Hoppa till huvudinnehåll
Insändare

Oseriösa flygbolag utnyttjar kryphål

I både Norge och Danmark har fackföreningarna tagit aktion, för att stoppa att oseriösa flygbolag har anställda från lågprisländer långtidsboende på till exempel vandrarhem. Med löner och villkor som är anpassade till deras hemländer.
Publicerad 4 december 2015, kl 08:45

Det är numer tvingande att alla kabinanställda som bor, om än kortare tid, ska jobba under till exempel norska arbetsmarknadsvillkor. Har Unionen några planer på att agera mot detta i Sverige?

//LS

Svar från Lena Georgsson Wirkkala, sakkunnig flygfrågor Unionen:

Unionen arbetar aktivt med att motverka social dumpning inom flyget, både internationellt och här hemma i Sverige. Många lågkostnadsbolag utnyttjar kryphål i det internationella regelverket för att komma undan skatter och avgifter vilket leder till en osund konkurrens mellan dem och de seriösa flygbolagen. Det drabbar anställda hos lågkostnadsbolagen mycket hårt, men pressar på sikt även villkoren hos de seriösa aktörerna på marknaden.

Unionen har lämnat konkreta förslag till infrastrukturministern om regelförändringar för att komma till rätta med den sociala dumpningen. Vi bevakar regeringens arbete med en flygstrategi som ska vara klar nästa år, där även dessa frågor kommer att finnas med.

/Lena Georgsson Wirkkala

Insändare

Vad förväntar sig Sveriges regering att jag bidrar med?

När jag växte upp i Sverige på 60-talet på en bruksort kändes det som det fanns så mycket glädje i samhället, det fanns jobb till alla, man gick till Folkets Park och dansade, Folkets hus och såg på teater eller bio, de flesta barn hade två föräldrar och fick köpa lördagsgodis för stora femöringar.
Publicerad 17 augusti 2016, kl 11:27

När jag växte upp i Sverige på 60-talet på en bruksort kändes det som det fanns så mycket glädje i samhället, det fanns jobb till alla, man gick till Folkets Park och dansade, Folkets hus och såg på teater eller bio, de flesta barn hade två föräldrar och fick köpa lördagsgodis för stora femöringar. Det jag upplevde som barn var att livet var enklare, en bruksort med fabrik, affärer, post och bank. Ingen orättvisa, avundssjuka eller rasism. Förmodligen fanns det väl lite under ytan men det var inget påtagligt.

Idag sitter jag ensam i min lägenhet med spänningshuvudvärk och trötthet. Jag äter Sertralin och Propavan, den ena är ett lyckopiller och det andra är för sömnen. Jag var en hårt arbetande konsult, mycket övertid och stress under flera år, mycket kundkontakt och bråk om avtal. När jag blev 50plus blev jag uppsagd. Företaget och kunderna ville ha unga nyutbildade.

Så vad ska jag göra nu kan man fråga sig. Vad förväntar sig Sveriges regering och samhälle att jag ska bidra med? Jag tänker ibland att det finns dom som har det värre, hemvändande svenska soldater som sett död och lidande i Mali och Afganistan. Jag läste en artikel att dessa fick inte den hjälp de borde få, en del mådde väldigt dåligt med svåra sömnproblem, depressioner, posttraumatisk stress. Det är bara att konstatera att det verkar inte finnas så mycket professionell hjälp att få i Sverige. Kanske för vissa, som har tur, eller har råd.

https://www.youtube.com/watch?v=4JNK0S99RNU

//JHansson