Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Konstförening på jobbet på väg att dö ut

Snart kommer konstföreningarna på landets arbetsplatser att dö ut. Det befarar Riksorganisationen Sveriges Konstföreningar som kräver en lagändring av förmånsbeskattning på vinster i konstlotterier.
Anita Täpp Publicerad
Ulf Palm/TT
Konstföreningen på SSAB i Borlänge visar Morakonstnären Anette Backmans verk i personalmatsalen Blå lådan. Ulf Palm/TT

Att vi kan ha konstföreningar på jobbet är enligt Riksorganisationen Sveriges Konstföreningar unikt i världen och har en lång historia. 1940 bildades den första konstföreningen på en svensk arbetsplats.

Ända sedan 1990-talet har arbetsgivare haft möjlighet att stötta föreningarna på samma sätt som gäller för friskvårdsbidrag till de anställda. Alltså att de har kunnat göra skatteavdrag för dessa bidrag. Samtidigt har de vinster som lottats ut till medlemmarna i en konstförening varit skattebefriade.

Men för några år sedan ändrade Skatteverket sin tolkning av hur regelverket ska tillämpas, vilket enligt Greta Burman, verksamhetschef på Sveriges Konstföreningar, exempelvis innebär att den som nu vinner en tavla för 10 000 kronor ska betala runt 8 000 kronor i skatt.

Sedan det blev känt har hon själv blivit uppringd av många företrädare för konstföreningar som berättat att de måste lägga ned verksamheten eftersom medlemmarna inte vill eller kan betala den skatten.

Men också därför att arbetsgivare dragit in sina bidrag.

– Även om arbetsgivare fortfarande kan göra avdrag för sina bidrag till konstföreningar så har regeländringen skapat en oro som gjort att en del arbetsgivare dragit öronen åt sig, förklarar Greta Burman.

Sedan 1990 har antalet medlemmar i Sveriges Konstföreningar minskat med 80 procent.

– Det finns säkert många orsaker till nedgången och tyvärr har vi ingen statistik på hur många procent som beror på Skatteverkets nya regler. Men om det fortsätter så här så kommer det säkert ta död på alla konstföreningar på våra arbetsplatser, säger hon.

– Därför hoppas vi nu att regeringen snarast ändrar på lagstiftningen så att det man vinner i lotterier inte ska förmånsbeskattas längre. Det här drabbar inte bara anställda utan också många konstnärer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Han har Sveriges glassigaste jobb

Som marknads- och innovationschef på Sia Glass är Dan Bengtsson med och tar fram alla nya sorter. Och får mumsa fritt på arbetstid.
Joachim Stokstad Publicerad 22 juni 2026, kl 06:01
I slutet av 1950-talet startades Sia som ett sysselsättningsprojekt i Slöinge. Här har det producerats glass sedan 1961 - bland annat klassikern Glassbåten. Men marknadschefen Dan Bengtsson testar varje år nya sorter. Foto: Anders Andersson

Vad gör du som marknads- och innovationschef i glassbranschen? 

– Jag är med och tar fram nya produkter, från ax till limpa – trendspanar och är med när nya smaker tas fram. Varje måndag har vi provsmakning. Det är ett fantastiskt roligt jobb. Och jag älskar glass!

Din största utmaning?

– Runt två tredjedelar av glassen säljs under vår och sommar. Vi vill öka försäljningen under övriga året. Bland annat har vi tagit fram en julkollektion. 

Det bästa med ditt jobb?

– Att få jobba med en produkt som nästan enbart väcker positiva associationer. Enda gången vi möter motsatsen är när någon glass utgår ur sortimentet.

DAN BENGTSSON

GÖR: Marknads- och innovationschef på Sia Glass AB sedan 2019.

ÅLDER: 41 år. 

UTBILDNING: Marknadsföring, företagsekonomi och en master i international marketing.

KARRIÄR: Marknadsförare på bland annat Microsoft och inom medtech.

Vågade floppen ost-glass

Så ni har aldrig misslyckats totalt med någon sort?

– Vi gjorde en glass med smak av getost, chèvre, tänkt som kall förrätt på krogar, den slog inte stort. Men man måste våga testa.

Hur viktigt är det att skapa nyheter?

– Försäljningen drivs av säsongens nya sorter. Nu tar vi fram vad som ska lanseras nästa år. 

Vem hittar på nya smaker?

– Produktchefer, produktutvecklare och så har vi interna workshoppar och trendspaningsgrupper.

Nästan alla mindre glasstillverkare är uppköpta av livsmedelsjättar – kommer Sia kunna stå emot?

– Vi ingår i familjeföretaget Bertegruppen med anor från 1569, jag tror på minst 450 år till.

Hur skiljer man ut sig med så många konkurrenter?

– Vi marknadsför hårt att vi tillverkar i Sverige, med svenska produkter – vi har till och med egna mjölkkor. Ett år lanserade vi en jordgubbsglass där gubbarna både plockats och blivit till sylt fem minuter från fabriken. Den storyn kan vi berätta – både i reklam och när våra säljare är ute. Sedan gjorde vi om samma grej, men med blåbär.

Glassbåten går aldrig ur

Hur ser trenderna inom glass ut?

– Svenskproducerat – sedan pandemin och insikten om landets självförsörjning, men också med tanke på djurhållning och klimat. Vardagslyx – när inflationen gör att man väljer bort en ny tv unnar man sig lite extra i det lilla. Och nostalgi – i oroliga tider vill man tillbaka till det bekanta och trygga. Vår glassbåt har till exempel ökat med 2 miljoner om året och slog rekord 2023 med 21 miljoner glassar.

Vilken glass kommer aldrig utgå ur sortimentet?

– Glassbåten, förstås.

Är det fri glass på jobbet?

– Ja, på arbetstid är det faktiskt det – en bra förmån. Men vi har friskvårdsbidrag också.

Sia Glass och fabriken i Halland

  • I fabriken i Slöinge produceras 25 miljoner liter per år. Med en nytillbyggd fabriksanläggning kan kapaciteten nästan fördubblas.
  • När ett lokalt slakteri i Slöinge lade ner i slutet av 1950-talet startades Sia som ett sysselsättningsprojekt. Här har producerats glass sedan 1961. I dag är man 165 anställda.
  • I Sverige sätter vi i oss mycket glass – tolv liter person och år. Konsumtionen ökade rejält under pandemin, men har efteråt backat något.
  • Sia:s marknadsandel är cirka 16 procent, en andraplats man delar med Triumfglass. Unilever-ägda GB Glace har ungefär hälften av marknaden.
  • Konsumenterna är trogna sina gamla favoritglassar, men ändå tar företaget varje säsong fram 15–20 nya sorter.