Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Virtuellt kontor är framtidens arbetsplats

Redan i dag finns det virtuella kontor, arbetsplatser som bara existerar i cyberrymden. Hur det är att jobba i en virtuell arbetsmiljö och vad det får för konsekvenser för kropp och själ, ska forskare vid Chalmers tekniska högskola ta reda på.
Johanna Rovira Publicerad 9 november 2021, kl 14:17
Shutterstock.
Hur skulle virtuella kontor fungera i framtidens arbetsvärld? Det tittar forskare vid Chalmers på. Shutterstock.

Otaliga tjänstemän har jobbat hemifrån under coronapandemin och 90 procent av alla som distansjobbat vill fortsätta ha den möjligheten, åtminstone någon dag i veckan, visar Internetsstiftelsens senaste rapport.  Hybridkontor diskuteras, men forskare vid Chalmers tekniska högskola går längre än så och vill utforska fördelar och nackdelar med helt virtuella kontor, alltså kontor som är datorsimulerade och som man bara kan besöka med hjälp av VR-utrustning.

Läs mer: Hybridkontor - så får ni det att funka

– Gradvis blir det allt vanligare med virtuella glasögon i spelvärlden och vi vill ta reda på vad en vanlig kontorsnisse kan göra i en digital värld, säger Cecilia Berlin, forskare i fysisk och organisk ergonomi.

Pengar till forskning

Tillsammans med kollegan Maral Babapour Chafi, som forskar om aktivitetsbaserade arbetssätt och kontorsmiljöer, har hon fått drygt 2,5 miljoner kronor av AFA försäkring för att undersöka hur tjänstemän påverkas både fysiskt och psykiskt av att arbeta i en virtuell miljö.

– En möjlighet i en virtuell värld är att du rör dig mer. Det finns redan i dag aktörer som erbjuder plattformar för virtuellt kontorsarbete. Vi vet ännu inte hur de är utformade men det vore ett himla slöseri om det innebär att sitta låst vid ett skrivbord.

Under två år ska forskarna bland annat själva testa att jobba i virtuell miljö och studera hur försökspersoner påverkas kort- och långsiktigt. Riskerar musarmen bli ersatt av VR-nacke? Vilka blir effekterna för koncentration, kommunikation och samarbete? är några av de frågor forskarna hoppas kunna besvara.

Rekommendationer om ergonomi

Resultatet är tänkt att användas av arbetsgivare som vill införa virtuell arbetsmiljö och förhoppningsvis också rekommendationer för ergonomi på VR-kontor. Allt beroende på vad Cecilia Berlin och hennes kollega kommer fram till, vill säga.

–Vi vet inte om virtuella kontorsarbete är ett möjligt eller överhuvudtaget önskvärt alternativ till vanligt kontorsarbete. Det är inte säkert att det är mer produktivt, det vet vi först när vi är klara med projektet, säger Cecilia Berlin.

 

Virtuell verklighet

  • VR står för virtual reality.
  • VR-headset eller VR-glasögon visar en digital värld där sensorer reagerar på hur du rör dig och speglar dina rörelser i den virtuella miljön.
Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.