avdelningschef operativ teknik.
– Om vi inte hade det systemet skulle mina gruppchefer haft en orimlig arbetsbörda när vi rekryterar så mycket. Uppgifterna i samband med introduktioner behöver helt enkelt spridas ut. Sedan är det ofta erfarna medarbetare som är med och introducerar. För dem är det givande att få vara med och förmedla den kunskap och erfarenhet som de har.
Det finns tio saker som kännetecknar chefer för landets ledande företag och organisationer. Procenten i parentes indikerar hur stor andel av de AI-analyserade samtalen som berörde just den klokfaktorn.
Visar aspekter av medmänsklighet, exempelvis nyfikenhet, passion, lyhördhet, förståelse, vilja och kraft. Bryr sig om människorna i organisationen, vilket gör att medarbetarna bryr sig om organisationen tillbaka.
Är inte rädd att fatta fel beslut. Satsar på många, mindre beslut i stället för få och stora. Kommer till skott – men sover gärna först på saken. Är sedan beredd att ompröva beslutet.
Låter medarbetarna lära sig nya saker, förbättras och växa.
Välfungerande grupper bygger på gemensamt arbete. Ledaren är en gruppskapare som bidrar till att ge medarbetarna syfte och mening. Inser att chefen arbetar för medarbetarna, inte tvärtom.
Gör färre saker och fastnar inte i onödiga detaljer. Skippar attgöra-listan. Tänker tvärtom. Prioriterar bort och delegerar.
Framgång skapas genom relationer och samhörighet. Ger medarbetarna tillit och förtroende. Bryr sig genuint om andra.
Kraft och riktning är grundstenarna i god kommunikation. När ledaren vet vart ni är på väg och är tydlig med detta skapas också trygghet i organisationen.
Tar vara på det som gör hen unik. Litar på sig själv och sina instinkter, men är öppen med svagheter och vågar visa sig sårbar. Rådfrågar andra.
Utan spaning ingen aning. Reflekterar och tar sig tid för eftertanke. Det är extra viktigt i dag när vi översköljs av information. Gör omvärldsbevakningar och bollar idéer med andra som inte tänker som hen själv, för att vidga vyerna.
Återhämtning och vila är en förutsättning för framgång. Laddar batterierna för att orka. Mår chefen dåligt smittar det lätt av sig till medarbetarna.
Text: Gertrud Dahlberg.
Källa: Klokfaktorerna - 10 förmågor som förenar framgångsrika ledare av Svante Randlert.
Som chef är det viktigt att du tar i beaktning att alla anställda har olika förutsättningar och planerar utifrån det.
Är det nödvändigt för en bra konferens att övernatta så informera i god tid. Ha en dialog med medarbetarna och erbjud alternativ. De som inte kan övernatta kan åka hem på kvällen och komma tillbaka nästa dag och de som tycker att det känns obekvämt att dela rum kanske kan erbjudas ett enkelrum.
Om företagets policy medger det och du vill bjuda på alkohol är det viktigt att du tar ansvar för det. Ledorden här är måttfullhet och frivillighet. Som chef är det bra att vara tydlig kring att det finns alkoholfria alternativ och att det inte är något tvång att dricka alkohol.
Innan du planerar en konferens är det bra att ställa dig frågan vad som är syftet med konferensen.
Är det viktigt för verksamhetens behov att den ligger på en helg så är det okej, men då måste det kommuniceras ut i god tid så att anställda har möjlighet att planera för det. Är syftet att skapa sammanhållning i gruppen kanske en helgkonferens inte är den bästa idén eftersom allas livssituationer ser olika ut. En helgkonferens kan troligtvis även innebära bortfall.
Det finns ingen gräns, men det är fördelaktigt om det finns goda kommunikationsvägar, annars finns det en risk att anställda tackar nej av den orsaken.
Om aktiviteterna inte har med anställningen att göra är det rimligt att de är frivilliga. Sedan kan du som chef uppmana till att delta, men alla är inte intresserade av samma saker och vill någon inte vara med så får du respektera det. Be om inspel på aktiviteter innan konferensen. Det är också viktigt att du är tydlig innan konferensen kring vad som är obligatoriskt och vad som är frivilligt och hur eventuell övertid blir kompenserad.