Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Fler bilbesiktningar - färre kontroller

Två myndigheter har uppdraget att följa hur bilbesiktningsbranschen sköter sig. Men medan antalet stationer har ökat, har antalet tillsyner minskat.
Lina Björk Publicerad
Erik Simander/TT
Det är Transportstyrelsen som ska se till att marknaden fungerar väl för bilbesiktningsbranschen efter avregleringen. Erik Simander/TT

När Bilprovningen avreglerades för tio år sedan blev det Transportstyrelsens uppdrag att se till att marknaden fungerade väl. Deras roll är att utföra stickprovskontroller, antingen i form av ett stationsbesök eller i form av administrativa kontroller i vägtrafikregister eller tillsynsdatabaser.

Läs mer: Sämre arbetsmiljö på bilbesiktningen efter avreglering

Från början var myndighetens ambition att besöka hälften av alla stationer varje år för se hur branschen utvecklades. Men allt eftersom nya aktörer etablerat sig på marknaden har antalet besiktningsstationer rullat på med ohejdad fart, från 200 stationer för tio år sedan, till 527 i dag. Och i takt med att antalet stationer ökat, så har Transportstyrelsens tillsynsresurser minskat. Under 2018 genomfördes ett stationsbesök och sex administrativa kontroller.

– Stickproven ska i bästa fall visa någonting om hur marknaden fungerar. Vår roll är i huvudsak att se den stora bilden av marknaden, inte hur teknikerna gör sitt jobb, säger Thomas Svensson, handläggare på väg och järnvägavdelningen på Transportstyrelsen.

Den mer frekventa stationskontrollen har istället myndigheten Swedac, som ackrediterar nya besiktningsföretag på marknaden, och sedan gör tillsyner för att se att de fortsatt lever upp till kraven. Av tidsskäl är det dock omöjligt att hinna besöka alla stationer alla år. De stora aktörerna med 100-talet stationer får ungefär hälften av sina arbetsplatser under lupp under en 16 månaders-intervall.

– Swedac tittar på om teknikern följer de rutiner som finns på den station de är verksam på. Varken Transportstyrelsen eller Swedac överprövar de beslut som teknikern fattar i myndighetsutövning vid besiktningen. Det ackrediterat certifieringsföretag är den som har kontakt med teknikern årligen för att kontrollera att du är verksam och fortbildas.

Enligt Thomas Svensson undersöker Swedac ungefär 1000 besiktningstillfällen av de 5,8 miljoner förrättningar som sker årligen.

Förutom trenden att antalet aktörer på besiktningsmarknaden och besiktningsstationer har ökat så är en annan trend att andelen personbilar som underkänns minskar. Vad det beror på är inte helt klarlagt. En möjlig orsak kan vara att tekniken i bilarna blir bättre. En annan möjlig orsak kan vara tekniker godkänner av andra anledningar. Tekniker kan känna sig pressade på mindre stationer vid ensamarbete och utlämnad till kund, eller vill öka på ryktet om att vara en ”snäll” besiktning”

Besiktningar av bussar i Göteborg sticker ut markant, cirka 80 procent av bussarna godkänns vid första besiktningen av årlig kontroll, medan drygt hälften av alla bussar godkänns i övriga Sverige. Transportstyrelsen har inte utrett frågan ytterligare på grund av resursbrist.

Läs mer: "Begränsa ensamarbete på bilbesiktningen"

– Visst kan det vara så att aktörer söker marknadsandelar genom att vara den besiktning som godkänner flest, men det finns inget självklart svar på det, säger Thomas Svensson.

Transportstyrelsen har äskat forskningsmedel för att kunna utvärdera vilken påverkan omregeleringen av fordonsbesiktningsmarknaden haft i samhället, bland annat med avseende på trafiksäkerheten. Men ännu har man inte beviljats några pengar.

Tillsyn av bilbesiktningen

Transportstyrelsen ska kontrollera att marknaden fungerar väl utifrån fem parametrar: Miljö, tillgänglighet, prissättning, teknukutveckling och trafiksäkerhet.

Swedac är nationellt ackrediteringsorgan för Sverige. Myndigheten ackrediterar vilka aktörer som får bli bilbesiktningar och att de även lever upp till de krav som ställs. Man ackrediterar även de företag som utfärdar certifikat till besiktningsteknikerna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.

Arbetsmiljö

Social makt på jobbet – så läser du hemliga spelet på möten

Ljudliga suckar och en blick på mobilen när kollegan talar. Det sociala spelet under möten avslöjar informella maktstrukturer på jobbet.
– Negativ bekräftelse hör inte hemma på en arbetsplats, säger Susanne Andersson, organisationsforskare vid Stockholms universitet.
Torbjörn Tenfält Publicerad 5 mars 2025, kl 06:00
Social makt på jobbet. Mötesrum, applåderande deltagare.
Är den som pratar mest på mötet den med mest social makt? Inte nödvändigtvis, menar forskaren. Lär dig att tolka det sociala spelet på möten och se vem som egentligen har makten. Foto: Colourbox.

Mötet ska starta men alla medarbetare är inte på plats. Kan det börja ändå? 

Ofta beror det på vem som saknas.

– Så kan den sociala maktordningen på jobbet visa sig, säger Susanne Andersson, forskare vid Stockholms universitet med inriktning på organisationspedagogik.

Hon har studerat informella maktstrukturer genom att följa ett femtontal mellanchefer och se hur de och deras medarbetare agerar på vanliga jobbmöten. Iakttagelserna är en del av det forskningsprojekt hon driver tillsammans med privata och offentliga arbetsgivare och där hon utgår från mellanchefers arbetssituation.

– De beteenden och mönster jag såg skiljde sig inte särskilt mycket mellan offentliga och privata arbetsplatser. Det är den möteskultur som utvecklats i arbetsgruppen som är avgörande, inte om det är en privat eller offentlig arbetsgivare, säger Susanne Andersson.

Risk för mobbning

Hon följde cheferna i deras vardag, satt med på möten och följde upp med intervjuer där hon prövade sina tolkningar av vad hon sett och hört under mötet.

– Syftet var att cheferna skulle börja reflektera över sin vardag för att få syn på det som inte är bra och sedan arbeta för att förändra det.

Mötet är en arena där det blir extra tydligt vilka medarbetare som inte får bekräftelse. 

– Sker det återkommande under längre tid så finns det ett ord för det och det är mobbning, säger hon.

Den som utsätts har ofta svårt att bryta mönstret.

– Att någon ska behöva uppleva att ingen lyssnar på vad han eller hon säger får bara inte förekomma på en arbetsplats. Det är något chefen måste ta tag i.

Andra blir bekräftade och får mycket mer uppmärksamhet, trots att de inte alltid har något vettigt att säga. 

– Många tänker att den som pratar mycket har social makt och får stort inflytande, men det är inte alls säkert. Istället kan det vara den som sitter tyst hela mötet och sedan säger något som alla håller med om.

Laddat var man sitter

Placeringen vid sammanträdesbordet är ett annat laddat område. Om bordet är rektangulärt förväntar sig alla att den som sätter sig vid kortändan ska leda mötet. 

– Ska du inte leda mötet blir det konstigt om du sätter dig där, särskilt om det inte anlänt så många andra och flera platser är lediga. Är bordet däremot fullt och det sitter någon vid ena kortsidan kan du sätta sig vid den andra. Då är det inte lika laddat.

Dagordningen är ett maktvapen för chefen. Beroende på vilken ordning frågorna hamnar i kan de få olika tyngd.

– Vill du som chef skapa en arbetsgrupp där människor ges likvärdiga villkor bör du vara medveten om hur de här mönstren ser ut på din arbetsplats. Vilka har mest inflytande och kan räknas som informella ledare? Vilka har lägre status? 

Susanne Andersson framhåller vikten av att skapa möten där alla får komma till tals och bidra med idéer. Det gynnar inte bara arbetsgruppen utan hela organisationen.

 – Att ha fokus på bekräftelsemönstren kan vara ett sätt att få syn på hur vi fungerar tillsammans. Om det fungerar dåligt har vi alla ett ansvar att förändra kulturen, men det är chefen som har det formella ansvaret.

 Susanne Andersson ser också könsskillnader i möteskulturen. 

– Idag är kvinnor högutbildade, oerhört kompetenta, vältaliga och kan ta för sig på möten. Men vilket inflytande en enskild kvinna får beror på hur de andra mottar de idéer hon kommer med. 

Marginaliseringen sker inte alltid med hjälp av en tydlig härskarteknik. 

– Ofta sker det här mer subtilt. Den som har ordet kan få mycket eller lite gehör.

Kulturen kan ändras

Facket kan spela en viktig roll i att motverka destruktiva bekräftelsemönster på arbetsplatserna, framhåller Susanne Andersson. 

– I grunden är det här en arbetsmiljöfråga. Men kulturen sitter inte i väggarna. Den skapas när vi människor samspelar och det är där i samspelet den också kan förändras, säger hon.

Susanne Andersson gjorde sin studie före pandemin, när de flesta möten fortfarande var fysiska. I dag är många möten digitala, eller hybrider där några sitter tillsammans på arbetsplatsen och andra deltar från hemmet. Hur den digitala formen påverkar maktrelationer och det sociala spelet har Susanne Andersson inte själv studerat, men det har däremot en av hennes masterstudenter gjort.

– Han fann att mötena blev mer formaliserade i betydelsen att chefen pratar mer. Det blev inte samma spelrum för bekräftelse, men på bekostnad av att mötena blev stelare och mindre kreativa.

Susanne Andersson delar upp det sociala maktspelet i positiva och negativa bekräftelsemönster:

 

Negativa bekräftelsemönster

Säga rakt ut att man inte håller med.

Negativ, osaklig och okunstruktiv kritik om det som en kollega framför.

Inte lyssna aktivt.

Titta på mobilen eller kolla på klockan.

Skriva på datorn.

Himla med ögonen, stöna eller sucka.

 

Positiva bekräftelsemönster

Instämma, eller berömma ett förslag.

Eventuell kritik som framförs är konstruktiv.

Nicka, le eller se glad ut. Visar att man håller med

Lyssna aktivt och fokusera på den som talar.

Nicka, eller humma gillande.

 

 

Signaler att vara uppmärksam på för den som vill förstå sociala och informella maktstrukturer på jobbet:

Vem kommer först till mötet.

Vem kommer i sällskap med vem. Har de pratat ihop sig?

Vem väntar man på innan att mötet börjar. 

Vem bryr man sig inte om ifall hen kommer i tid eller inte till mötet? Man startar ändå.

Vem bekräftar vem?