Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
I förra veckan skickade Sveriges Apoteksförening och Sveriges Farmaceuter ett brev till socialminister Lena Hallengren, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen. Det därför att man anser att apoteken, till skillnad från hur det är i andra länder, inte fått någon information om hur de ska förhålla sig till coronaviruset.
– När vi nu som samhälle behöver samordna oss och ge likartad information, det kan exempelvis vara nya rekommendationer från myndigheterna, så är det också viktigt att apoteket får vara med i den samordningen. Och så är det tyvärr inte i dag, säger Johan Wallér, vd på Sveriges Apoteksförening.
Hur fungerar det i andra länder?
– Det jag hör från kollegor där är att man i olika utsträckning har blivit involverad av staten och myndigheter. Då har man också identifierat apoteken som en viktig källa för information och rådgivning och bjudit in apoteken att delta i olika forum där man arbetar med coronafrågan gemensamt.
– Vårt brev är liksom ett sätt att sträcka upp handen och säga hej, här är vi. Vi som har en viktig funktion i samhället och som så att säga ligger nära coronafrågan och när en sådan här kris drabbar samhället. Då vill vi också vara med och bidra.
Något svar på brevet har man ännu inte fått.
Lena Elg, apotekschef på apoteket C W Scheele i centrala Stockholm, känner inte till Apoteksbranschens utspel, men tycker ändå att verksamheten har fungerat bra så här långt.
– Vi har fått en ökning av kunder med ungefär en fjärdedel sedan det här började och då jättemånga som har velat förbereda sig väl för dagens sjukdomssituation. Först var det många som ville köpa munskydd och sedan handsprit, som det nu också är slut på. Men de flesta har ändå tagit det med jämnmod, säger hon.
– Nu tänker man i nästa steg, på att många läkemedelsfabriker kan ha en nedsatt produktion och man därför kan behöva vara lite förutseende och ta ut sin medicin tidigare än annars nu.
Kommer det också in sjuka som ber om råd vad gäller provtagning och läkarvård?
– Nej, jag upplever at det tvärtom är färre än vanligt som gör så nu. Troligtvis därför att många är ansvarstagande på så vis att de inte vill smitta andra.
Bland de åtgärder man vidtagit på apoteket för att skydda både personal och kunder är att desinficera ytor där någon kan bli stående en stund flera gånger varje dag. Personalen har också riklig tillgång till handsprit och har uppmanats att tvätta händerna om det känns bra, även om kunder står i kö.
Någon oro för smitta bland personalen känner inte Lena Elg till.
– På vårt huvudkontor har det bildats en coronagrupp som ska bevaka läget noga och ge oss information och rekommendationer om vad som händer i olika scenarier och jag litar på att det råd vi får är uppdaterade och bra, säger hon.
– Sedan har vi ju också varit med om sådana här situationer tidigare. Och råka på någon som är sjuk kan man ju också göra på bussen eller var som helst. Så än så länge sköter både kunderna och personalen det här bra.
Fotnot: Sveriges Apoteksförening är en branschförening för landets apotek.
Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.
Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.
Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.
Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.
– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas
införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.
Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.
– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.
Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.
– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.
I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.
– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.
Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.
– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.
Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.
– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.
Han förordar det även vintertid.
– Skaffa bara ett sittunderlag.
Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.
– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.
Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?
– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.
Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.
– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.
Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.
Text: KATARINA MARKIEWICZ
1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.
2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.
3. Möten och samtal utomhus.
4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.
5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?
Källa: Arne Lowden