Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Apoteken vädjar till politiker om corona

Apoteksbranschen känner sig förbisedd när det gäller samhällets samordning i och med coronakrisen. Men på apoteket C W Scheele i Stockholm upplever ändå apotekschefen Lena Elg att allt fungerar bra – trots att antalet kunder ökat.
Anita Täpp Publicerad
Bertil Ericson/TT
Sveriges Apoteksförening och Sveriges Farmaceuter vill ha information från politiker och myndigheter om hur de ska förhålla sig till coronaviruset. Bertil Ericson/TT

I förra veckan skickade Sveriges Apoteksförening och Sveriges Farmaceuter ett brev till socialminister Lena Hallengren, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen. Det därför att man anser att apoteken, till skillnad från hur det är i andra länder, inte fått någon information om hur de ska förhålla sig till coronaviruset.

– När vi nu som samhälle behöver samordna oss och ge likartad information, det kan exempelvis vara nya rekommendationer från myndigheterna, så är det också viktigt att apoteket får vara med i den samordningen. Och så är det tyvärr inte i dag, säger Johan Wallér, vd på Sveriges Apoteksförening.

Hur fungerar det i andra länder?
– Det jag hör från kollegor där är att man i olika utsträckning har blivit involverad av staten och myndigheter. Då har man också identifierat apoteken som en viktig källa för information och rådgivning och bjudit in apoteken att delta i olika forum där man arbetar med coronafrågan gemensamt.

– Vårt brev är liksom ett sätt att sträcka upp handen och säga hej, här är vi. Vi som har en viktig funktion i samhället och som så att säga ligger nära coronafrågan och när en sådan här kris drabbar samhället. Då vill vi också vara med och bidra.

Något svar på brevet har man ännu inte fått.

Lena Elg, apotekschef på apoteket C W Scheele i centrala Stockholm, känner inte till Apoteksbranschens utspel, men tycker ändå att verksamheten har fungerat bra så här långt.

– Vi har fått en ökning av kunder med ungefär en fjärdedel sedan det här började och då jättemånga som har velat förbereda sig väl för dagens sjukdomssituation. Först var det många som ville köpa munskydd och sedan handsprit, som det nu också är slut på. Men de flesta har ändå tagit det med jämnmod, säger hon.

– Nu tänker man i nästa steg, på att många läkemedelsfabriker kan ha en nedsatt produktion och man därför kan behöva vara lite förutseende och ta ut sin medicin tidigare än annars nu.

Kommer det också in sjuka som ber om råd vad gäller provtagning och läkarvård?
– Nej, jag upplever at det tvärtom är färre än vanligt som gör så nu. Troligtvis därför att många är ansvarstagande på så vis att de inte vill smitta andra.

Bland de åtgärder man vidtagit på apoteket för att skydda både personal och kunder är att desinficera ytor där någon kan bli stående en stund flera gånger varje dag. Personalen har också riklig tillgång till handsprit och har uppmanats att tvätta händerna om det känns bra, även om kunder står i kö.

Någon oro för smitta bland personalen känner inte Lena Elg till.

– På vårt huvudkontor har det bildats en coronagrupp som ska bevaka läget noga och ge oss information och rekommendationer om vad som händer i olika scenarier och jag litar på att det råd vi får är uppdaterade och bra, säger hon. 

– Sedan har vi ju också varit med om sådana här situationer tidigare. Och råka på någon som är sjuk kan man ju också göra på bussen eller var som helst. Så än så länge sköter både kunderna och personalen det här bra.

Fotnot: Sveriges Apoteksförening är en branschförening för landets apotek.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

9 huskurer och hälsotrender du bör undvika på jobbet

När man är sjuk och ömklig är man beredd att pröva allt för att må bättre. Men många gamla huskurer och moderna hälsotrender är rent kvacksalveri. I bästa fall verkningslösa, i värsta fall farliga. Vissa är icke tillrådliga ur arbetsmiljösynpunkt.
Johanna Rovira Publicerad 10 mars 2026, kl 06:00
Riven rotfrukt över glas tillsammans med tallrik med huskursingredienser och två grodor bredvid – illustration av alternativa huskurer.
Gamla huskurer – från rivna rötter till exotiska grodsekret – fortsätter att spridas, men många metoder är både ovetenskapliga och olämpliga att ta med sig in på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/Colourbox.

Folk har i alla tider förlitat sig på gamla huskurer och det uppstår hela tiden nya, mer eller mindre, fantasifulla trender och produkter som sägs bota allt från vårtor till cancer.  Av hänsyn till kollegor bör du undvika att pracka på andra dina ovederhäftiga metoder samt att utföra dina pseudovetenskapliga kurer på arbetsplatsen. 

Här är nio kurer och trender som du definitivt bör vara på din vakt mot. 

 

  1. Rå lök-varianter

    Halva Kollegaredaktionen har uppenbarligen traumatiska barndomsminnen som inbegriper en lök. Den har bundits runt öronen, lagts på bröstet, placerats under sängen eller i strumporna.  Det finns inte några seriösa belägg för att lök funkar mot öroninflammation eller hosta, men om man kommer till jobbet med lökomslag kan det säkert befria bäraren från ovälkommet sällskap vid såväl fikabordet som arbetsstationen. 

     

  2. Vårtkurer

    Den gamla klassiska metoden  att svinga en död katt i svansen på en kyrkogård vid midnatt när en ond människa begravts, är lite omständlig. Enklare kurer för att ta bort vårtor inbegriper grodspott, hästsvett och fårskit upplöst i ättika. Färsk fläsksvål och snigelslem är andra favoriter bland vårtbekämparna, men tjänstemän som sitter i kontor där man delar tangentbord med andra, bör hålla sig till mindre kladdiga och mer sanitära metoder. 

     

  3. Perenium sunning

    Influencers spred trenden som går ut på att man ska exponera mellangården för solljus i några minuter dagligen för att på så vis få mer energi och sova bättre. Trots att solen under vinterhalvåret bara är uppe under kontorstid, så är det inte tillrådligt att utföra kuren på arbetsplatsen. Den kan uppfattas som sexuella trakasserier. Dessutom finns det inga vetenskapliga belägg för att den fungerar, tvärtom varnar hudläkare för en rejält ökad risk för hudcancer och brännskador på området där huden är extremt känslig. 

     

  4.  Vitlökskurer

    Vitlök sägs hjälpa mot allt från förkylning och högt blodtryck till att boosta immunförsvaret och hålla vampyrer borta. Visserligen finns det vissa antibakteriella ämnen i vitlök, men klyftorna skulle behöva stoppas i näsborrarna för att ge maximal effekt. Om du inte jobbar som ensam fyrvaktare i yttre skärgården bör du ha i åtanke att inte alla arbetskamrater uppskattar den subtila doften av rå vitlök på morgonen. 

     

  5. Bikarbornatfixen

    Bikarbonat mot halsbränna och sura uppstötningar är ett klassiskt huskursknep. En otrevlig bieffekt är dock gaser, som har en tendens att leta sig ut till allmän olust och förtret för skrivbordsgrannar. I ett omskrivet fall ledde kuren dessutom till en så kraftig gasutveckling att magsäcken sprack och personen som försökt bota sin halsbränna höll på att stryka med. 

 

  1. High meat-metoden 

    2017 blev det i vissa kretsar à la mode att äta ruttet rått kött som kryllar av bakterier och mögel. Dieten påstås ge förbättrad matsmältning, mer energi och ökad libido. Läkarna är dock skeptiska till dieten eftersom risken att drabbas av salmonella, E. coli och botulism är gigantisk. Möjligheten att råka smitta någon oskyldig arbetskamrat som man delar kylskåp och personalutrymmen med är också överhängande.  

     

  2. Öronljus

    För att lösa upp vaxproppar, minska hörselnedsättning samt lindra tinnitus och bihåleinflammation, hävdar vissa alternativmedicinare att man ska stoppa ett ljus i örat och tända på. Andra, till exempel läkare och vetenskapsmän, anser att öronljus inte bara är ineffektiva utan också kan resultera i skador. Man kan inte heller underskatta möjligheten att håret fattar eld, brandlarmet går igång varpå hela våningsplanet måste utrymmas och kollegans halvskrivna artikel försvinner i etern. 

     

  3. Benkrampsbot

    Mot benkramp och restless legs finns det en uppsjö av mer eller mindre seriösa behandlingsmetoder. Röd ylletråd runt anklarna, fyra rostfria matknivar under madrassen, silvertejp runt hålfoten, gul senap i magen och en hästkastanj i fickan hör till de mindre otrevliga. Att vira handdukar dränkta i ättika under kostymbyxorna hör till de knep du bör avstå från av arbetsmiljöskäl. Daggmaskar som fått ruttna i solsken och sedan gnids in på stela leder kanske du också ska skippa för trevnadens skull. 

     

  4.  Kamborensning 

    Traditionell detoxmetod från Amazonas. Man bränner hål på huden och applicerar sekret från den vaxliknande trädgrodan.  Påstås bota allt från Alzheimers och cancer till ångest och depression, men det finns ingen vetenskaplig evidens för detta. Däremot finns det gott om evidens att metoden kan resultera i kastspyor, sprutdiarré och förlust över kontrollen av urinblåsan. Denna rensning kan alltså uppfattas som en smula obehaglig av kräsmagade kollegor.