Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Drabbad evenemangsbransch ser ljusning

Det ljusnar för evenemangsnäringen, en bransch som drabbades hårt av restriktioner under den pågående pandemin. Men lättnaderna är inte tillräckliga – än är det långt kvar till normala nivåer, enligt företrädare för branschen. 
Johanna Rovira Publicerad
Claudio Bresciani/TT, Erik Simander/TT
Hoffmaestros sångare Jens Malmlöf gläds åt att stå på scen igen. Claudio Bresciani/TT, Erik Simander/TT

– Så härligt att äntligen få stå på scen igen!

Sångaren i bandet Hoffmaestro, Jens Malmlöf, skuttar lyckligt runt på scenen Parksnäckan i Uppsala, och uppmanar publiken att ställa sig upp och dansa. Publiken, svältfödd på evenemang efter ett drygt år med förbud mot större folksamlingar, är inte svårflörtad. 

Evenemangsnäringen, som förutom konserter också inbegriper mässor, idrottsevenemang, konferenser och nöjesparker, sysselsatte före pandemin 123 000 personer i Sverige, direkt och indirekt enligt färska siffor från Stockholms handelskammare. Hur många av dessa som blev av med jobbet när konserter ställdes in, arenorna tömdes och karusellerna tystnade vet man ännu inte. 

– Under hela 2020 har branschen varit satt på paus, säger Stefan Westerberg, chefsekonom på Stockholms handelskammare och ansvarig för rapporten Näringen som väcker puls.

Personal sades upp

Parks and Resorts, som äger Gröna Lund, Kolmården, Furuvik och Skara Sommarland har i alla fall sagt upp en tredjedel av sin personal eftersom bara två av de fyra parkerna fick hålla öppet förra sommaren på grund av restriktionerna. 

– Vi tappade en miljard i omsättning och tog stora lån för att hålla näsan över ytan, säger Annika Troselius på Parks and Resorts. 

Onda väsen sökes till Gröna Lund

I sommar, efter att restriktionerna lättats, har både Gröna Lund och Skara Sommarland kunnat hållas öppna, om än med begränsningar, och just nu pågår rekryteringen av 500 onda väsen som ska skrämma Gröna Lunds och Kolmårdens besökare under hösten. 

– Det är klart att det är positivt för många ungdomar som är beroende av den här typen av jobb att vi anställer. Men att återanställa dem som förlorade jobbet – där är vi inte än. 

– För oss innebar det ett enormt kompetenstapp att säga upp folk med unik kompetens som inte har haft möjlighet att vänta på återanställning, utan gått vidare till andra jobb, säger Annika Troselius. 

Även Liseberg har tappat mycket kompetens på grund av pandemin, enligt Andreas Bernmar, Unionenmedlem och områdeschef på Liseberg.

– Ett stort antal kompetenta medarbetare fick lämna företaget och några sade upp sig självmant. Tidigare har Liseberg varit en framgångssaga, men är en helt ny verklighet vi lever i nu, lite mer otrygg, säger han. 

Osäker framtid för Liseberg

Även om Liseberg har haft öppet under sommaren så är det bara en tredjedel av kapaciteten som utnyttjas. Det är osäkert hur det blir med företagsevenemang som tillsammans med konserter utgjorde en stor del av verksamheten, framöver.  

– Vi har krympt kostymen efter de förutsättningar som finns just nu, säger Andreas Bernmar. 

– Det märks att det finns en fruktansvärd längtan efter det vi gör och Liseberg är en katalysator för hela Göteborgs turistnäring. Vi satsar oss ur krisen och framtiden ser ljus ut även om det nog kommer att ta några år att ta igen det vi tappat.

Hela Idre drabbades

En av de tjänstemän som gått vidare, inte från Liseberg eller Park and Resorts, utan från ett jobb i en annan del av besöksnäringen, är Carina Sisell, regionordförande för Unionen Dalarna. I april 2020 när pandemin slagit igen det mesta i Sverige, bland annat Idre fjäll, där Carina Sisell jobbade då, siade hon om att hela bygden skulle drabbas eftersom fjällanläggningen är en enorm motor för hela Älvdalens kommun.  


Carina Sissel sades upp från Idre fjäll.

– Pandemin har visat värdet av besöksnäringen i Sverige, det är en bransch som påverkar många andra branscher. I Idre fick flertalet småföretagare inom bland annat handel, transport och hantverk permittera på grund av att fjällanläggningen stängde. Men många småföretagare har tyvärr inte klarat krisen, utan gått omkull eftersom pengarna från Tillväxtverket tog för lång tid. 

Idre fjäll sade upp 86 av 99 anställda i fjol, en av dem var Carina Sisell, som tog möjligheten att kompetensutveckla sig. Nu ser hon att en återhämtning är på gång, sakta men säkert. Men vikten av att utveckla företagen och säkra de anställdas kompetens för att åter bygga upp besöksnäringen är stor, påpekar hon. 

– Många som har blivit uppsagda har gått till andra branscher och kompetensbristen är på väg att bli rejält märkbar. Framför allt inom tjänstemannayrken.

Skjuta på skatten

Det är alldeles för tidigt att ropa faran över, menar Stockholms handelskammare. Stefan Westerberg välkomnar regeringens beslut att förlänga återbetalningstiden för skatteuppskov – en åtgärd handelskammaren jobbat för: 

– Det går bättre nu, när vaccinationerna rullar på och en del restriktioner lyfts. För just den här branschen är det fullt rimligt att skjuta på skatterna ytterligare ett tag, eftersom det kommer att ta tid innan man är tillbaka på normala nivåer, säger Stefan Westerberg.

Läs mer: Uppsala konsert och kongress säger upp personal 

Läs mer: Coronavarsel på nöjesparker

Evenemangsbranschen

84 000 personer är direkt sysselsatta i evenemangsnäringen, som är en del av besöksnäringen.

11 000 jobbar i branscher som understöds av besökarnas konsumtion i samband med evenemangen, 28 000 är indirekt sysselsatta i underleverantörsled.

Den totala sysselsättningen i hela evenemangsnäringen motsvarar 2,4 procent av rikets totala sysselsättning. 

Till evenemangsnäringen räknas:  

  • återkommande motionslopp eller festivaler, mässor,
  • idrottsarrangemang med högre frekvens, exempelvis seriespel inom lagidrotter, 
  • nöjesparker,
  • konserter, teaterupplevelser, dansföreställningar och opera. 

Stockholms handelskammare

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.