Hoppa till huvudinnehåll
Insändare

Varför publicera bild med missbruk?!

Att avbilda ett missbruk, vilket det än må vara, helt utan relevans till reportage, artiklar eller sammanhang, det anser jag vara ett problem. Tyvärr verkar inte flertalet av dagens media vilja kännas vid, eller heller ta, sitt vuxna ansvar i denna fråga.
Åsa Frisk, Insändarredaktör Åsa Frisk Publicerad

En fadäs, om man kan kalla det så, som kan leda till ett överslätande av den attityden som växer sig allt starkare i samhället idag. Det anser jag också vara ett problem.

Media har en stor påverkan på unga. Att sedan alkohol och sport inte hör ihop, det vet vi ju alla. Att sedan missbruk av droger och idrott ännu mindre hör ihop vet vi ju än mer säkert. Och att publicera bilder på ett missbruk i samband med ett idrottsevenenemang anser ju vilken sund och förnuftig människa som helst att så ALDRIG skulle ske. Det vet vi alla. Och skulle det, mot all förmodan, förhålla sig så, då skulle, iallafall jag, tycka att det var ett problem. Vad skulle Ni tycka?  

Er tidning har ju just "lyckats" med detta!!! Ni kanske vill få det till att Ni bara publicerar det som andra har avbildat osv. Men frågan handlar om just det som Ni HAR gjort. Publicerat en bild med en avbild av ett missbruk, utan varningstext för känsliga läsare.  

Att tobaksrökning dödar (jo, ni läste rätt DÖDAR) 3-4 gånger fler oskyldiga än vad som dör i trafiken idag är ju ett sant faktum. Att avbilda detta missbruk, helt utan relevans till vare sig artiklar, reportage eller i alla möjliga och omöjliga sammanhang, verkar inte röra dagens media i ryggen. Trots detta faktum, som jag inte hoppas är helt nytt för Er, i en tid där även butiker slutar sälja tobak väljer Ni att helt utan skrupler publicera en bild, utan varningstext, på detta missbruk som sannolikt dödar hälften av sina brukare.  

Att Ni väljer att aktivt sätta in en bild, som dessutom endast innehar 3:e platsen (varför inte 1:an) i genren "Årets sportbild feature" (vilket bara det är otroligt!!!) på denna folkmördare, för att symbolisera "Årets bild" är gripande! Hur tänker Ni? Hua, jag vågar inte ens tänka på vad första platsen innefattade i kategorin. Ni kanske tyckte att en bild på en blodig, smutsig, herionspruta i en ven var lite väl magstarkt? För visst skulle det kunna vara ett motiv gott som något, med tanke på bilden vi diskuterar och med tanke på den bilden Ni valt för att representera fototävlingen. Hur tänker ni? Har Ni ingen policy för hur Ni gör Era bildval?

Hur tror Ni att lagen kring detta ser ut om tio år?   Att avbilda ett missbruk, vilket det än må vara, i alla möjliga och omöjliga sammanhang ger bara unga, vilsna ungdomar falskt hopp om att kunna identifiera sig med vuxenvärlden.   Så....för att förstå varann rätt, när tycker Ni att det är dags att introducera tobak i Era barns liv?  Vi kör så det ryker....  

Jerry Orrebacken

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Insändare

Vad förväntar sig Sveriges regering att jag bidrar med?

När jag växte upp i Sverige på 60-talet på en bruksort kändes det som det fanns så mycket glädje i samhället, det fanns jobb till alla, man gick till Folkets Park och dansade, Folkets hus och såg på teater eller bio, de flesta barn hade två föräldrar och fick köpa lördagsgodis för stora femöringar.
Publicerad 17 augusti 2016, kl 11:27

När jag växte upp i Sverige på 60-talet på en bruksort kändes det som det fanns så mycket glädje i samhället, det fanns jobb till alla, man gick till Folkets Park och dansade, Folkets hus och såg på teater eller bio, de flesta barn hade två föräldrar och fick köpa lördagsgodis för stora femöringar. Det jag upplevde som barn var att livet var enklare, en bruksort med fabrik, affärer, post och bank. Ingen orättvisa, avundssjuka eller rasism. Förmodligen fanns det väl lite under ytan men det var inget påtagligt.

Idag sitter jag ensam i min lägenhet med spänningshuvudvärk och trötthet. Jag äter Sertralin och Propavan, den ena är ett lyckopiller och det andra är för sömnen. Jag var en hårt arbetande konsult, mycket övertid och stress under flera år, mycket kundkontakt och bråk om avtal. När jag blev 50plus blev jag uppsagd. Företaget och kunderna ville ha unga nyutbildade.

Så vad ska jag göra nu kan man fråga sig. Vad förväntar sig Sveriges regering och samhälle att jag ska bidra med? Jag tänker ibland att det finns dom som har det värre, hemvändande svenska soldater som sett död och lidande i Mali och Afganistan. Jag läste en artikel att dessa fick inte den hjälp de borde få, en del mådde väldigt dåligt med svåra sömnproblem, depressioner, posttraumatisk stress. Det är bara att konstatera att det verkar inte finnas så mycket professionell hjälp att få i Sverige. Kanske för vissa, som har tur, eller har råd.

https://www.youtube.com/watch?v=4JNK0S99RNU

//JHansson

Insändare

Mer bonus till folket!

Samtliga fackföreningar inom Vattenfall har godkänt att bonusen för vanliga arbetstagare ska slopas då företaget går dåligt och med stora förluster. Gör de likadant med chefernas bonusar?
Publicerad 11 augusti 2016, kl 11:51

Samtliga fackföreningar inom Vattenfall har godkänt att bonusen för vanliga arbetstagare ska slopas då företaget går så dåligt och med stora förluster.

Samtliga fackföreningar har godkänt att alla chefer ska få bonus då de är viktiga i det kommande arbetet för att få företaget på fötter igen.

Om Vattenfall fortsätter att blöda, kommer man då att återkräva bonuspengarna av cheferna?

//Tja vadå