Visserligen noterades att enkäten visat att medlemmarna tycker att nuvarande system är bra, men undertecknad reagerade på artikelns helhet och fick en känsla av att Kollega och Unionen vinklat sina uttryck för att påpeka att föräldraledighen inte är jämställd och att ansvaret för detta ligger på papporna, som enligt en inflikad text i bildmaterialet "inte vill ansvara för familjevardagen" - en slutsats som frågeställningarna i enkäten inte alls tar upp utan upplevs av undertecknad som en tolkning av redaktionen.
Rubriksättning är viktig för att sprida ett budskap och lägga an tonen i en artikels budskap. Med enkätresultatet som bas skulle rubriken lika gärna kunnat vara "De flesta av Unionens medlemmar vill själva bestämma hur föräldraledigheten ska delas upp". Till skillnad mot den rubrik som användes och som har jämställdhet i fokus, leder mitt rubrikförslag till en tanke om frihet och att familjen själv vill välja hur vardagssituationen ska se ut. Enligt undersökningen är det tom en större andel kvinnor (58%) än män (52%) som säger att det ska vara "helt upp till föräldrarna att avgöra fördelningen" av föräldraledigheten. Faktiskt är det enligt undersökningen endast 11 % som vill dela den jämlikt, dvs 50/50, något som faktiskt rubriksättningen tar fram men som man i artikeln vinklar till att det bör ändras.
Cecilia Fahlberg, 2:a vice ordföranden i Unionen, refereras enligt följande: "Löneskillnader mellan kvinnor och män uppstår av att kvinnorna är hemma under föräldraledigheten". Det kan visserligen finnas en sanning i detta men vad är viktigast - att eventuellt via en förändrad föräldraledighetslag utjämna lönerna mellan kvinnor och män, eller ... behålla dagens system och ha lyckliga familjer som har möjligheten att själva forma sina liv och sin vardag?
I dagens jämlikhetsdebatt frågar man sig ibland vart respekten för människan/individen tog vägen?
Fortsätt gärna att främja jämlikheten men inrikta arbetet på det som Cecilia indikerar i ett av referaten - ändra attityder. Låt oss ha kvar friheten att forma vår egen vardag som vi själva tycker passar oss bäst.
Ernst Nilsson