Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Volvoanställda får 10 000 i extra bonus

I dag överraskades 25 000 anställda inom Volvokoncernen med besked om att de kommer att få extra bonus på majlönen.
Anita Täpp Publicerad
Björn Larsson Roswall/ TT
Extra bonus till Volvos personal. Björn Larsson Roswall/ TT

– Det är en gratifikation för det fantastiska resultat vi hade under förra året och kommer säkert betyda mycket för arbetsglädjen,  säger Linda Axmén, ordförande för Unionenklubben på Volvo Göteborg.

2018 var ett rekordår för Volvokoncernen.

–Medarbetarna har gjort fantastiska insatser och vi är glada över att ha möjlighet att visa en extra uppskattning för det. Därför har ledningen för Volvokoncernen överenskommit med de svenska fackklubbarna att berättigade anställda i Sverige får en extra utbetalning på 10 000 i maj, säger Claes Eliasson, Volvos chef för medierelationer, till Göteborgsposten.

Enligt klubbordförande Linda Axmén, som själv jobbar på Volvo Penta, gick det som ett sus bland de anställda, när informationen om bonusen i förmiddags gick ut via intranätet och på personalsidan.

– Det här har aldrig hänt förut och går utöver vår vanliga bonus. Och jag tror det här, att vi uppskattas för att vi alla har kämpat på för att få det fantastiska resultatet, betyder mycket positivt, säger hon.

Vad kommer du och dina kollegor göra med pengarna?

– Jag tror inte vi har hunnit fundera så mycket på det än. Men det finns ju alltid hål att fylla i och det är ju också snart semester.

För att få bonusen ska man ha varit anställd inom Volvokoncernen under 2018 och fortsatt anställd den 3 maj i år. Det gäller den som varit tillsvidareanställd, tillfälligt eller tidsbegränsad anställd, trainee, praktikant eller lärling. Bland dem som inte omfattas av bonusen är konsulter.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Starka reaktioner på Kollegas granskning av ekonomisk utsatthet

Kollegas granskning av den växande ekonomiska utsattheten har väckt starka reaktioner. Läsare vittnar om hur snabbt livet kan slå om – och hur små händelser kan få hela ekonomin att rasa.
Lina Björk Publicerad 20 april 2026, kl 13:00
Dålig ekonomi gör att människor hamnar i kläm
Marika Hjelm Siegwald på Sveriges Stadsmissioner varnar för nya grupper av fattiga. Klas Detrumf fick bo i ett fågeltorn i väntan på pengar från Försäkringskassan. Foto: Anders G. Warne/Claudio Bresciani/TT/ Staffan Claesson

Allt fler står i matkön – trots jobb eller a‑kassa. Marika Hjelm Siegwald på Stadsmissionen larmar nu om nya grupper i kris: ensamstående föräldrar och arbetslösa som inte klarar sig på ersättningarna.

”Värsta smällen får de med aktivitetsstöd, det är så ledsamt att se vad regeringen anser om långtidsarbetslösa”

”3330 vräkningar berör mig. Hur många är barn i den statistiken? Dessa bör vi ta hand om innan vräkning sker. Det säger jag av egen erfarenhet. Som barn fick jag läsa brev om ”avhysning”. Inget jag önskar någon. De här siffrorna viktiga att arbeta med. Bakom varje siffra finns en människa, ibland en mkt liten människa utan möjlighet att påverka.”

”Nu i maj kommer många arbetssökande inte längre klara sig på sin tidigare ersättning. Sen får fler och fler nej när de söker försörjningsstöd. Det går inte ihop. Samtidigt så är arbetslösheten skyhög.”

Vi mötte Klas Detrumf som efter att ha fått vänta på ett beslut om sjukpenning från Försäkringskassan tvingades bo i ett fågeltorn i tre månader. 

”Sverige är trasigt! Ingen ska bli hemlös på grund av att Försäkringskassan tar för lång tid att ta beslut. Detta är tyvärr vanligt i dag! Hemskt! Skönt att han fått boende igen.”

”Jag fattar inte att det här kan hända när man har jobbat ihop till en  försäkring. Samma med a- kassan .Jag fick vänta 5 månader under Covid”

”Jag blev av med min lägenhet på grund av socialtjänsten så att det är inte enbart Försäkringskassan som ställer till det för människor.”

Historiskt få personer får försörjningsstöd, men de som får det har allt tyngre problem. I gruppen växer suicid och suicidförsök. Samtidigt vill regeringen ställa hårdare krav. Forskaren Klara Hussenius varnar för att bidragsreformen riskerar att stänga ute de allra mest utsatta.

”Ett av problemen - om man specifikt ser till självmordsfaktorn - är att detta inte tydliggörs i den statistik som förs över dödsfallsorsaker. Det får till följd att staten kan mörka och dölja omfattningen av dödsfall genom självmord som har direkt anknytning till myndighetsutövning. Därför är det t ex uppseendeväckande att socialtjänstspåret inte har utretts i tillräcklig omfattning när det gäller skolskjutningen vid Risbergska i Örebro – med flera fall..”

”Jag som är en av alla de som känner av det, känner även själsligen av fulspelets eftersmak - vilket först sker när polisen skurit av repet.”

”Så är det. Och tolkningar om vad som krävs av den enskilde som är hårresande.”

Nästan 450 000 personer hade skulder hos Kronofogden förra året – en ökning med 12 procent. Experter pekar på otrygga villkor och ökade återkrav.

”Fint att ni lyfter hur lite det är som krävs för att hamna i en så här svårekonomisk situation. Särskilt nu när så många fler människor i Sverige lever på marginalen.”

”Bra att detta tas upp och att det inte alltid beror på ansvarslöshet utan sjukdom arbetslöshet o skilsmässa o vi måste sluta döma de skuldsatta utan finnas där som stöd. Vi måste prata mer om detta.”

”Hos många av dessa människor finns också psykisk ohälsa kopplad o mycket självmord.”