Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Facklig databas för framtida forskning

Ingen kommer undan digitaliseringen, inte heller fackförbund och forskare. Facken blir alltmer verksamma på nätet och i sociala medier. Forskare har därför tagit initiativ till en ny databas som ska samla digitalt material för framtida forskning om facket.
Linnea Andersson Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek i Stockholm är viktigt, men för framtida forskning är även en digital databas nödvändigt. Fredrik Sandberg / TT

Förutsättningarna för att forska på fackföreningsrörelsen har ändrats i och med att allt mindre material om facken arkiveras på det traditionella, fysiska sättet och att nästan inget av det digitala materialet arkiveras.

För att det ska vara möjligt att forska om svenska fackföreningar i framtiden har forskare vid Uppsala universitet därför tagit initiativet till forskningsprojektet ”Fackföreningsrörelsens digitala omvandling”. Projektet ska ladda ner material från fackförbundens hemsidor och flöden i sociala medier för långsiktig arkivering i en databas, som är den första i sitt slag.

De redan existerande arkiven är avgörande för historisk forskning medan den nya databasen behövs för att i framtiden se vilka tendenser som påverkade vår tids fackförbund.

– Tack vare arkiven vet vi till exempel mycket om hur fackföreningsrörelsen stod upp mot nazismen på 1930-talet. Framtidens forskare kommer på liknande sätt att vilja söka kunskap om hur den svenska fackföreningsrörelsen hanterade de högerextrema rörelser som nu på 2010-talet växer sig allt starkare, säger Jenny Jansson, forskare vid Statsvetenskapliga institutionen på Uppsala universitet, i en kommentar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

Jonas Gren jobbar utan internet – ”jag skriver bättre då”

Prisbelönta poeten och författaren Jonas Gren är aktuell med boken Ingen surf. Han har valt att jobba helt utan internet på sitt kontor.
– Det finns stora poänger, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 10 april 2026, kl 11:00
Författaren Jonas Gren, aktuell med boken Ingen surf, arbetar nedkopplad för att kunna fokusera på skrivandet.
Poeten och författaren Jonas Gren har valt bort internet och smart mobil på sitt kontor för att kunna koncentrera sig bättre på skrivandet. Foto: Casper Hedberg/Colourbox

Varför skrev du boken Ingen surf? 

– Jag har pendlat mellan att vara väldigt uppkopplad eller mer nedkopplad än de flesta. Det har gjort att jag börjat tänka kring skillnaden. Att ha teknologin in på kroppen eller långt till den. Många vill ha mer nedkoppling men känner sig tvungna att vara online hela tiden. 

Vilka insikter har forskningen i boken gett dig?

– Att det finns stora poänger med att hitta möten eller arbetssätt där man försöker fjärma sig lite. Kontorsarbetare kollar mejl 77 gånger per dag och koncentrationsspannet vid datorn är i genomsnitt 47 sekunder innan man skiftar fokus till ett annat fönster eller telefon. År 2004 var spannet 2,5 minuter. 

Du jobbar på ett kontor i Uppsala utan internet och smart mobil, varför?

– Jag får bättre koncentration, blir mindre stressad och mycket bättre på att hantera komplexa skrivuppdrag. Jag tycker jag är sämre och mer splittrad med internet. Det är bevisat att vi får bättre koncentration när vi kopplar ner. Det är också trivsamt att få vara mer ifred. 

Jonas Gren om nedkoppling och arbete utan internet

Poeten och författaren Jonas Gren fick nyligen Nils Ferlin-priset 2026.

Läs mer: Att sluta med internet hör till det bästa jag gjort