Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Begravningsbyrå i stället för bankfack

Sedan många bankkontor slutat erbjuda bankfack väljer nu allt fler i stället att förvara sina testamenten och andra viktiga handlingar hos en lokal begravningsbyrå.
Anita Täpp Publicerad
John Stick/Colourbox
Kostnaden för att förvara dokumenten hos en begravningsbyrå är mycket lägre än den brukar vara hos bankerna John Stick/Colourbox

Enligt statistik från Sveriges Auktoriserade Begravningsbyråer fördubblades nästan antalet förvarade dokument hos begravningsbyråerna, från cirka 30 000 till 58 000, mellan 2015 och 2018.

– När banker antingen höjt avgiften för bankfack eller helt avvecklat den tjänsten har det ställt till det för många som har tvingats förvara testamenten och gåvobrev i original hemma i stället. Därför är det bra att vi kan erbjuda tjänsten dokumentförvaring, säger Ulf Lernéus, förbundsdirektör vid Sveriges Auktoriserade Begravningsbyråer*.

En nackdel med den här möjligheten jämfört med att ha ett bankfack är att begravningsbyråerna endast förvarar handlingar och exempelvis inte smycken som man är särskilt rädd om.

Å andra sidan är kostnaden för att förvara dokumenten hos en begravningsbyrå mycket lägre än den brukar vara hos bankerna. Även om det kan skilja mellan de lokala byråerna uppskattar Ulf Lernéus kostnaden till mellan 850 och 1 250 kronor. Det är då dessutom en engångskostnad, oavsett hur länge dokumenten ska förvaras, till skillnad från de årsavgifter som bankerna brukar ta ut och som då kan handla om runt en tusenlapp eller mer.

En annan fördel är att begravningsbyråer också kan erbjuda tjänsten dokumentbevakning, vilket innebär att anhöriga alltid får veta om det exempelvis finns ett testamente.

Läs mer: Viktigt att skriva digitalt testamente

– Många vet inte ens om att det finns ett sådant. Men eftersom vår dokumentbevakning är sammankopplad med Skatteverkets dödsfallsregister så får anhöriga alltid avisering om att det finns dokument att hämta vid ett dödsfall. Och vi förvarar också originaldokumentet på ett säkert sätt till dess bouppteckningen är klar, säger Ulf Lernéus.

Enligt honom innebär inte förvaringen av dokument hos en begravningsbyrå att man sedan är skyldig att anlita den byrån vid ett dödsfall.

– Så är det absolut inte, säger Ulf Lernéus.
 
*Sveriges Auktoriserade Begravningsbyråer är en medlemsorganisation för cirka 400 privatägda begravningsbyråer i landet.

Läs mer: Tjänstepension skyddar dina efterlevande när du går bort

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Konkurser – de fem största krascherna i Sverige

Northvolts konkurs beskrivs som den största i Sverige sedan 30-talet. Här är fem spektakulära företagskrascher du bör känna till.
Ola Rennstam Publicerad 13 mars 2025, kl 14:32
Finansmannen Ivar Kreuger vid sitt skrivbord
Finansmannen och tändstickskungen Ivar Kreuger. Hans död 1932 utlöste den så kallade Kreugerkraschen som fick långtgående politiska och ekonomiska konsekvenser över hela världen. Foto: TT

Kreugerkraschen

I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.

När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.

Stillastående maskiner vid Northland Resources nedlagda gruva. Foto: Emma-Sofia Olsson / SvD / TT

Northland Resources AB

Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.

Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.

19 december 2011. Saab Automobile har begärt sig själva i konkurs. VD:n och ordföranden Victor Muller möter pressen efter att personalen har informerats.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Saab Automobile

Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren –  amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.

Värdetransportföretaget Panaxias flagga.
Värdetransportföretaget Panaxias konkurs följdes av rättsligt efterspel. Foto: Henrik Montgomery/SCANPIX

Panaxia

Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion. 

Patrik Hedelin (tv), Ernst Malmsten och Kajsa Leander ägare av Boo.com. Foto: SCANPIX

IT-kraschen

I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.

Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.