Utredningen om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen skulle ha varit klar i november. Sedan blev den uppskjuten till februari. Men inte heller då blev den klar.
- Jag har fortfarande inte fått se något tilläggsdirektiv. Men jag har fått besked om att det är den 15 juni som gäller nu, säger Sofia Tollgerdt som är utredningens sekreterare.
Utredare är Cathrine Lilja Hansson, som annars är ordförande och chef för Arbetsdomstolen. Att utredningen skjutits upp beror bland annat på att en majoritet i riksdagen i somras krävde en återställning av lagen när det gäller lönekartläggningar och jämställdhetsplaner.
Innan lagen ändrades 2009 skulle arbetsgivare genomföra lönekartläggningar och upprätta planer för jämställda löner varje år. Arbetsgivare med färre än tio anställda behövde dock inte skriva några planer.
Men sedan 2009 räcker det att arbetsgivare gör kartläggningar och planer vart tredje år. Dessutom behöver inte arbetsgivare med färre än 25 anställda skriva planer om jämställda löner.
Unionen vill se en återgång till lönekartläggningar varje år. Och att även mindre företag, med färre än tio anställda, ska upprätta handlingsplaner.
- Vi såg en liten uppgång i år. Men trenden är ju att antalet företag som gör lönekartläggningar minskar varje år, säger Sonja Hallsten som är likabehandlingsexpert på Unionen.
TCO har tidigare föreslagit att de aktiva åtgärderna bör göras semidispositiva. Det vill säga att parterna ska kunna anpassa reglerna efter bransch i de olika kollektivavtalen.
- Det är inte ofta vi vill att politikerna ska lagstifta när det gäller frågor som rör arbetsmarknadens parter. Särskilt inte när det gäller lönebildning. Men det här bör ske genom lagstiftning. Vi måste få ett bättre golv i dag att utgå ifrån i lagen, säger Sonja Hallsten på Unionen.
Kvinnliga tjänstemän tjänar 7 800 kronor mindre varje månad än deras manliga kolleger. Då är skillnader som kan förklaras med utbildning, yrke och ålder borträknade.
