Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Tystnadskultur och oro på Rise

Otrygghet, ingen transparens och otillräcklig information samt en kultur där den som ställer frågor riskerar att bli av med jobbet. Så beskriver anställda situationen i en omorganisation på det statliga forskningsinstitutet Rise. En bild som bekräftas av facket.
Anita Täpp Publicerad
– Det är en jättestor påfrestning för våra medlemmar, säger Linda Ikatti, ordförande för Unionens riksklubb på Rise.

Bakgrunden till den stora pågående omorganisationen på Rise är att Sveriges tekniska forskningsinstitut, SP, för några år sedan slogs ihop med forskningsinstituten Swedish ICT, Innventia och Swerea. Medan SP var helägt av staten, via ett holdingbolag, var de andra instituten delvis ägda av staten. I och med att den dåvarande regeringen ville skapa ett stort statligt forskningsinstitut, med uppgift att hjälpa svenska företag, köpte staten de privata delägarnas aktier, varpå Rise bildades.

För ett par år sedan inleddes den ännu pågående omorganiseringen, som nu fått hård kritik.

I Borås tidning har flera anställda bland annat framhållit att ledningen inte varit transparent och gett tillräcklig information liksom att det uppstått en tystnadskultur där den som vågar ställa frågor riskerar att bli av med jobbet.

Linda Ikatti, ordförande för Unionens riksklubb på Rise med nästan 500 medlemmar, bekräftar den bilden.

– Tyvärr är det många medlemmar som upplever det så. Men information behöver upprepas och sedan måste man också säkerställa att den tagits emot och förståtts. Det, och andra problem, har vi också tagit upp med ledningen flera gånger, säger hon.

På forskningsinstitutet, som utför forskning, provning och certifiering på en lång rad områden, arbetar förutom forskare och ingenjörer också många med support och administrativa uppgifter, som driftpersonal, ekonomiassistenter, projektledare och controllers.

Omorganisationen innebär bland annat att en chefsnivå försvinner vilket har resulterat i att alla chefer fått söka om sina tjänster. Och enligt uppgift i Borås tidning ska en del chefer ha blivit erbjudna omplaceringar med längre lön.

– Jo, jag har hört att en det kan vara så. Men vad jag vet så har alla våra chefsmedlemmar som har fått en ny tjänst erbjudits samma eller högre lön, säger Linda Ikatti.

– Sedan har vi haft en del övertalighetsförhandlingar för andra medlemmar. Och bland dem som tackat ja till ett omplaceringserbjudande har några fått lägre lön medan andra fått samma eller högre lön.

Hon bedömer att omorganisationen kommer att fortsätta ett bra tag till.

– Den här långdragna processen är naturligtvis en jättestor påfrestning där många har det väldigt jobbigt. Många medlemmar har också varit oroliga för om de ska få behålla sin chef eller inte. Men nu är ändå de flesta nya chefer tillsatta, så att oron kan minska, även om det är tråkigt att vi tappar chefskompetens.

– Men det här är inget vi som anställda vid ett statligt forskningsinstitut är vana vid. Vi har gjort flera risk- och konsekvensanalyser där vi vid våra samverkansmöten med ledningen hela tiden pekat på vilka risker som finns med den här långvariga oron, som att det kan leda till utmattningsdepressioner. Men tack och lov verkar det ändå inte ha lett till någon alarmerande ökning av de längre sjukskrivningarna.

Själv känner Linda Ikatti ändå hopp om att omorganisationen ska leda till något bra i slutänden.

– Man kan ju inte backa bandet för att göra allting bättre. Och det är klart att man alltid är orolig under en omorganisation och över hur resultatet blir. Men personligen försöker jag ändå vara optimist och komma med konstruktiva lösningar. För det här måste bli bra, säger hon.

Rise

  • Ambitionen med Rise, Sveriges forskningsinstitut och innovationspartner, är att man i internationell samverkan med företag, akademi och offentlig sektor ska bidra till ett konkurrenskraftigt näringsliv och hållbart samhälle.
  • De anställda arbetar bland annat med forskning, provning och certifiering inom bland annat biovetenskap, byggprodukter, digitalisering och IT-säkerhet.
  • Rise har sammanlagt 2 800 anställda, på ett flertal arbetsplatser från Kiruna i norr till Lund i söder.
  • 30 procent av kunderna är små och medelstora företag.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Anställda över 50 är en guldgruva”

Ditt driv försvinner inte för att du uppnår en viss ålder. Det menar Richard Lööw, chef som anställde Susann Johansson och tre andra 50-plussare under det senaste året.
Johanna Rovira Publicerad 13 maj 2025, kl 06:01
Man och kvinna i undervisningsrum
Richard Lööw beskriver sin medarbetare Susann Johansson som ett pålitligt urverk från Schweiz och anser att anställda över 50 är guld värda. Foto: Per Knutsson

Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator. 

När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat. 

Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff. 

– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson. 

– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY. 

Obegripligt välja bort äldre

Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater. 

– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva. 

50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större. 

– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw. 

Pålitligt urverk

Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden. 

– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon. 

Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.  

Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år. 

– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han. 

Lönen ej orsaken

Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra: 

– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.

– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson.