Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Konstförening på jobbet på väg att dö ut

Snart kommer konstföreningarna på landets arbetsplatser att dö ut. Det befarar Riksorganisationen Sveriges Konstföreningar som kräver en lagändring av förmånsbeskattning på vinster i konstlotterier.
Anita Täpp Publicerad
Ulf Palm/TT
Konstföreningen på SSAB i Borlänge visar Morakonstnären Anette Backmans verk i personalmatsalen Blå lådan. Ulf Palm/TT

Att vi kan ha konstföreningar på jobbet är enligt Riksorganisationen Sveriges Konstföreningar unikt i världen och har en lång historia. 1940 bildades den första konstföreningen på en svensk arbetsplats.

Ända sedan 1990-talet har arbetsgivare haft möjlighet att stötta föreningarna på samma sätt som gäller för friskvårdsbidrag till de anställda. Alltså att de har kunnat göra skatteavdrag för dessa bidrag. Samtidigt har de vinster som lottats ut till medlemmarna i en konstförening varit skattebefriade.

Men för några år sedan ändrade Skatteverket sin tolkning av hur regelverket ska tillämpas, vilket enligt Greta Burman, verksamhetschef på Sveriges Konstföreningar, exempelvis innebär att den som nu vinner en tavla för 10 000 kronor ska betala runt 8 000 kronor i skatt.

Sedan det blev känt har hon själv blivit uppringd av många företrädare för konstföreningar som berättat att de måste lägga ned verksamheten eftersom medlemmarna inte vill eller kan betala den skatten.

Men också därför att arbetsgivare dragit in sina bidrag.

– Även om arbetsgivare fortfarande kan göra avdrag för sina bidrag till konstföreningar så har regeländringen skapat en oro som gjort att en del arbetsgivare dragit öronen åt sig, förklarar Greta Burman.

Sedan 1990 har antalet medlemmar i Sveriges Konstföreningar minskat med 80 procent.

– Det finns säkert många orsaker till nedgången och tyvärr har vi ingen statistik på hur många procent som beror på Skatteverkets nya regler. Men om det fortsätter så här så kommer det säkert ta död på alla konstföreningar på våra arbetsplatser, säger hon.

– Därför hoppas vi nu att regeringen snarast ändrar på lagstiftningen så att det man vinner i lotterier inte ska förmånsbeskattas längre. Det här drabbar inte bara anställda utan också många konstnärer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.