Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Rekordbra arbetsmarknad för Unionens medlemmar

Nyligen nådde Sverige den högsta sysselsättningsgraden sedan 1992. Bland Unionens medlemmar är det ännu bättre upp, arbetslösheten är bara 4 procent, mot 7 procent för Sverige som helhet.
Publicerad
Colourbox
Sysselsättningsgraden kommer fortsätta öka under de närmaste åren. Colourbox

I Sverige är sysselsättningsgraden 82,1 för alla mellan 20-64 år och arbetslösheten ligger på cirka 7 procent enligt siffror från Eurostat. Den genomsnittliga arbetslösheten i EU är 9,6 procent.

Att vi ligger så bra till kan vi delvis tacka de senaste årens högkonjunktur för. Antalet jobb har ökat.

– Det finns andra viktiga förklaringar också, som att kvinnor i Sverige har högt arbetskraftsdeltagande, säger Tobias Brännemo, utredare på Unionen.

Långsiktiga politiska beslut har fått in många kvinnor i arbetslivet, till exempel utbyggnaden av barnomsorgen under många år och avskaffandet av sambeskattningen 1971.

– En annan intressant faktor är att två tredjedelar av ökningen av antalet sysselsatta sker bland utrikes födda. Förra året ökade sysselsättningen med 73 000 personer, drygt 48 000 av dem var födda utomlands, säger Tobias Brännemo.

– Vi gynnas demografiskt av invandringen. De inrikes födda blir äldre och de nyanlända har en yngre åldersprofil. Det är en anledning till att få in dem i arbete så fort som möjligt.

Men allt är inte positivt på arbetsmarknaden. Tobias Brännemo pekar på en tudelning. Å ena sidan är det arbetskraftsbrist i många branscher inom näringslivet, exempelvis byggindustrin, och även i offentlig sektor. Å andra sidan sjunker inte arbetslösheten så snabbt som den borde. Många arbetslösa har en profil som inte matchar arbetsmarknaden, framför allt de som är lågutbildade och kanske inte ens har en gymnasieutbildning.

– Sysselsättningsutvecklingen fortsätter att öka i relativt hög takt de närmaste åren. Men om inte de företag som har arbetskraftsbrist sänker kraven på dem de ska anställa så kommer takten att mattas av, säger Tobias Brännemo.

Läs hela rapporten med Eurostats arbetsmarknadsstatistik.

Cajsa Högberg
cajsa.hogberg@kollega.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.