Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Facklig databas för framtida forskning

Ingen kommer undan digitaliseringen, inte heller fackförbund och forskare. Facken blir alltmer verksamma på nätet och i sociala medier. Forskare har därför tagit initiativ till en ny databas som ska samla digitalt material för framtida forskning om facket.
Linnea Andersson Publicerad 10 december 2015, kl 14:14
Fredrik Sandberg / TT
Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek i Stockholm är viktigt, men för framtida forskning är även en digital databas nödvändigt. Fredrik Sandberg / TT

Förutsättningarna för att forska på fackföreningsrörelsen har ändrats i och med att allt mindre material om facken arkiveras på det traditionella, fysiska sättet och att nästan inget av det digitala materialet arkiveras.

För att det ska vara möjligt att forska om svenska fackföreningar i framtiden har forskare vid Uppsala universitet därför tagit initiativet till forskningsprojektet ”Fackföreningsrörelsens digitala omvandling”. Projektet ska ladda ner material från fackförbundens hemsidor och flöden i sociala medier för långsiktig arkivering i en databas, som är den första i sitt slag.

De redan existerande arkiven är avgörande för historisk forskning medan den nya databasen behövs för att i framtiden se vilka tendenser som påverkade vår tids fackförbund.

– Tack vare arkiven vet vi till exempel mycket om hur fackföreningsrörelsen stod upp mot nazismen på 1930-talet. Framtidens forskare kommer på liknande sätt att vilja söka kunskap om hur den svenska fackföreningsrörelsen hanterade de högerextrema rörelser som nu på 2010-talet växer sig allt starkare, säger Jenny Jansson, forskare vid Statsvetenskapliga institutionen på Uppsala universitet, i en kommentar.

Digitalisering

6 sätt att dra nytta av ChatGPT på jobbet

Med AI-tjänsten ChatGPT har du en virtuell assistent till hands – bara några tangenttryck bort. Den kan hjälpa till med många uppgifter. Här är några saker att testa redan i dag.
Publicerad 14 april 2023, kl 10:48
Tecknad bild av person som håller en mobiltelefon i händerna och ställer frågor till en chat-bot.
AI-tjänsten ChatGPT kan hjälpa till med många uppgifter på jobbet. Som sammanfattningar, mejlskrivande och presentationer. Illustration: Colourbox.
  • Skaffa ett konto och sätt igång. Välj vilken chatbot du vill använda och skapa ett konto. De allra vanligaste är ChatGPT och sökmotorn Bing. Testa med att ställa en rak fråga som om du skulle fråga en kollega.
     
  • Utkast till presentationer. Be ChatGPT om hjälp inför din nästa presentation. Berätta vilket ämne du ska prata om och hur många slides eller rubriker du vill ha. Genast får du förslag på upplägg att jobba vidare med själv. Kanske skulle en historisk tidslinje över något i presentationen vara bra att ha med? Det fixar AI-boten.
     
  • Sammanfatta din text. Har du en lång rapport som en kollega skickat över och som du borde ta dig igenom, men saknar tid till? Kopiera texten och klistra in i ChatGPT och be om en sammanfattning. Blev summeringen för lång? Be om att få en ännu kortare eller varför inte i punktform. Det här kan du även göra med långa mejl.
     
  • Fråga om. En fördel med ChatGPT är att om du inte är nöjd med det första utkastet är det bara att be den att förfina svaret tills det är tillräckligt bra. Om du inte gillar tonen i förslaget går det att be den att formulera sig med mer humor eller mer formellt. Till skillnad från en kollega så tröttnar den inte, ens efter tionde gången.
     
  • Effektivisera mejlandet. Har du ett mejl som du inte vet riktigt hur du ska formulera för att det ska låta professionellt? Beskriv situtionen för ChatGPT så får du förslag som oftast är riktigt bra.
     
  • Omformulera och faktagranska. Tänk på att svaren från AI-boten inte är helt perfekta när det kommer till fakta. Ibland kan den hitta på saker som över huvud taget inte stämmer, men utvecklingen på området går snabbt framåt. Det bästa sättet är att se texten som ett förslag eller utkast. Faktagranska alla uppgifter som finns med i texten och formulera om så att det passar ditt språk, särskilt om du kommunicerar med personer som känner dig.

Text: Teres Hallman