Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Tieto + Evry = TietoEvry

Nu står det klart att IT-företagen Evry och Tieto ämnar slå sina påsar ihop, om affären får grönt ljus från konkurrensverken i de nordiska länderna. Ordföranden på Unionens riksklubb på Evry tror att sammanslagningen kan bli bra för företagen.
Johanna Rovira Publicerad
Bertil Ericson/TT och Håkon Mosvold Larsen/NTB Scanpix/TT
IT-företagen Tieto och Evry går samman. Bertil Ericson/TT och Håkon Mosvold Larsen/NTB Scanpix/TT

Tekniskt blir det Tieto som köper Evry för närmare 14 miljarder kronor, enligt Computer Sweden, men det sammanslagna bolaget går tillsvidare under namnet TietoEvry. Inget är dock klart förrän konkurrensverken i Sverige, samt i Finland och Norge, där företagen också verkar, sagt sitt.

Klockan sju på tisdagen gick det ut ett mejl om sammanslagningen till samtliga medarbetare på Evry och klockan nio hölls ett informationsmöte. Peter Schyllberg, ordförande på Unionens riksklubb på Evry i Sverige fick information om själva sammanslagningen för lite drygt en vecka sedan:

– Jag vet egentligen inte mer än det som stått i tidningarna, men jag ser inget negativt i affären och uppfattar heller inte att mina medlemmar gör det. Tvärtom är det flera som sagt att de ser sammanslagningen som något positivt.

Tieto och Evry är två relativt jämnstora företag i Sverige och har tidigare konkurrerat om upphandlingar.

– Många anställda hoppar emellan bolagen, så fungerar det i den här branschen. Går affären i lås blir det många som blir kollegor igen, säger Peter Schyllberg.

Företagen har gått ut med att de räknar spara 75 miljoner euro i synergieffekter på affären vilket kan få konsekvenser för de två företagens sammanlagt 4 900 anställda i Sverige.

– Det förstår ju alla att konsekvenserna av en sammanslagning är att det blir neddragningar, säger Peter Schyllberg.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.