Hoppa till huvudinnehåll
Insändare

Tillåtet avbrott från arbetslöshet

Du som är arbetslös eller på väg att bli; det är oerhört snårigt att hitta information om vilka regler som gäller. T ex har man inte rätt till semester inte ens obetald sådan. Åker man utomlands 2 månader förlorar man sin dagpenning för all framtid om man inte får någon anställning och kan uppfylla arbetsvillkoret återigen.
Publicerad 2 juni 2014, kl 08:54

Tillåtet avbrott från arbetslöshet, jobb- utvecklingsgaranti, fas 3 s k "överhoppningsbar tid" är:

- Heltidsstudier som man senare måste kunna styrka

- Tillfälligt arbete

- Frihetsberövad dvs fängelse

- Följa med make/maka då denne ska arbeta utomlands

- Vård av anhörig

- Sjukdom, inte så lätt att bli sjukskriven i dagens Sverige

 

I FAS3 gäller 20 dagar ledighet med ersättning men man måste finnas till hands inom 48 timmar. Kolla upp allting för säkerhets skull, dvs A-kassa, Arbetsförmedling och Försäkringskassa! Alla ger olika svar, ofullständiga svar eller hänvisar till varandra. Ett kränkande och snårigt regelverk som gör livet än surare för utförsäkrade och arbetslösa.

Det kanske är bättre eller samma sak att vara deltagare i FAS3 som att sitta inne.

//Svensk medborgare

Insändare

Vad förväntar sig Sveriges regering att jag bidrar med?

När jag växte upp i Sverige på 60-talet på en bruksort kändes det som det fanns så mycket glädje i samhället, det fanns jobb till alla, man gick till Folkets Park och dansade, Folkets hus och såg på teater eller bio, de flesta barn hade två föräldrar och fick köpa lördagsgodis för stora femöringar.
Publicerad 17 augusti 2016, kl 11:27

När jag växte upp i Sverige på 60-talet på en bruksort kändes det som det fanns så mycket glädje i samhället, det fanns jobb till alla, man gick till Folkets Park och dansade, Folkets hus och såg på teater eller bio, de flesta barn hade två föräldrar och fick köpa lördagsgodis för stora femöringar. Det jag upplevde som barn var att livet var enklare, en bruksort med fabrik, affärer, post och bank. Ingen orättvisa, avundssjuka eller rasism. Förmodligen fanns det väl lite under ytan men det var inget påtagligt.

Idag sitter jag ensam i min lägenhet med spänningshuvudvärk och trötthet. Jag äter Sertralin och Propavan, den ena är ett lyckopiller och det andra är för sömnen. Jag var en hårt arbetande konsult, mycket övertid och stress under flera år, mycket kundkontakt och bråk om avtal. När jag blev 50plus blev jag uppsagd. Företaget och kunderna ville ha unga nyutbildade.

Så vad ska jag göra nu kan man fråga sig. Vad förväntar sig Sveriges regering och samhälle att jag ska bidra med? Jag tänker ibland att det finns dom som har det värre, hemvändande svenska soldater som sett död och lidande i Mali och Afganistan. Jag läste en artikel att dessa fick inte den hjälp de borde få, en del mådde väldigt dåligt med svåra sömnproblem, depressioner, posttraumatisk stress. Det är bara att konstatera att det verkar inte finnas så mycket professionell hjälp att få i Sverige. Kanske för vissa, som har tur, eller har råd.

https://www.youtube.com/watch?v=4JNK0S99RNU

//JHansson