Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Nya jobb i batterifabrik välkomnas av Unionen

Västerås och Skellefteå drog vinstlotterna när Northvolt beslutade sig för var de ska lägga sin batteritillverkning. Medan huvudfabriken hamnar i Skellefteå, vilket beräknas ge mellan 2 000 och 2 500 jobb, förläggs utvecklingen till Västerås.
Niklas Hallstedt Publicerad
Northvolt/TT
Illustration över hur Northvolts batterifabrik i Skellefteå ska se ut. Northvolt/TT

Skellefteå kan räkna med mellan 2 000 och 2 500 direkta jobb om planerna fullföljs. För Västerås räkning uppges satsningen leda till 300-400 jobb, och då främst på ingenjörssidan.

Lars Remsén, Unionens regionchef i Mälardalen, ser det som ”en logisk kompromiss”.

– Helst hade vi ju sett att fabriken hamnat i Västerås. Först blev jag lite besviken, men kände samtidigt att vi inte blev helt lottlösa. Det är ju trots allt tjänstemännen vi organiserar så det känns som en hygglig kompensation.

Vad betyder satsningen för Västerås?
 Den befäster Västerås ställning som Sveriges elektronikhuvudstad. Den sätter också staden på Europakartan när det gäller utveckling av energiomställning.

– Västerås geografiska läge med cirka tre miljoner invånare inom en radie på tio mil och med goda pendlingsmöjligheter till Stockholm och Örebro är faktorer som kan leda till fler större etableringar i framtiden och locka internationell kompetens.

Hur lätt blir det att hitta kompetent personal för Northvolt?
 Även om Mälardalens högskola utbildar flest elingenjörer i landet, och många ingenjörer jobbar i Västerås med omnejd, tror jag att den kompetens Northvolt inledningsvis behöver främst finns i Asien och USA.

Hittills uppges företaget ha fått in 215 miljoner kronor, planen var att man redan i september skulle ha fått ihop 100 miljoner euro, vilket motsvarar 960 miljoner kronor. Tror du att projektet blir av – med tanke på att hur mycket kapital som krävs?
– Det hoppas jag verkligen. Jag tror att projektet är tillräckligt spännande för att locka fler tunga investerare. Jag välkomnar Northvolts etablering i Sverige och Västerås och hoppas samtidigt på att företaget väljer att gå med i en arbetsgivarorganisation för att vara en del i den svenska modellen med schysta villkor och kollektivavtal.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.