Vill du ha kul på jobbet är vård och omsorg branschen för dig. Enligt en ny rapport är det där vi skrattar allra mest. Dystrare är det bland de som arbetar på kontor, inom HR och administration.
Ett gott skratt förlänger livet sägs det ju. Om det stämmer tar den senaste Glädjerapporten 2014, en undersökning om skratt och glädje på Sveriges arbetsplatser, ingen ställning till. Men att då och då ha kul på jobbet är viktigt för hälsan och lönsamheten, det har flera tidigare undersökningar visat.
Enligt rapporten skrattar vi på jobbet i genomsnitt 5,1 gånger per dag. Men cheferna skrattar faktiskt mer än genomsnittet och de vill gärna lätta upp stämningen med att få andra att skratta också. Samtidigt visar rapporten att det är de med högre utbildning som har lättare att hålla sig för skratt och att tjänstemän skrattar mindre än arbetare.
Mest kul har de som arbetar inom vård och omsorg medan man skrattar lite mindre på kontor och HR-avdelningar. En anledning till det kan vara att man inom vårdyrken möter människor oftare och då uppstår skratt medan på kontor sitter vi ofta i sällskap med datorn, inget som direkt kittlar skrattmuskeln.
De som känner att de har inflytande på jobbet har lättare till skratt precis som de som gillar sina kollegor och ofta lunchar med varandra.
Vad är det då som får oss att skratta på jobbet? Humoristiska, uppsluppna samtal eller kommentarer och att höra någon annan skratta är sådant som vi tycker är kul, likaså interna skämt om jobbet. Lekar och bus roar vissa men inte stockholmare.
Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av bemanningsföretaget Adecco bland drygt 2 200 yrkesverksamma personer i Sverige.
Från prostitution till övervakning - Carl avslöjar den svenska kontorshistorien
Dåtidens hybridjobb, fattiga gatflickor och hatade trälhav. Carl Cederström är aktuell med boken Kontoret.
– Det är fortfarande en löftesrik plats, där man kan bli befordrad, eller förälskad, säger han.
Så här såg det ut på Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Foto: Svenska Dagbladet, Herman Ronninger (1895-1976)
Varför ville du skriva de svenska tjänstemännen historia?
Carl Cederström. Foto: Karl Nordlund
– Jag slogs av att det inte finns någon ordentlig svensk kontorshistoria. Om du tittar på arbetares historia så får man en bild av första majtåg, stridigheter och protester, säger säger Carl Cederström, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet och författare.
Tjänstemännen var från början skeptiska till fackföreningar.
– De hade kamratföreningar där man spelade schack och hade danser. I dag är det omvänt, fler tjänstemän är anslutna till facket än arbetare. Det beror på de enorma strukturförändringar som skett i arbetslivet de senaste 100 åren.
Vad förvånade dig mest när du dök ner i tjänstemännens historia?
– Att de från 1600-talet till 1900-talets början arbetade i två pass med en lång paus däremellan. På 1600-talet började man på morgonen klockan 06-10 sedan gick man hem och åt dagens viktigaste mål mitt på dagen och vilade några timmar. Sedan gick man tillbaka och jobbade klockan 14-17. Uttrycken äta middag och sova middag kommer därifrån.
Låga löner och dyra kläder drev prostitution
– Men det kom en debatt under andra delen av 1800-talet om att det blivit för krångligt att äta hemma och gå tillbaka. Lars Johan Hierta introducerade nymodigheten quick lunch från USA, för att fler skulle orka jobba klockan 09-17 på kontoret och hålla sig pigga.
Vissa kvinnor på 1890-talet prostituerade sig för att ha råd att jobba kvar på kontor. Varför?
– Lönerna var låga. På 1890-talet visade en studie av hur kvinnor hade det på de första kontoren att lönerna inte täckte kostnaderna för de kläder som krävdes för att vara stilig och tjusig – som man förväntades vara på kontoren. Många av de anställda kvinnorna hade pengar hemifrån (eftersom de flesta var ogifta och bodde hemma reds. anm.), men en del hade inte samma förutsättningar. För dem fanns bara alternativet att jobba på natten som prostituerande också.
När du tittar tillbaka – finns det något som är sig likt?
– Vissa saker är konstanta: Kontoret är fortfarande löftesrikt, en plats där något kan hända. Man kan bli befordrad, eller förälskad. Samtidigt är det en plats som är mördande tråkig. De samexisterar på ett väldigt förvånande och konstant sätt genom historien. Kontoret har också alltid varit en plats där man hoppas göra en klassresa.
Något som verkar återkomma är raseriet mot öppna kontorslandskap, varför?
– Det har aldrig drivits av de som ska jobba där, utan av andra, arbetsgivare som vill spara pengar. När man förde in arbetssalarna kallades de trälhav, och det blev stora protester, som när SJ i Tomteboda skulle slå ut alla väggar 1926.
Starka protester fick arbetssalar att dö ut
– Personalen såg inget annat syfte än att spara och övervaka personalen ännu mer. Protesterna blev så starka att salarna dog ut och det blev fler mindre kontorsrum i korridorer på 1940-50-talet.
Vad stör oss mer genom tiderna på kontoret?
– Andra människor, som alltid. Att inte få utföra jobbet som man vill. Övervakningen, att känna att man inte är betrodd i att man gör ett bra jobb. Långa resvägar, om man har det. Att bli tillsagd att man måste jobba på ena eller andra stället.
Du säger att till och med hybridjobb funnits förr?
– Ja, man gick in till jobbet och hämtade papper och gick sedan hem och arbetade i fred. Att jobba nio till fem, fem dagar per vecka blev cementerat först på 1960-talet och på 1970– och 80-talet när kvinnor klev in i arbetslivet på allvar. Nu är det vanligt att ta med jobbet hem igen, men då har man hittat på ett nytt namn för det.
Vilket av alla kontor du studerat skulle du vilja besöka?
– Det hade varit underbart att åka tillbaka i tiden. Till Kreugerpalatset när det var nybyggt med sina påkostade direktörsrum. Eller den västra flygeln i slottet Tre kronor, där Kammarkollegiet höll till på 1600-talet. Men det var nog fruktansvärda arbetsplatser, med mörka, kalla och dragiga rum. I dag är många av de sämre kontoren ändå bättre att arbeta i.
Svenskar på kontor Drygt tvåmiljoner svenskar arbetar i branscher och yrken på ett kontor, enligt SCB. Det gör att en stor del av landets drygt 5 miljoner sysselsatta har kontoret som arbetsplats. Öppet kontorslandskap dominerar arbetsmiljön.
