Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Skivbolaget som kom igen

Sveriges största skivbolag för klassisk musik drabbades av ett rejält bakslag för fem år sedan när cd-försäljningen rasade. Men Naxos har lyckats komma igen – 2017 gjorde de sitt bästa resultat någonsin.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Per Knutsson
För några år sedan talades det om musikbranschens död. Men i dag görs fler inspelningar än någonsin, enligt Måns Uggla och Håkan Lagerqvist. Håkan Lagerqvist är övertygad om att musikbranschen överlever framtida teknikförändringar. ”I dag finns 200 miljoner betalande musiklyssnare, men potentialen tros vara 900 miljoner.” Per Knutsson

I ett industriområde några kilometer från Örebro centralstation har skivbolaget och distributören Naxos Sweden sina lokaler. Bolaget, som ingår i en internationell koncern, bildades 1993 med Håkan Lagerqvist som delägare. Att han började intressera sig för att sälja klassisk musik var mer eller mindre en slump.

– Musik har alltid varit viktigt för mig, men från början kunde jag inget om klassisk musik. Jag tänkte att det måste finnas fler som jag – som tycker om musiken, bara de får hjälp att hitta den. Det är härligt att få jobba med sin hobby, att få föra ut musik – för musik mår väl alla bra av, säger Håkan Lagerqvist när han tar emot på kontoret en förmiddag i slutet av oktober.

När Naxos skivor började distribueras i Sverige ökade försäljningen kraftigt i flera år. Bakom framgången låg att skivbolaget introducerade en för branschen helt ny affärsidé med lågprisprodukter.

– Vår vision var att göra klassisk musik tillgänglig för alla. Då måste priset komma ner på en nivå som alla har råd med, säger Håkan Lagerqvist.

Det var möjligt att hålla låga priser genom att bland annat göra nyinspelningar av klassiska verk med musiker, orkestrar och dirigenter som inte var internationellt kända.

När den illegala nedladdningen av musik tog fart i början av 2000-talet sjönk cd-försäljningen av pop- och rockmusik drastiskt. Till en början märkte inte Naxos Sweden, som specialiserat sig på klassisk musik och jazz, av omställningen.

– Våra kunder är lite äldre och mer konservativa. Det är naturligt att ny teknik anammas snabbare av yngre människor än av äldre, säger Håkan Lagerqvist.

Men tiden kom i kapp företaget och 2011 och 2012 blev två svåra år då försäljningen dök och företaget gjorde förluster på omkring 2,5 miljoner kronor. I den vevan tvingades företaget säga upp 18 av 25 anställda.

– Det fanns en stor förståelse hos alla anställda när vi var tvungna att göra uppsägningar. Men det var några riktigt tunga år. Jag vet inte om det är möjligt att göra sådana förändringar utan att folk mår dåligt, säger Håkan Lagerqvist.

Stephan Jansson är label manager och väljer bland annat vilka skivbolag som Naxos Sweden ska samarbeta med. Han har varit anställd i företaget i nästan 20 år och är en av dem som blev kvar efter neddragningarna 2013.

– Det är en förmån att få jobba med något som man tycker om. Men det är inte bara kul att bli kvar när många får gå. Det är goa vänner som försvinner.

Men den negativa trenden vände 2015 och 2017 redovisade bolaget sitt bästa resultat någonsin.

– Det känns otroligt att det går så bra som det gör, med tanke på de svåra åren och de förändringar vi tvingades göra. Nu har vi anpassat kostymen och hittat rätt nivå för antalet anställda i förhållande till omsättningen. Dessutom har intäkterna för de digitala inspelningarna ökat, säger Håkan Lagerqvist.

Det är också streamingintäkter från de digitala plattformarna som ökar mest – med omkring 40 procent i år jämfört med 2017.

– En skiva säljer man bara en gång. Men varje gång ett spår spelas på Spotify får vi lite ersättning. Den musik som vi äger och ger ut digitalt kan dessutom streamas globalt. Det är en stor marknad, säger Måns Uggla, label manager.

På väggarna i lokalerna hänger guldskivor efter stora försäljningsframgångar – utmärkelser från en svunnen tid då den fysiska försäljningen var viktig. Även om allt fler lyssnar på musik digitalt och cd-försäljningen fortsätter att minska är cd fortfarande det enda alternativet för många som lyssnar på klassisk musik.

– Att lyssna på en orkesterinspelning på en cd i en bra ljudanläggning är något helt annat än att lyssna på Spotify i mobilen. Ljudet är så komprimerat i Spotify. Du hör bara basen och diskanten, säger Måns Uggla.

Andra – främst jazzanhängare – har fått upp ögonen för bolagets vinylskivor igen och försäljningen har fått ett uppsving de senaste åren.

– Den analoga tekniken fångar upp mer brus som man skulle uppleva det om man stod framför en musiker, säger Håkan Lagerqvist.

Musikindustrin är en bransch som ständigt utvecklas. Den största förändringen som har skett sedan bolaget startade 1993 är möjligheten att köpa och dela musik via digitala streaming- och nedladdningstjänster. Håkan Lagerqvist är samtidigt övertygad om att fler förändringar står för dörren.

Artificiell intelligens gör till exempel redan att allt fler använder sig av smarta högtalare, som kan spela upp musik med hjälp av ett aktiveringsord.

– Ett annat beteende kommer att styra hur vi lyssnar på musik. Hur ska vi då se till att musiken kommer från oss när du säger att du vill lyssna till middagsmusik? Vi står inför nya utmaningar hela tiden, säger Håkan Lagerqvist.

NAXOS SWEDEN

  • Bildades 1993 och ingår i en internationell koncern med huvudkontor i Hongkong.
  • Sveriges största distributör av klassisk musik och jazz, såväl fysiskt – cd, vinyl och dvd – som digitalt på streaming- och nedladdningstjänster som Spotify, iTunes och Apple Music.
  • Bolaget representerar nästan 600 olika skivmärken, som till exempel BIS, Chandos, ECM och Hyperion.
  • Omsättning: 23 miljoner kronor 2017.
  • Resultat 2017: 1,5 miljoner kronor, en ökning med 77 procent jämfört med 2016.
  • Antal anställda: sju.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

Jonglör eller spöke – vem är du på jobbet?

Är du osynlig som ett spöke i den interna chatten och har kameran av på möten? Eller gör du hjärtan till kollegorna medan du jonglerar barn med kamera på? Vi listar fem vanliga personlighetstyper på det hybrida kontoret.
Elisabeth Brising Publicerad 18 december 2024, kl 06:04
En person utklädd till spöke står vid en dator.
Känner du dig som ett osynligt spöke på det hybrida jobbet? Eller kanske som en jonglerande bläckfisk med jour 24/7? Det digitala landskapet har även kristalliserat ut konservativa "det-var-bättre-förr-are", spralliga rookies och flexibla karriärister. Foto: Shutterstock

 Jonglören: ”Skynda, skynda – nu är det bråttom”

Dagen börjar med ett högaffektivt skrik mot vinterkläder. På något sätt kommer barnen i tid till sina institutioner. Hemma hos jonglören plingar jobbmejlen parallellt med förskolans notiser om löss och magsjuka. Jonglören tar ett djupt mindfulness-andetag och försöker jobba ikapp förra veckans vabb. 

Den här gruppen får mest gjort hemma, tycker de själva. En slipper restid, kan spara in på hunddagis och hämta telningarna nästan i tid. Distansmöjlighet och flex är ett krav på den moderna arbetsgivaren. Telefonmöten hålls med avbrott för hostattacker och begäran om ”Mer skärmtid!”. 

Jonglören dyker visserligen in på kontoret ibland, men mest för att dela varmt kaffe och överlevnadstips med andra småbarnsföräldrar. 

Spöket: ”Ingen ser vad jag gör”

Träffas är väl rätt onödigt sedan internet uppfanns, tycker Spöket. Därefter var pandemin det bästa som hänt i arbetslivet. Äntligen blev det okej att jobba hemma utan jobbig interaktion med en komplex jobbfamilj man fick på köpet med lönen. 

Bu! Likt en osalig ande kommer Spöket ibland in på kontoret vid fullmåne, eller gör en blek tumme upp i chatten för att visa att hen lever på andra sidan. 

Men meningslöst småprat, sega möten och prat om privatliv borde förbjudas på arbetstid, tycker Spöket. Hen vill bara få jobba på - i fred. Dessutom är Spöket en osynlig stjärna. Jobbet blir bra gjort, även om inget vet riktigt hur eller av vem. 

Förändringsmotståndaren: ”Allt var bättre förr”

När Förändringsmotståndaren började sin karriär fanns det knappt datorer. Alla hade ett eget rum och var på kontoret jämt – sjuka eller ej. Man skrev ut sina papper i ordentliga högar. Det togs riktig fika, två gånger per dag, och var sak i tur och ordning. 

F-motståndaren sitter ofta (ensam) på ett lugn, en kunskap och en erfarenhet som inte alltid tas till vara på kontoret. 

Nuförtiden är visst alla hemma jämt - utom Förändringsmotståndaren. På kontoret måste man i och för sig gå runt som på högstadiet med sina tillhörigheter i ett litet skåp. Ingen har tid för kaffe och kaka, i stället stressar de runt och undrar varför de är så trötta.  

Rookien: ”Tänk om jag är en bluff?”

Jobba på plats eller hemma? Allt funkar! "Det känns som jag jobbar hårdast här". Tänker rookien. Och det är ofta den yngsta, nyanställda och konsultens lott. Rookien måste bevisa sig och göra grovjobbet som andra skyr. Morgon, sen kväll, helg och natt. Allt är okej så länge rookien känner att hen utvecklas och går framåt och det kommer lite uppmuntran  och beröm. AW – underbart! 

Rookien vill komma in i gänget, synas och klättra. Hen kan verka självsäker men inunder bultar ett känsligt hjärta. Var snäll mot rookien och hen kommer leverera tillbaka. Kritisera inte för hårt - rookiens värsta mardröm är att bli avslöjad som okunnig. 

Karriäristen: ”Gör det bäst själv

Vi måste få folk tillbaka till kontoret efter pandemin, säger Karriäristen (som ofta är chef). Möten (som hen ofta ska leda) funkar trots allt bäst på plats. 

Men samtidigt gillar Karriäristen själv friheten i att vara flexibel de dagar det passar en padeltid, nätverkande lunch eller dotterns konsert.

Karriäristen skulle aldrig få för sig att sjukskriva sig eller vabba. Numer kan ju alla kontorister jobba lite närsomhelst, varsomhelst och det är inget problem, i alla fall inte för Karriäristen själv som gärna tar mötena från Mallorca på julafton. 

Men det vore nog bra om medarbetarna själva var lite mer på plats. 

Rapporten Arbetspusslet

De fem karriärtyperna är hämtade från ISS enkät och rapport  Arbetspusslet som listar fem moderna ”medarbetarpersonas”. De ska enligt rapporten tas med ”en nypa salt”.