Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Allvarliga brister i arbetsmiljön inom industrin

Arbetsmiljöverket ser mycket allvarligt på att man hittat brister i arbetsmiljön på över nittio procent av 480 inspekterade industrier. Totalt har 3 900 brister konstaterats vid inspektioner gjorda under en fyraårsperiod.
Johanna Rovira Publicerad
Staffan Löwstedt/SvD/TT
De brister som uppdagats vid inspektionerna gäller bland annat förebyggande arbetsmiljöarbete, ergonomi, arbetsutrustning och kemiska risker. Staffan Löwstedt/SvD/TT

– Ingen ska behöva bli sjuk, skadad eller dö av sitt arbete.

Det säger Sabiha Hajdarevic, projektledare på Arbetsmiljöverket som lett verkets omfattande inspektionsinsats vid bland annat företag inom stål, pappersproduktion, gruv/sprängverksamhet, läkemedelsindustrin samt raffinaderier och kemiindustrin.   

Brister i arbetsmiljön har hittats i 92 procent av de 480 företag som inspekterats. Verket har fattat beslut om 50 sanktionsavgifter och 40 förlägganden av vite. Totalt har 3 900 brister upptäckts.

– Vi ställer krav på att bristerna ska åtgärdas. Det är mycket allvarligt att så många arbetsgivare inte har koll på risker som arbetstagare kan utsättas för och att de saknar förebyggande arbetsmiljöarbete inom flera områden, säger Sabiha Hajdarevic.

De brister som uppdagats vid inspektionerna gäller bland annat förebyggande arbetsmiljöarbete, ergonomi, arbetsutrustning och kemiska risker. Men det förekommer också markanta brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.  

– De brister vi har hittat berör alla anställda på företagen, såväl kollektivanställda som tjänstemän. Arbetsgivaren ska ha rutiner för att se till att resurserna motsvarar kraven, annars kan det skapa stress som kan leda till misstag med stora konsekvenser som följd.

– Arbetsgivarna saknar rutiner för att systematiskt undersöka och bedöma riskerna. De saknar även mål som syftar till att främja hälsa och ökar organisationens förmåga att motverka ohälsa, säger Sabiha Hajdarevic.

Arbetsgivare på de inspekterade företagen missar dessutom att vara tydliga med att kränkande särbehandling inte är tillåtet och de saknar också rutiner för att hantera kränkande särbehandling, konstaterar Arbetsmiljöverket.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.