Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
I förra veckan skickade Sveriges Apoteksförening och Sveriges Farmaceuter ett brev till socialminister Lena Hallengren, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen. Det därför att man anser att apoteken, till skillnad från hur det är i andra länder, inte fått någon information om hur de ska förhålla sig till coronaviruset.
– När vi nu som samhälle behöver samordna oss och ge likartad information, det kan exempelvis vara nya rekommendationer från myndigheterna, så är det också viktigt att apoteket får vara med i den samordningen. Och så är det tyvärr inte i dag, säger Johan Wallér, vd på Sveriges Apoteksförening.
Hur fungerar det i andra länder?
– Det jag hör från kollegor där är att man i olika utsträckning har blivit involverad av staten och myndigheter. Då har man också identifierat apoteken som en viktig källa för information och rådgivning och bjudit in apoteken att delta i olika forum där man arbetar med coronafrågan gemensamt.
– Vårt brev är liksom ett sätt att sträcka upp handen och säga hej, här är vi. Vi som har en viktig funktion i samhället och som så att säga ligger nära coronafrågan och när en sådan här kris drabbar samhället. Då vill vi också vara med och bidra.
Något svar på brevet har man ännu inte fått.
Lena Elg, apotekschef på apoteket C W Scheele i centrala Stockholm, känner inte till Apoteksbranschens utspel, men tycker ändå att verksamheten har fungerat bra så här långt.
– Vi har fått en ökning av kunder med ungefär en fjärdedel sedan det här började och då jättemånga som har velat förbereda sig väl för dagens sjukdomssituation. Först var det många som ville köpa munskydd och sedan handsprit, som det nu också är slut på. Men de flesta har ändå tagit det med jämnmod, säger hon.
– Nu tänker man i nästa steg, på att många läkemedelsfabriker kan ha en nedsatt produktion och man därför kan behöva vara lite förutseende och ta ut sin medicin tidigare än annars nu.
Kommer det också in sjuka som ber om råd vad gäller provtagning och läkarvård?
– Nej, jag upplever at det tvärtom är färre än vanligt som gör så nu. Troligtvis därför att många är ansvarstagande på så vis att de inte vill smitta andra.
Bland de åtgärder man vidtagit på apoteket för att skydda både personal och kunder är att desinficera ytor där någon kan bli stående en stund flera gånger varje dag. Personalen har också riklig tillgång till handsprit och har uppmanats att tvätta händerna om det känns bra, även om kunder står i kö.
Någon oro för smitta bland personalen känner inte Lena Elg till.
– På vårt huvudkontor har det bildats en coronagrupp som ska bevaka läget noga och ge oss information och rekommendationer om vad som händer i olika scenarier och jag litar på att det råd vi får är uppdaterade och bra, säger hon.
– Sedan har vi ju också varit med om sådana här situationer tidigare. Och råka på någon som är sjuk kan man ju också göra på bussen eller var som helst. Så än så länge sköter både kunderna och personalen det här bra.
Fotnot: Sveriges Apoteksförening är en branschförening för landets apotek.
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
