Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Rekordbra arbetsmarknad för Unionens medlemmar

Nyligen nådde Sverige den högsta sysselsättningsgraden sedan 1992. Bland Unionens medlemmar är det ännu bättre upp, arbetslösheten är bara 4 procent, mot 7 procent för Sverige som helhet.
Publicerad
Colourbox
Sysselsättningsgraden kommer fortsätta öka under de närmaste åren. Colourbox

I Sverige är sysselsättningsgraden 82,1 för alla mellan 20-64 år och arbetslösheten ligger på cirka 7 procent enligt siffror från Eurostat. Den genomsnittliga arbetslösheten i EU är 9,6 procent.

Att vi ligger så bra till kan vi delvis tacka de senaste årens högkonjunktur för. Antalet jobb har ökat.

– Det finns andra viktiga förklaringar också, som att kvinnor i Sverige har högt arbetskraftsdeltagande, säger Tobias Brännemo, utredare på Unionen.

Långsiktiga politiska beslut har fått in många kvinnor i arbetslivet, till exempel utbyggnaden av barnomsorgen under många år och avskaffandet av sambeskattningen 1971.

– En annan intressant faktor är att två tredjedelar av ökningen av antalet sysselsatta sker bland utrikes födda. Förra året ökade sysselsättningen med 73 000 personer, drygt 48 000 av dem var födda utomlands, säger Tobias Brännemo.

– Vi gynnas demografiskt av invandringen. De inrikes födda blir äldre och de nyanlända har en yngre åldersprofil. Det är en anledning till att få in dem i arbete så fort som möjligt.

Men allt är inte positivt på arbetsmarknaden. Tobias Brännemo pekar på en tudelning. Å ena sidan är det arbetskraftsbrist i många branscher inom näringslivet, exempelvis byggindustrin, och även i offentlig sektor. Å andra sidan sjunker inte arbetslösheten så snabbt som den borde. Många arbetslösa har en profil som inte matchar arbetsmarknaden, framför allt de som är lågutbildade och kanske inte ens har en gymnasieutbildning.

– Sysselsättningsutvecklingen fortsätter att öka i relativt hög takt de närmaste åren. Men om inte de företag som har arbetskraftsbrist sänker kraven på dem de ska anställa så kommer takten att mattas av, säger Tobias Brännemo.

Läs hela rapporten med Eurostats arbetsmarknadsstatistik.

Cajsa Högberg
cajsa.hogberg@kollega.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.