Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Allvarliga brister i arbetsmiljön inom industrin

Arbetsmiljöverket ser mycket allvarligt på att man hittat brister i arbetsmiljön på över nittio procent av 480 inspekterade industrier. Totalt har 3 900 brister konstaterats vid inspektioner gjorda under en fyraårsperiod.
Johanna Rovira Publicerad
Staffan Löwstedt/SvD/TT
De brister som uppdagats vid inspektionerna gäller bland annat förebyggande arbetsmiljöarbete, ergonomi, arbetsutrustning och kemiska risker. Staffan Löwstedt/SvD/TT

– Ingen ska behöva bli sjuk, skadad eller dö av sitt arbete.

Det säger Sabiha Hajdarevic, projektledare på Arbetsmiljöverket som lett verkets omfattande inspektionsinsats vid bland annat företag inom stål, pappersproduktion, gruv/sprängverksamhet, läkemedelsindustrin samt raffinaderier och kemiindustrin.   

Brister i arbetsmiljön har hittats i 92 procent av de 480 företag som inspekterats. Verket har fattat beslut om 50 sanktionsavgifter och 40 förlägganden av vite. Totalt har 3 900 brister upptäckts.

– Vi ställer krav på att bristerna ska åtgärdas. Det är mycket allvarligt att så många arbetsgivare inte har koll på risker som arbetstagare kan utsättas för och att de saknar förebyggande arbetsmiljöarbete inom flera områden, säger Sabiha Hajdarevic.

De brister som uppdagats vid inspektionerna gäller bland annat förebyggande arbetsmiljöarbete, ergonomi, arbetsutrustning och kemiska risker. Men det förekommer också markanta brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.  

– De brister vi har hittat berör alla anställda på företagen, såväl kollektivanställda som tjänstemän. Arbetsgivaren ska ha rutiner för att se till att resurserna motsvarar kraven, annars kan det skapa stress som kan leda till misstag med stora konsekvenser som följd.

– Arbetsgivarna saknar rutiner för att systematiskt undersöka och bedöma riskerna. De saknar även mål som syftar till att främja hälsa och ökar organisationens förmåga att motverka ohälsa, säger Sabiha Hajdarevic.

Arbetsgivare på de inspekterade företagen missar dessutom att vara tydliga med att kränkande särbehandling inte är tillåtet och de saknar också rutiner för att hantera kränkande särbehandling, konstaterar Arbetsmiljöverket.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.