Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Rykte ger nytt hopp för Kockums ingenjörer

Sedan de anställda på Kockums nyligen fick chockbeskedet att Försvarets mateterialverk överväger att i stället köpa ubåtar av Saab funderar nu Saab, enligt uppgift, på att i så fall anställa alla Kockums ubåtsingenjörer.

Anita Täpp Publicerad
Erland Vinberg / TT
I december i fjol presenterades ubåtskonstruktionen A26, nästa generations svenska ubåt från Kockums, på Kockums kontor i Malmö. Erland Vinberg / TT

- Om det stämmer kan det säkerställa våra medlemmars arbeten med svenska ubåtar och därmed en fortsatt ubåtskompetens i Sverige, säger klubbordförande Ingrid Holmberg.

När Försvarets materialverks planer blev kända i förra veckan ledde det till stor oro bland de runt tusen anställda på ThyssenKrupp Marine Systems AB, före detta Kockums, i Malmö och Karlskrona.

Vad skulle nu hända med jobben och tillverkningen av svenska ubåtar? För hur ska Saab, eller någon annan, som inte har den specialkompetens som finns inom Kockums, kunna bygga ubåtar? Det undrade bland andra Ingrid Holmberg, Unionens klubbordförande på Kockums.

Hon har också undrat över varför det skurit sig i förhandlingarna mellan Försvarets materialverk, FMV, och ThyssenKrupp om den nya framtida svenska ubåten, A26, vilket är bakgrunden till dagens situation.

- Vi har ju bara hört rykten. Men det kan handla om att vår ägare inte vill sälja ubåtarna till ett fast pris, eftersom man då tar en större risk. En annan orsak kan vara att vår ägare inte går med på att svenska staten vill dela på utvecklingskostnaden genom att A26 får säljas till andra länder. Vilket jag inte alls förstår i så fall, eftersom det ju skulle betyda att ThyssenKrupp skulle tjäna pengar på det, säger Ingrid Holmberg.

Sedan det uppstått ett dödläge i förhandlingarna mellan FMV och ThyssenKrupp har FMV nu gett Saab i uppdrag att undersöka om man där, eller på ett annat företag, kan bygga de aktuella ubåtarna i stället för Kockums. Och på Saab är nu tanken, enligt uppgift i Affärsvärlden, att bolaget i så fall också ska ta över Kockums ingenjörer.

Ingrid Holmberg betonar att hon själv inte fått någon sådan information och påpekar att det ändå inte behöver vara så enkelt som det låter.

–Vi som jobbar på Kockums kan ju utveckla och designa ubåtar och om man anställer oss så får man mycket. FMV har också fått mycket information genom det vi levererat så långt. Men det finns också mycket som ligger i våra datorer, alltså viktig bakgrundsinformation och kunskap som man då måste bygga upp igen.

Om FMV beslutar köpa ubåtar av Saab och Saab tar över personalen – kan ThyssenKrupp ha kvar varvet och fortsätta bygga ubåtar då? Eller kan det bli så att Saab också tar över varvet i Karlskrona?

- Båda scenarierna är möjliga, ThyssenKrupp äger ju all mark och byggnader i Karlskrona men om all personal försvinner så är det inte lätt att bygga upp en ny verksamhet, säger Ingrid Holmberg.

- Att utveckla och bygga ubåtar och skaffa den gemensamma kunskap vi har är inget man kan utbilda sig till på någon högskola. Vår kompetens inom ubåt bygger på lång erfarenhet och går inte att på rimlig tid bygga upp utan vår medverkan.

Till Kollega säger Saabs presschef Sebastian Carlsson att han inte vill kommentera, och därmed inte heller varken bekräfta eller dementera, om man överväger att anställa Kockums ubåtsingenjörer i det fall man tar över utbåtstillverkningen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.