Flera omorganisationer, bristande ledarskap och dåliga chefer ledde till dålig stämning och oro bland personalen på detta företag och det bildades olika grupperingar bland de anställda.

Jag blev mobbad och utfryst av en grupp på tre personer som jag kallar för Anna, Eva och Siv (de heter något annat). De hade en enorm förmåga att kunna påverka och manipulera både chefer och arbetskamrater och blev liksom populära, ingen tordes sätta sig upp mot dem. De lyckades hålla koll på det mesta genom att springa runt på alla avdelningar och rota och förse sig med information.

Anna blev projektanställd för att avlasta mig med en mindre del av mina uppgifter. Jag visste från början och hade fått varningar från bekanta att hon både skvallrade och pratade illa om folk vilket jag tyckte mycket illa om men jag kunde inte göra något åt det.  

När tiden gick och det började närma sig Annas sista anställningsdag så försökte hon med alla medel att bearbeta chefen och några av de närmaste arbetskamraterna att ta arbetsuppgifter ifrån mig för att fylla ut sin tid för att få en fast tjänst. Hon skyllde på att jag hade så mycket huvudvärk och borde avlastas, men det var ju bara sig själv hon tänkte på (jag hörde ingenting om detta när hon väl hade fått fast anställning). När jag då förklarade att jag klarade av mina uppgifter så framförde hon till chefen att vi borde dela på våra tjänster så att vi kunde cirkulera. Jag gick då till en högre chef och han förstod mig och sa att han visste om att hon "glappade". Han såg sen till att var och en hade sina uppgifter.

Till slut blev Anna fastanställd och fick nu andra arbetsuppgifter för att fylla ut sin tid med. Anna började nu anklaga mig för saker och verkade reta sig på mig så fort jag sa något. Detta kom fram ibland via andra. Anna var duktig på att påpeka andras fel och brister men tålde ingen kritik själv.

Efter en tid skedde en stor omorganistation. Nu fick Anna en annan tjänst, en tjänst som hon alltid hade önskat sig och hennes arbetsuppgifter lades på en ny person.

Själv kom jag att tillhöra en annan grupp med en ny chef. Mina uppgifter blev efterhand mer datoriserade och jag fick mindre att göra och därmed blev jag mindre delaktig i gruppen. Jag fick dock vara med att utveckla en stor kunds åtkomster av data och övrig statistik eftersom jag hade jobbat mycket med det. Fick så småningom fler uppgifter, bl a på lab.

Eva var först anställd på en närliggande avdelning men kom senare att tillhöra samma avdelning som mig. Hon verkade från början vara mycket trevlig och vi hade mycket roligt ihop på avdelningen. Eva blev vän med nästan alla på företaget och ville gärna vara i centrum och synas. Eftersom hon gav ett mycket förtroendeingivande intryck blev det lätt att man anförtrodde sig till henne. Snart började hon att vilja styra, man skulle alltid ställa upp för henne när det passade för henne, lyssna på henne och vara till lags. Jag märkte snart att det var något med henne som inte stämde, hon blev mycket sur om hon inte blev medbjuden till någon annan, var svartsjuk osv. Jag märkte att hon började tala om saker som sagts till henne i nära förtroende.

Först senare förstod jag att Eva var duktig på att tala för sig och manipulera. Det var flera personer som hade upptäckt detta men de tillhörde andra avdelningar och kunde hålla sig undan. En nära vän till mig sa till mig att tänka mig för vad jag sa eftersom hon skulle kunna använda det emot mig vid ett senare tillfälle.  

När jag sen började umgås mer med annan kamrat som jobbade på företaget så verkade hon bli avundsjuk. Hon var van att styra och bestämma över mig och när jag inte längre orkade eller ville ställa upp på hennes villkor så började hon att bli hotfull, ge mig gliringar och sen utnyttja de saker som jag hade anförtrott henne om.

Snart köptes företaget upp av ett annat svenskt företag och då var det återigen dags för en omorganisation. Nu skulle kanske min och Evas tjänst bort. Hon började springa runt på alla avdelningar och beklaga sig och många tyckte så synd om henne och själv led jag i det tysta. Det var nu som Siv började kasta ilskna blickar mot mig och slutade att hälsa på mig . Hon var nära vän med både Anna och Eva och även tidigare med mig. Till slut frågade jag rakt ut om jag hade gjort henne något och då sa hon att "kemin inte stämde mellan oss" och att "man kan ju inte tycka om alla" vilket jag tyckte var mycket underligt och blev mycket ledsen.

Vi som hade våra tjänster i farozonen blev erbjudna avgångsvederlag. Jag bestämde mig för att stanna kvar men Eva bestämde sig för att gå. Jag kom nu att tillhöra en ny grupp på fyra personer med administrativa uppgifter och min nya chef blev stationerad på en annan ort. Kommunikationerna blev inte bra eftersom chefen sällan kom till vår arbetsplats, man visste inte riktigt vad som gällde och det blev lätt missförstånd.

Nu började kränkningarna bli värre. Eva som skulle ta avgångsvederlaget och sluta sin tjänst började slänga ur sig en massa gliringar i förbifarten om bl a: "-Vad ska du nu göra då", "-Du har ju inte så mycket att göra längre"," -Jasså, ville inte du helst ha ett jobb på lab." osv.

När jag sen tog över en uppgift från Eva så ville hon ha full koll och jag skulle skicka kopior till henne på allt jag gjorde. Hon påpekade ofta småsaker och vid ett tillfälle så sa hon så att alla hörde att jag måste komma till henne och lära mig hur man verkligen packar . Det blev för mycket, jag ville inte.  Jag sa att jag inte orkade med alla påhopp och då blev hon mycket aggressiv och sa en massa konstiga saker om mig. Jag blev mycket ledsen och stängde min dörr. Min chef var nu på besök och såg att dörren var stängd och undrade varför. Jag ville inte säga något men efterhand så drog hon ur mig det. Min chef ville att jag och Eva skulle talas vid om detta men jag visste och vet än idag att det skulle bara bli värre, Eva skulle bara köra över mig. Min chef skyllde på att Eva inte mådde så bra men brydde sig inte om hur illa jag mådde.

Sen skulle jag ha semester och då skulle mina arbetsuppgifter fördelas. Min chef tog hand om det och fick för sig att jag hade sagt att även Siv skulle ha semester vilket jag inte hade sagt. När en annan person fick uppdraget, än den ordinarie som var Siv, så exploderade Eva och skällde ut mig. Sen ringde hon och meilade min chef i flera omgångar och att jag borde veta vad som gällde och en massa annat och sen fick jag skulden för alltihop. Min chef tyckte det var en småsak men borde i detta läge ha ställt upp för mig.

Efter hand började Eva tillsammans med Anna och Siv att frysa ut mig. Så fort jag pratade om något när vi satt vid fikabordet så började de att prata om något annat och negligerade mig helt och ibland gjorde de narr av mig. När det var något på gång så fick jag aldrig veta det utan de glömde bort mig med avsikt. Det var även många andra konstiga saker.

När Eva skulle sluta sin tjänst hade hon ordnat med avskedsfest med förtäring och skickat inbjudan per meil till alla på företaget. Jag visste inte om jag skulle vara med men valde att delta. Det blev en hemsk upplevelse och tillsammans med de bägge andra så fryste de ut mig helt och Eva tog sen farväl från alla utom mig. Fick efteråt via en bekant höra en massa hemskheter som hon hade sagt om mig.

Min grupp på fyra personer upplöstes 2008 och jag kom att tillhöra en ny avdelning. Det var nu som jag fick reda på att min förra chef hade bett min nuvarande chef att prata med Eva om mig. Det kom fram när jag ifrågasatte varför inte jag fick vara med på en kurs som nästan alla skulle få gå på. Min chef kände sig troligen "trängd" och hotade mig med att säga att om jag visade "sådana tendenser" igen så skulle det bli andra ordningar av. Nu blev jag riktigt rädd, vad hade Eva sagt och var de bägge andra inblandade. Vad som hade sagts fick jag aldrig veta och det var heller ingen som ifrågasatte om det stämde. Jag förstod att det var inga snälla saker och säkert inte sanna. Detta var mycket dåligt av cheferna och man undrar om de hade rätt kompetens för sina roller. När jag först senare innan jag slutade min tjänst tordes fråga min chef vad som hade menats med "sådana tendenser" så sa han att något sådant hade han aldrig märkt hos mig men skadan var ju redan skedd.

Sen blev det ytterligare en omorganisation och tjänster skulle bort, bl a min, trots att jag hade jobbat på företaget i snart 20 år och kände till det mesta. Jag tror inte att någon av de senare cheferna visste vad min tjänst innebar och vad jag gjorde och hade för kunskaper, jag hade under de senare åren "hamnat mellan stolarna". Det var dock många som vände sig till mig när de behövde hjälp. Min tjänst togs bort och jag tvingades att lära ut mina arbetsuppgifter och kunskaper till de som skulle ta över och jag frystes sen ut av mellancheferna och avdelningschefen vilka bara tänkte på sina karriärer. Snart tillhörde jag ingen avdelning och mådde mycket dåligt. Många av mina arbetskamrater såg detta och hur jag hade blivit mobbad men de brydde sig inte. De som "vänder kappan efter vinden" och varken törs eller vill ställa upp för någon som mår dåligt är kanske de värsta mobbarna. En av dessa arbetskamrater sa att jag skulle tänka positivt, hur kan man säga så? Efter alla omorganisationer, stressigt arbete, dålig stämning, mobbning och min tjänst som skulle bort samt mitt i alltihop så hade sex nära anhöriga till mig dött under en treårsperiod.

Jag kände hela tiden att jag inte hade något större stöd av det lokala facket, de var för nytillsatta, inte tillräckligt starka och saknade erfarenhet.

Efter en längre tids betänketid så bestämde mig för att i första hand tänka på hälsan och tog det erbjudna avgångsvederlaget . Jag vet i dag att jag gjorde rätt annars har jag nog blivit totalt utbränd.

Jag har kontakt med några av mina arbetskamrater och de har ställt upp för mig och är de verkliga vännerna. De övriga har överhuvudtaget inte hört av sig och de betyder inget för mig längre.
//Besviken