Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Förutsättningarna för att forska på fackföreningsrörelsen har ändrats i och med att allt mindre material om facken arkiveras på det traditionella, fysiska sättet och att nästan inget av det digitala materialet arkiveras.
För att det ska vara möjligt att forska om svenska fackföreningar i framtiden har forskare vid Uppsala universitet därför tagit initiativet till forskningsprojektet ”Fackföreningsrörelsens digitala omvandling”. Projektet ska ladda ner material från fackförbundens hemsidor och flöden i sociala medier för långsiktig arkivering i en databas, som är den första i sitt slag.
De redan existerande arkiven är avgörande för historisk forskning medan den nya databasen behövs för att i framtiden se vilka tendenser som påverkade vår tids fackförbund.
– Tack vare arkiven vet vi till exempel mycket om hur fackföreningsrörelsen stod upp mot nazismen på 1930-talet. Framtidens forskare kommer på liknande sätt att vilja söka kunskap om hur den svenska fackföreningsrörelsen hanterade de högerextrema rörelser som nu på 2010-talet växer sig allt starkare, säger Jenny Jansson, forskare vid Statsvetenskapliga institutionen på Uppsala universitet, i en kommentar.
Vem kunde ana att den där oansenliga skrivaren i hörnet, i själva verket är en lömsk spion som oförtrutet förser oärliga individer med hemlig information? Tydligen rätt många it-chefer. Närmare bestämt känner nästan 7 av 10 beslutsfattare inom IT-området till skrivarnas potentiella dubbelroll, men många väljer trots detta att stoppa huvudet i sanden. Det hävdar skrivarföretaget Canon som låtit undersöka företag i Sveriges kunskaper om skrivarsäkerhet.
Eftersom moderna skrivare är uppkopplade utgör de lockande måltavlor för driftiga hackare med ont uppsåt. Skrivare med internminne lagrar dessutom alltifrån känsliga mötesanteckningar och rafflande lönelistor till konfidentiella kontrakt och hyperhemliga affärsstrategier – allt som skrivs ut eller kopieras på en arbetsplats är mumma för en företagsam utpressare.
Brist på kunskap såväl som tekniska begränsningar och resurser är de största hindren för företagen att ta i tu med skrivarhoten, enligt undersökningen.
Sju procent av de tillfrågade har redan drabbats av ett dataintrång eller ett försök till intrång som de härlett till en lömsk skrivare. 13 procent svarar att de inte har en susning om att just skrivaren är den skyldige till informationsläckaget eller om det finns andra korrupta kontorsapparater att skylla på.
