Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Virtuellt kontor är framtidens arbetsplats

Redan i dag finns det virtuella kontor, arbetsplatser som bara existerar i cyberrymden. Hur det är att jobba i en virtuell arbetsmiljö och vad det får för konsekvenser för kropp och själ, ska forskare vid Chalmers tekniska högskola ta reda på.
Johanna Rovira Publicerad
Shutterstock.
Hur skulle virtuella kontor fungera i framtidens arbetsvärld? Det tittar forskare vid Chalmers på. Shutterstock.

Otaliga tjänstemän har jobbat hemifrån under coronapandemin och 90 procent av alla som distansjobbat vill fortsätta ha den möjligheten, åtminstone någon dag i veckan, visar Internetsstiftelsens senaste rapport.  Hybridkontor diskuteras, men forskare vid Chalmers tekniska högskola går längre än så och vill utforska fördelar och nackdelar med helt virtuella kontor, alltså kontor som är datorsimulerade och som man bara kan besöka med hjälp av VR-utrustning.

Läs mer: Hybridkontor - så får ni det att funka

– Gradvis blir det allt vanligare med virtuella glasögon i spelvärlden och vi vill ta reda på vad en vanlig kontorsnisse kan göra i en digital värld, säger Cecilia Berlin, forskare i fysisk och organisk ergonomi.

Pengar till forskning

Tillsammans med kollegan Maral Babapour Chafi, som forskar om aktivitetsbaserade arbetssätt och kontorsmiljöer, har hon fått drygt 2,5 miljoner kronor av AFA försäkring för att undersöka hur tjänstemän påverkas både fysiskt och psykiskt av att arbeta i en virtuell miljö.

– En möjlighet i en virtuell värld är att du rör dig mer. Det finns redan i dag aktörer som erbjuder plattformar för virtuellt kontorsarbete. Vi vet ännu inte hur de är utformade men det vore ett himla slöseri om det innebär att sitta låst vid ett skrivbord.

Under två år ska forskarna bland annat själva testa att jobba i virtuell miljö och studera hur försökspersoner påverkas kort- och långsiktigt. Riskerar musarmen bli ersatt av VR-nacke? Vilka blir effekterna för koncentration, kommunikation och samarbete? är några av de frågor forskarna hoppas kunna besvara.

Rekommendationer om ergonomi

Resultatet är tänkt att användas av arbetsgivare som vill införa virtuell arbetsmiljö och förhoppningsvis också rekommendationer för ergonomi på VR-kontor. Allt beroende på vad Cecilia Berlin och hennes kollega kommer fram till, vill säga.

–Vi vet inte om virtuella kontorsarbete är ett möjligt eller överhuvudtaget önskvärt alternativ till vanligt kontorsarbete. Det är inte säkert att det är mer produktivt, det vet vi först när vi är klara med projektet, säger Cecilia Berlin.

 

Virtuell verklighet

  • VR står för virtual reality.
  • VR-headset eller VR-glasögon visar en digital värld där sensorer reagerar på hur du rör dig och speglar dina rörelser i den virtuella miljön.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.