Hoppa till huvudinnehåll
Insändare

Lönerapport missvissande

LO´s lönerapport anger att den genomsnittliga månadslönen för arbetare är 24.900kr, medan tjänstemännen tjänade 36.600kr. Är inte det lite missvisande?
Publicerad 4 december 2015, kl 13:17

När en "arbetare" blir befordrad gå de väl oftast över till "arbetsledarnas" fack,  men tjänstemännen stannar kvar inom Unionen även efter de har tagit 3 - 4 kliv upp på karriärstegen.

En vanlig kontorist som jobbar med t.ex. inköp eller kundservice tjänar ofta mellan 22.000kr till 26.000kr, så de tjänar ungefär lika mycket som en "arbetare". 

Så för att ta bort myten om högavlönade tjänstemän bör LO:s lönerapport jämföra "arbetare" med "vanliga kontorister" och chefstjänstemän bör jämföras med "arbetsledare", så blir den lite mer rättvisande.

//Bibbi Holm

Insändare

Vad förväntar sig Sveriges regering att jag bidrar med?

När jag växte upp i Sverige på 60-talet på en bruksort kändes det som det fanns så mycket glädje i samhället, det fanns jobb till alla, man gick till Folkets Park och dansade, Folkets hus och såg på teater eller bio, de flesta barn hade två föräldrar och fick köpa lördagsgodis för stora femöringar.
Publicerad 17 augusti 2016, kl 11:27

När jag växte upp i Sverige på 60-talet på en bruksort kändes det som det fanns så mycket glädje i samhället, det fanns jobb till alla, man gick till Folkets Park och dansade, Folkets hus och såg på teater eller bio, de flesta barn hade två föräldrar och fick köpa lördagsgodis för stora femöringar. Det jag upplevde som barn var att livet var enklare, en bruksort med fabrik, affärer, post och bank. Ingen orättvisa, avundssjuka eller rasism. Förmodligen fanns det väl lite under ytan men det var inget påtagligt.

Idag sitter jag ensam i min lägenhet med spänningshuvudvärk och trötthet. Jag äter Sertralin och Propavan, den ena är ett lyckopiller och det andra är för sömnen. Jag var en hårt arbetande konsult, mycket övertid och stress under flera år, mycket kundkontakt och bråk om avtal. När jag blev 50plus blev jag uppsagd. Företaget och kunderna ville ha unga nyutbildade.

Så vad ska jag göra nu kan man fråga sig. Vad förväntar sig Sveriges regering och samhälle att jag ska bidra med? Jag tänker ibland att det finns dom som har det värre, hemvändande svenska soldater som sett död och lidande i Mali och Afganistan. Jag läste en artikel att dessa fick inte den hjälp de borde få, en del mådde väldigt dåligt med svåra sömnproblem, depressioner, posttraumatisk stress. Det är bara att konstatera att det verkar inte finnas så mycket professionell hjälp att få i Sverige. Kanske för vissa, som har tur, eller har råd.

https://www.youtube.com/watch?v=4JNK0S99RNU

//JHansson