Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Allvarliga brister i arbetsmiljön inom industrin

Arbetsmiljöverket ser mycket allvarligt på att man hittat brister i arbetsmiljön på över nittio procent av 480 inspekterade industrier. Totalt har 3 900 brister konstaterats vid inspektioner gjorda under en fyraårsperiod.
Johanna Rovira Publicerad 4 december 2019, kl 15:46
Staffan Löwstedt/SvD/TT
De brister som uppdagats vid inspektionerna gäller bland annat förebyggande arbetsmiljöarbete, ergonomi, arbetsutrustning och kemiska risker. Staffan Löwstedt/SvD/TT

– Ingen ska behöva bli sjuk, skadad eller dö av sitt arbete.

Det säger Sabiha Hajdarevic, projektledare på Arbetsmiljöverket som lett verkets omfattande inspektionsinsats vid bland annat företag inom stål, pappersproduktion, gruv/sprängverksamhet, läkemedelsindustrin samt raffinaderier och kemiindustrin.   

Brister i arbetsmiljön har hittats i 92 procent av de 480 företag som inspekterats. Verket har fattat beslut om 50 sanktionsavgifter och 40 förlägganden av vite. Totalt har 3 900 brister upptäckts.

– Vi ställer krav på att bristerna ska åtgärdas. Det är mycket allvarligt att så många arbetsgivare inte har koll på risker som arbetstagare kan utsättas för och att de saknar förebyggande arbetsmiljöarbete inom flera områden, säger Sabiha Hajdarevic.

De brister som uppdagats vid inspektionerna gäller bland annat förebyggande arbetsmiljöarbete, ergonomi, arbetsutrustning och kemiska risker. Men det förekommer också markanta brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.  

– De brister vi har hittat berör alla anställda på företagen, såväl kollektivanställda som tjänstemän. Arbetsgivaren ska ha rutiner för att se till att resurserna motsvarar kraven, annars kan det skapa stress som kan leda till misstag med stora konsekvenser som följd.

– Arbetsgivarna saknar rutiner för att systematiskt undersöka och bedöma riskerna. De saknar även mål som syftar till att främja hälsa och ökar organisationens förmåga att motverka ohälsa, säger Sabiha Hajdarevic.

Arbetsgivare på de inspekterade företagen missar dessutom att vara tydliga med att kränkande särbehandling inte är tillåtet och de saknar också rutiner för att hantera kränkande särbehandling, konstaterar Arbetsmiljöverket.

Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)