Hoppa till huvudinnehåll
Ledare

Framtidens kontor en öppen fråga

Många som pandemijobbat på distans är hjärtligt trötta på det. Andra trivs bättre än någonsin på hemmakontoret. Vilka ramar ska egentligen gälla i det nya normala?
Helena Ingvarsdotter Publicerad 9 mars 2022, kl 06:30
Helena Ingvarsdotter
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör Kollega och Chef & Karriär. Foto: Klas Sjöberg

Steget från att sätta på läppstift och örhängen till att ta plats framför datorn vid arbetsdagens början har varit kort för min del under pandemin, bara några meter. Avståndet till jobbarkompisarna desto större. Vi har tagit ansvar för att hålla nere smittan genom att inte åka kollektivt eller trängas vid mikrougnarna på lunchen – med enstaka besök i knäpptysta kontorslokaler för att ta hand om post och liknande.

Men nu är de två åren till ända och det finns någon att tjabba med vid kaffemaskinen. Vad pratar vi om nu när vi äntligen ses? En kort sammanfattning av snacket hittills: hur hantera det nya normala?

Alla verkar luta åt att det inte får bli som förr. Men, det var ju en hel del som fungerade bra – eller hur? Å andra sidan har mycket gått bra på distans också.

Är det något vi övat mycket på sistone så är det väl att hantera det nya normala.

Som en kollega sa häromdagen: vissa av mina arbetsmöten blir mycket bättre digitalt med båda mina skärmar på skrivbordet samtidigt som jag ser mötesdeltagarna i den bärbara datorn. Ja, då verkar det ju osmart att träffas i ett sammanträdesrum bara för att vi gjorde så tidigare.

Jag gissar att diskussionerna pågår på många arbetsplatser där hemjobb är möjligt. Till exempel: hur olika ska det få vara? De som ruttnat på att sitta ensamma vill ju att kollegorna också ska komma in till kontoret. Medan andra vill arbeta så mycket som möjligt hemifrån för att livet är lättare att få ihop.

Behöver vi sätta ramar med fasta dagar, eller kan vi lita på att utvecklingsarbete och kreativitet kommer att ta fart även om vi lämnar mer öppet? För just de delarna menar experterna främjas av att vi ses fysiskt och tänker tillsammans. Vi får prova oss fram. Och egentligen behöver vi nog inte oroa oss, för är det något vi övat mycket på sistone så är det väl att hantera det nya normala.

Ledare

Chefens tillit skapar framgång

Om chefen visar tillit så att de som gör jobbet vågar fatta egna beslut – då kommer resultaten. Det här har vi varit bra på i Sverige, men nu hotas modellen av ökad mätning och kontroll.
Helena Ingvarsdotter Publicerad 29 september 2023, kl 06:00
Helena Ingvarsdotter.
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör och ansvarig utgivare för Chef & Karriär samt Kollega. Foto: Klas Sjöberg

När Sveriges fotbollsdamer vunnit bronsmatchen i VM i somras lyssnade jag på de efterföljande spelarintervjuerna. Reportrarna frågade varför laget lyckats ta medalj och spelarna svarar att det handlar om gruppen – hur de hjälper varandra, både när det går bra och när det sker misstag. Samt att det inte bara finns en utan många ledarfigurer, som tar ansvar.

Det i sin tur beror på hur förbundskaptenen, Peter Gerhardsson, är som chef. Han tror på öppenhet: individer är olika och alla ska få säga vad de tycker. Han visar tillit så att spelarna vågar fatta beslut ute på planen – för att uppnå resultat.

Leta fel och utse syndabockar försvårar kreativitet och utveckling

Det här sättet att leda är typiskt svenskt. Att inte detaljstyra – utan istället ge medarbetare förutsättningar för att få saker gjorda. Enligt forskaren Louise Bringselius är det en av förklaringarna till Sveriges framgångar i näringslivet.

Men nu, säger hon i vår intervju, är modellen hotad. Vi är på väg mot mer byråkrati, bland annat för att digitaliseringen ger oss ökade möjligheter att mäta och kontrollera. Men att leta fel och utse syndabockar försvårar kreativitet och utveckling. För att citera förbundskaptenen: inte någon eller någonting blir bättre av en utskällning.