Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Myten om Paul McCartneys död

Lever verkligen ex-beatlen Paul McCartney? Eller dog han i en bilolycka i mitten på 1960-talet? Ja, hävdar en konspirationsgrupp, och har tonvis med bevis för det.
Lina Jonsson Publicerad

Det hela började egentligen en sen höstkväll i oktober 1969. Radioprataren Russ Gibb satt ensam i sin studio och spelade musik. Ett telefonsamtal kopplades in och en man som kallade sig Tom berättade att Paul McCartney hade dött i en tragisk bilolycka 1966 och att han numera var ersatt av William Cambell. Gibb var tveksam och bad Tom att utveckla teorin.

- Spela Revolution 9 baklänges, sade Tom.

Det gjorde han, och Russ Gibb plus alla hans radiolyssnare kunde tydligt höra att det lät som om man sjöng" Turn me on dead man".

Ryktet togs upp igen några dagar senare då WABC:s radiopratare Roby Young diskuterade ämnet. Han fick sparken från radiokanalen, men skadan var redan skedd - konspirationsteorin hade satt fart på allvar och nu började även stormedia få upp ögonen för det besynnerliga påståendet.

Journalister började jämföra utseendet på Paul som ung och hur han såg ut efter sommaren 1966, man analyserade låtar för att hitta ledtrådar och tittade närmare på skivomslag för att hitta dolda budskap.

I synnerhet två skivomslag fick extra uppmärksamhet: Abbey Road och Sgt. Pepper Lonely Hearts Club Band. På Omslaget till Abbey Road, Beatles kanske mest kända omslag, går Paul barfota över övergångstället och håller en cigarett i handen, en tydlig siciliansk symbol för död hävdade konspiratörerna. De övriga beatlarna är också klädda för begravning: John Lennon är präst i vitt, Ringo Starr är begravningsentreprenör i svart och George Harrison är dödgrävaren klädd i jeans. Underligt är också att Paul håller cigaretten i höger hand trots att han är vänsterhänt. Men den kanske tydligaste indikationen går att finna på en bil parkerad utmed gatan. På registreringsplåten står bokstäverna 28if LMW, alltså 28 år om han hade levt idag, och Linda McCartney Weaps.

Huruvida Paul McCartney är vid liv eller inte låter jag vara osagt. Ryktet säger att han haft ganska roligt åt konspirationsteorin. Han ska till och med ha skämtat om saken 1993 då han släppte livealbumet Paul is Live.

För den som vill analysera skivorna lite extra:

Sgt. Pepper Lonely Hearts Club Band:

  • I mitten av omslaget finns en trumma med namnet Lonely hearts. Håller man en spegel över bokstäverna liknar det ordet 1one IX he die, alltså 1 plus one påstås betyda 11 och IX, den romerska siffran för nio bildar 11/9, alltså Pauls dödsdag.
  • Gerorge Harrison pekar på texten Wednesday morning five o´clock, vilket skulle vara Pauls dödstid.
  • Flera döda personer vänder sina huvuden mot Paul på omslaget: Edgar Allan Poe, James Dean, Marilyn Monroe och den döda beatlen Stuart Sutcliff.
  • De röda blommorna på omslaget bildar ordet Beatleso, vilket betyder be at Leso, som skulle vara den grekiska ö han är begravd på.

The White Album:

  • I Albumspåret I´m so tired påstås man kunna höra John Lennon viska: Paul is dead, I miss him, miss him, miss him, om man spelar skivan baklänges.
  • Bildkollaget visar en man som påminner om Paul McCartney, det tros vara den nye medlemmen i bandet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Jonas om utmattningen: ”Ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag”

I flera år kämpade Jonas Eriksson vidare trots huvudvärk, yrsel och hjärtklappning. Till slut kraschade han och fick diagnosen utmattningssyndrom. Nio år senare blev han sjuk igen med nästan samma symtom. Men den här gången fick han diagnoserna depression och ångest.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 18 november 2026, kl 06:00
Porträtt av Jonas Eriksson inomhus.
Jonas Eriksson fick diagnosen utmattningssyndrom när han blev sjuk 2017. När han nio år senare blev sjuk med liknande symtom fick han diagnoserna depression och ångest. Foto: Johan Bävman.

Jonas Eriksson är kemiingenjör och arbetar med labbsäkerhet och service vid Lunds universitet. Sedan januari är han sjukskriven för depression och ångest. Han tror att bakgrunden till att han blev sjuk är att han blev utmattad för nio år sedan. Då hade han jobbat som projektledare på ett litet privat kemiföretag i flera år. 

– Fokus låg på att skapa vinst snabbt till ägarna. Det är inte alltid lätt när det handlar om väldigt farliga kemikalier. Ledningen prioriterade inte att utreda riskerna. Det skapade en stor stress, säger han. 

Under flera år hade han symtom som kronisk huvudvärk, yrsel, hjärtklappning, tryck över bröstet, svimningskänslor och dimsyn, utan att själv koppla besvären till stressen på jobbet.

– Jag var engagerad i mitt arbete och är uppväxt med att man kämpar på. Men ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag. 

Tappade 13 kilo på sex veckor 

Han berättar att vården inte utredde vad symtomen berodde på förrän han kraschade 2017 och tappade 13 kilo på sex veckor. 

Då fick han via företaget träffa en specialist, som direkt ställde diagnosen utmattningssyndrom. Den behandling han fick var antidepressiva läkemedel, samtalsstöd och en sjukskrivning på tre månader.

När verksamheten flyttade till England blev han uppsagd, började studera till lärare i naturkunskap och jobbade också en termin på en skola i Malmö. Men stressnivån blev för hög. 

 

– Det härjades något fruktansvärt. Ungdomar kunde vara höga på kokain under lektionstid och polisen sprang där flera gånger i veckan. Jag insåg att utmattningen inte hade läkt ut. 

Efter en kort tids arbetslöshet fick han jobbet på Lunds universitet för fyra år sedan. 

 – Jag kände att det förväntades av mig att jag skulle klara av det. Återigen knöt jag handen i fickan. 

Sjukskrevs för depression och ångest 

Men när han återvände till jobbet efter julledigheten i januari bröt han ihop och har varit sjukskriven sedan dess. Symtomen var i stort sett desamma som nio år tidigare, bortsett från att han även var djupt deprimerad. 

Den här gången har han fått diagnoserna ospecificerad ångest och depression. 

– De diagnoserna speglar inte hur jag mår. Det blir en förminskning av mina symtom. Jag blir både irriterad och förbannad. 

Jonas tror att han denna gång fått andra diagnoser än utmattningssyndrom på grund av att den diagnosen ska försvinna 1 januari 2028. 

Får du inte bättre behandling när diagnoserna är mer specifika? 

– Det är inte min erfarenhet. Läkarna har inte pratat om någon ny behandling.  

Via primärvården har han även denna gång främst erbjudits samtalsstöd, säger han. Hade han i stället fått diagnosen utmattningssyndrom tror han att chansen hade varit större att det hade gjorts en mer grundlig utredning av orsaken till ohälsan och lämpliga insatser. 

Tillbaka till jobbet efter sjukskrivningen

– Det hade skapat en sinnesro hos mig om de hade diskuterat behandlingar som jag inte redan har provat. Då hade jag känt mig bekräftad och kanske läkt fortare. 

Den 19 oktober börjar Jonas Eriksson jobba 25 procent. Han har en bra dialog med sin arbetsgivare, som är beredd att anpassa arbetet efter hans behov.

– Jag har en väldigt förstående chef. Det känns som att vi kommer att komma bra överens. Jag vill ju känna att jag gör något vettigt och meningsfullt och trivs med mina kollegor. Men jag vet inte hur det ska gå. 

Jonas Eriksson, porträttbild.
Under flera år led Jonas Eriksson av huvudvärk, yrsel, hjärtklappning och andra stressrelaterade symtom utan att förstå sambandet med jobbet. ”Ju mer jag kämpade, desto sjukare blev jag”, säger han. Foto: Johan Bävman.

Vanliga symtom på utmattning

Utmattningssyndrom kan ge både kroppsliga och psykiska besvär. Symtomen varierar från person till person, och det är vanligt att ha flera besvär samtidigt.

Vanliga symtom är:

  • trötthet som inte går att vila bort
  • sömnproblem
  • oro, nedstämdhet eller ångest
  • glömska och koncentrationssvårigheter
  • svårt att planera, prioritera och genomföra uppgifter
  • hjärtklappning, yrsel eller värk
  • känslighet för ljud
  • att snabbt bli uttröttad, både fysiskt och psykiskt
  • besvär från mage och tarmar.

Källa: 1177