Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Allvarliga brister i arbetsmiljön inom industrin

Arbetsmiljöverket ser mycket allvarligt på att man hittat brister i arbetsmiljön på över nittio procent av 480 inspekterade industrier. Totalt har 3 900 brister konstaterats vid inspektioner gjorda under en fyraårsperiod.
Johanna Rovira Publicerad
Staffan Löwstedt/SvD/TT
De brister som uppdagats vid inspektionerna gäller bland annat förebyggande arbetsmiljöarbete, ergonomi, arbetsutrustning och kemiska risker. Staffan Löwstedt/SvD/TT

– Ingen ska behöva bli sjuk, skadad eller dö av sitt arbete.

Det säger Sabiha Hajdarevic, projektledare på Arbetsmiljöverket som lett verkets omfattande inspektionsinsats vid bland annat företag inom stål, pappersproduktion, gruv/sprängverksamhet, läkemedelsindustrin samt raffinaderier och kemiindustrin.   

Brister i arbetsmiljön har hittats i 92 procent av de 480 företag som inspekterats. Verket har fattat beslut om 50 sanktionsavgifter och 40 förlägganden av vite. Totalt har 3 900 brister upptäckts.

– Vi ställer krav på att bristerna ska åtgärdas. Det är mycket allvarligt att så många arbetsgivare inte har koll på risker som arbetstagare kan utsättas för och att de saknar förebyggande arbetsmiljöarbete inom flera områden, säger Sabiha Hajdarevic.

De brister som uppdagats vid inspektionerna gäller bland annat förebyggande arbetsmiljöarbete, ergonomi, arbetsutrustning och kemiska risker. Men det förekommer också markanta brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.  

– De brister vi har hittat berör alla anställda på företagen, såväl kollektivanställda som tjänstemän. Arbetsgivaren ska ha rutiner för att se till att resurserna motsvarar kraven, annars kan det skapa stress som kan leda till misstag med stora konsekvenser som följd.

– Arbetsgivarna saknar rutiner för att systematiskt undersöka och bedöma riskerna. De saknar även mål som syftar till att främja hälsa och ökar organisationens förmåga att motverka ohälsa, säger Sabiha Hajdarevic.

Arbetsgivare på de inspekterade företagen missar dessutom att vara tydliga med att kränkande särbehandling inte är tillåtet och de saknar också rutiner för att hantera kränkande särbehandling, konstaterar Arbetsmiljöverket.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ozempic-ödlans gift är Eric Sundmans arbetsmiljö

Djurvårdaren Eric Sundmans favoritrum är reptilariet på hans arbetsplats Universeum, ”ett hus fullt av nördar” enligt honom själv. Här bor de riktigt giftiga ormarna och ödlorna. Som giaödlan vars gift är ett av de plågsammaste att uppleva, men som också gett oss läkemedlet Ozempic.
Sandra Lund Publicerad 2 april 2026, kl 06:01
Eric Sundman står med ryggen mot kameran, bär en stor handske och försöker fånga en knallblå orm med en lång krok
100 000 människor dör varje år av ormbett. Eric Sundman och hans kolleger bär en särskild handske som skydd för ormar som känner av kroppsvärme. – Den är inte helt säker mot bett men ganska, säger han. Foto: Nora Lorek

Varför blev du djurvårdare?

– Det självklara svaret är ju att man brinner för djur. Men här får jag också utbilda besökarna om vilken roll den biologiska mångfalden spelar, och hur den hotas. Ibland handlar det om att arten är hotad, ibland är det miljön den lever i. Som den blå palmhuggormen som lever i träden på Komodoöarna i Indonesien, en hotad ögrupp på grund av klimatförändringarna.

Eric Sundman håller i en stor ödla framför ett skåp i ett arbetsrum.
I studier av Gilaödlan upptäckte man att den äter extremt sällan, men ändå har jämn blodsockernivå. Ur den insikten föddes läkemedlet Ozempic, som alltså härstammar från ödlans gift, som också är ett av de smärtsammaste giften att uppleva. Varje morgon före öppning kontrolleras alla djur, samtliga är journalförda. Eric Sundman ser till deras allmäntillstånd, kollar ögon och duschar dem vid behov.

Foto: Nora Lorek

Hur länge har du varit just här?

– I tio år nu, jag stannar inte på ett jobb jag inte trivs på. Jag har jobbat på djurpark och Västra djursjukhuset tidigare, innan jag blev headhuntad hit. Men jag även arbetat med it och som makeupartist.

 

En färgglad leksaksorm i ett plaströr, som kallas för tubningsrör
Bland hjälpmedlen som finns i reptilariet finns tubningsrör i olika grovlekar. Röret används för att undersöka giftiga reptiler, på så sätt kan de aldrig vända sig och hugga. Då kan veterinären som kommer två gånger varje vecka till Universeum ta blodprov, röntga och ibland även mjölka dem på gift. Foto: Nora Lorek

Varför är ormar kul?

– Det intresset kom redan i femårsåldern, då började jag rita dem. Jag älskade ju djur, men var pälsallergiker. Och så förstod jag inte varför jag skulle tycka illa om dem när så många gör det. Det är vanligt att fascineras av schimpanser för att de är så lika oss, jag är fascinerad av ormar för att de är så olika oss.

Du fascineras också av deras gift.

– Ja, framför allt vad det innehåller. Där finns grunden till nya läkemedel. Som gilaödlans gift som gett oss succémedicinen Ozempic.

Eric Sundman sitter framför en dator, ovanför hänger en stor skylt med texten "Djurtransport"
80 procent av tiden sitter Eric Sundman vid datorn. Bland annat ansvarar han för djurtransporter. Till sin hjälp har han en enorm databas som i stort sett alla världens djurparker är kopplade till. Här ska han snart skicka ett prov med hajblod till Nerdeländerna. Foto: Nora Lorek

Har du giftormar hemma?

– Jag har haft orm sedan 12-årsåldern, men när jag fick barn rök giftormarna. Giftormarnas beteendemönster och miljön de kräver är mer intressanta. Det är spännande att få vara med och bygga upp sådana habitat. 

– Däremot tycker jag det är viktigt att barnen ska möta orm. När jag var ute och gick med barnvagn slängde jag ner en snok vi mötte en vårdag. Mina bar är inte rädda för ormar alls.

En mörk bild på världens minsta krokodildjur pansarkajmanen som ligger helt stilla i vattnet.
I regnskogsområdet på Universeum i Göteborg finns världens minsta krokodildjur pansarkajmanen. Den kan ligga så här blickstilla ett bra tag. Foto: Nora Lorek

Fobier är ju väldigt vanligt med de här djuren, vad göra?

– Fobi är inte nedärvd utan social. Sorry, men den är någons fel. En professor i psykologi från Göteborgs universitet brukar komma hit med sina studenter och två patienter med fobi. Det har aldrig slaget fel – efter 30–40 minuter håller båda i en orm eller spindel.

Eric Sundman står framför en vägg med olika verktyg som tänger och krokar.
– Mitt favoritverktyg är kroken. Den är lika viktig för mig som penseln är för målaren. Tänger plockar man mest ömsade skinn med, säger Eric Sundman. Foto: Nora Lorek

Om Eric Sundman

GÖR: Djurvårdare på Universeum i Göteborg.

ÅLDER: 46.

BOR: Mölnycke

UTBILDNING: Djurvårdare, läst fristående kurser som etologi på universitet.

FACKLIGT: Klubbordförande och arbetstagarledamot i styrelsen för Universeum AB. 

LÖN: Djurvårdare tjänar normalt mellan 26 300 och 33 400 kronor i månaden, enligt SCB.

Eric Sundman i Unverseums regnskogsmiljö framför en fågel.
En gång i månaden jobbar Eric Sundman helg, då ”driftar man” och utfordrar bland annat djuren i Universeums autentiska regnskogsmiljö. Foto: Nora Lorek