Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Så får du bättre koll på privatekonomin

Kvinnor behöver tuffa till sig när det gäller sin privatekonomi, menar flera ekonomiexperter. Här är deras tips för ett bättre ekonomiskt självförtroende och bättre ordning på ekonomin.
Anita Täpp Publicerad 17 januari 2020, kl 14:11
Colourbox
Kvinnor har mindre kunskap och sämre självförtroende än män när det gäller ekonomi, enligt en ny studie. Colourbox

Läs mer: Männen håller i privatekonomin

Gift dig – men skriv äktenskapsförord

● Att vara sambo ger dig mycket sämre ekonomisk trygghet om ni skiljs åt eller om din partner avlider. Som sambo ärver man inte varandra och vid en separation ska endast det bohag man gemensamt införskaffat till det gemensamma hemmet delas lika. Det gäller alltså exempelvis inte ett eget banksparande.

● Om du gifter dig bör du dock se till att skriva in i ett äktenskapsförord att det du sparat till dig själv, inklusive ditt pensionssparande, ska göras till enskild egendom. I annat fall tvingas du ge bort hälften av allt detta som giftorättsgods vid en skilsmässa.

● Ordna så att du och din partner har livförsäkringar som träder in om den andre går bort.

Ha både eget och gemensamt konto

● Se till att ha två egna konton, ett för dina privata utgifter och ett för ditt privata sparande, vid sidan av ett gemensamt konto för hushållsutgifterna.

● Ordna så att insättningar till det gemensamma kontot för hushållsutgifterna viktas utifrån den nettoinkomst som vardera parten har. Lägg då först ihop den gemensamma nettoinkomsten och dela sedan båda parters inkomst med den gemensamma nettoinkomsten. Då får du fram hur stor procent av de gemensamma utgifterna som vardera part ska stå för.

Exempel: Om ett par har en gemensam nettoinkomst på 35 000 kronor, där hon får ut 14 000 kronor medan han får ut 21 000 kronor i månaden, delar man 14 000 med 35 000, och sedan 21 000 med 35 000. Resultatet blir då att hon ska stå för 40 procent av insättningen till de gemensamma hushållsutgifterna medan han ska stå för de resterande 60 procenten.

Lär dig mer om aktiesparande och undvik krediter

● Ta inga krediter, med undantag av utgifter för utbildning, boende och bil. Allt annat ska finansieras med sparade pengar.

● Läs på om sparande och aktieplaceringar. Det finns exempelvis bra information på finansportalen.se, rikatillsammans.se och privataaffarer.se. Gå gärna med i exempelvis en facebookgrupp för aktiesparande kvinnor, där du kan få tips och råd.

● Placera dina sparpengar där du får bäst ränta. Försök sedan spara till en kontantbuffert på minst tre månadslöner. Ha tydliga mål för ditt sparande, som till semester och pension. Om du vill placera dina sparpengar i en fond: kräv att den person som ”säljer på dig” fonden ger tydlig och korrekt information om exempelvis de förvaltningsavgifter som fondförvaltaren tar ut. Tro på dig själv och ställ alla frågor du behöver veta svaren på. Det har du all rätt att göra.

Håll koll på ditt pensionssparande

● Få en bild av ditt totala pensionssparande genom att då och då gå in på minpension.se. Var aktiv i ditt PPM-sparande, det vill säga den premiepension i den allmänna statliga pensionen som du själv kan placera, för att få bästa avkastning på de pengarna.

● Ta inte ut den allmänna pensionen i förtid för att placera den i andra försäkringslösningar med hög risk.

● Tjänstepensionen har stor inverkan på din slutliga pension. Därför är det viktigt att ha en arbetsgivare som erbjuder detta. Om du har en arbetsgivare med kollektivavtal så har du också en kollektivavtalad tjänstepension med låga förvaltningsavgifter vilket betyder mycket för vad du kommer få i pension. Om din arbetsgivare saknar kollektivavtal men erbjuder en annan tjänstepension, försök se till att få kompensation för de högre avgifterna genom att din arbetsgivare sätter in mer pengar till ditt pensionssparande. Råd om hur du ska placera den kollektivavtalade tjänstepensionen kan du exempelvis få på ptk.se

● I allt ditt pensionssparande bör du tänka på att risken ska vara lägre ju äldre du blir. Undersök noga vilka förvaltningsavgifter som tas ut då höga avgifter gröper ur ditt pensionskapital.

● Håll koll på vem som står som förmånstagare till ditt pensionssparande. Om du exempelvis skiljer dig vill du sannolikt inte att exmaken står som förmånstagare längre. Om dina barn är vuxna och står på egna ben kanske de inte längre ska stå som förmånstagare eftersom du då själv får högre pension.

Råden kommer från budget- och skuldrådgivarna Peter Hedström och Marie Magnusson liksom ekonomijournalisten och författaren Birgitta Piper.

Ekonomi

Matlåda på jobbet - smart för plånbok och klimat

Kanske bör matlåda på jobbet inte förknippas med snålhet och trist matkultur. Utan med hjältedåd – som motverkar klimathot, inflation, ohälsa och hål i plånboken.
Joachim Stokstad Publicerad 18 januari 2024, kl 06:58
En person stänger locket på sin matlåda.
Matlåda med till jobbet är smart för din ekonomi, minskar matsvinnet och gör dig till en klimathjälte. Foto: Claudio Bresciani/TT.

Alltsedan inflation blev ett begrepp på allas läppar har vi läst att matpriserna ökat med runt 20 procent. Men det är ett genomsnitt för alla livsmedel. Det finns varor som över en natt ökat med 140 procent. Och det finns andra vars pris knappt förändrats alls.

Om din ekonomi är knapp kan du därför tjäna mycket på att ha ett hum om vad de vanligaste grejerna du köper brukar kosta.

Den oberoende nättjänsten Matpriskollen, som bevakar matpriserna, har ett käpphästråd till prispressade konsumenter som går ut på att man ska vara otrogen – det vill säga handla i flera butiker.

För även under ett allmänt prisrally måste butikerna locka dig att besöka just dem. Gör det – menar Matpriskollen – men välj erbjudandena.

Och är något riktigt förmånligt, köp inte en förpackning utan många.

Ja, det tar tid att besöka fler butiker, men tid är pengar.

Bra för hälsan och miljön

Gamla sanningar som gäller ännu mer i dag är att handla i säsong (jordgubbar i december är alltid dyrare och tristare än i juni) och att köpa mer grönt på bekostnad av dyrt kött.

Det sistnämnda är bra även för din hälsa och miljön. Och att hitta aptitretande rätter utan kött är i dag bara en googling bort. Numera finns det massor av vegetariska rätter som får även inbitna köttfrossare att höja på ögonbrynen.

Bönor och linser är klassiskt bland billigt och nyttigt, men missa inte heller frysta grönsaker, som inte har ökat särskilt i pris. Fryst grönt brukar ses som B-alternativ till färskt, men behandlas det bara varsamt (koka inte, tina bara i varmt vatten) är de utmärkta. Dessutom till en bråkdel av priset för färska.

Och den som inte vill bryta med köttet kan bara låta dess andel av portionen minska.

Minska matsvinnet - bli en klimathjälte

Så fort en tomat eller en champinjon får en skrynkla blir de svårsålda. Liksom köttet, osten, brödet eller yoghurten vars datum närmar sig ”bäst före”. Därför säljs de ut, ofta till halvpris.

Den fula tomaten blir i stekpannan en sås som burksläktingen inte kommer i närheten av. Att svampen börjat torka på ytan märks inte när den är stekt.

Att köpa halvprismat associeras med snålhet och fattigpensionärer, men tänk i stället klimathjälte. Matsvinn är ett så stort globalt problem – en tredjedel kastas – att FN tagit sig an att minska det.

Även att ha med sig matlåda på kontoret kan kännas som att man är en snåljåp som käkar trist dagen efter-mat. Men nu är det kanske dags för den här lådans renässans och statushöjande.

Och inte enbart på grund av ekonomin. Klimatet mår som nämnts också bra av att vi äter klokt. Även om vi nog ofta har lite lättare att relatera till plånboken än till jordens överlevnad.

Matlådan räddar privatekonomin

Och den privatekonomiska aspekten ska inte föraktas. En dagens lunch i matsalen eller på stan kostar i dag oftast mellan 80 och 140 kronor. Om vi snittar på 100 blir det, för den som jobbar heltid på kontor, 2 000 spänn i månaden, eller 24 000 per år. Skattade slantar.

Generaltricket med matlådan är att inte stå kvällen innan och laga en portion, utan flera. Eller laga storkok under helgen.

Ytterligare fördelar med matlåda är att du vet säkert både vad och hur mycket du stoppar i dig.

Men framför allt: känslan av att vara en inflationsbekämpande klimathjälte ska inte underskattas.

CURRYGRATÄNG PÅ ÖVERBLIVET RIS, PAPRIKA, SVAMP & BANAN

4 portioner

Hanna Olvenmark, legitimerad dietist och grundare av plattformen

”Portionen under tian”, är expert på billig, god, nyttig och klimatsmart mat. Det här är hennes gröna gratäng på risrester – en rätt som blir lika god mikrad på kontoret dagen därpå.

4 portioner kokt ris
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
100 g champinjoner
1 dl inlagd grillad paprika
1 msk gul curry
1 tärning grönsaksbuljong
5 dl kokta svarta bönor
2 dl växtbaserad grädde
1 banan
Lite ost att strö över
Olja att steka i
Svartpeppar
Chili eller sambal oelek efter smak

Currygratäng.
Foto: Johanna Jonsson.

Sätt ugnen på 225 grader.

Finhacka lök och vitlök, skiva champinjoner och grovhacka paprika. Stek i olja på medelvärme tills löken är mjuk.

Tillsätt curry och buljongtärning. Rör ner bönorna. Smaka av med peppar eller chili/sambal oelek.

Lägg det kokta riset i en ugnsfast form. Bred över lök- och bönblandningen. Häll över grädden. Skiva bananen i slantar och lägg på toppen. Strö över lite ost.

Grädda i mitten av ugnen i 20 minuter eller tills att gratängen fått fin färg.