Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Lättad stämning på Stampen
Skatteverket meddelade under tisdagen att man preliminärt säger ja till det förslag som lagts fram av den rekonstruktionsdrabbade mediekoncernen Stampen AB, där bland annat Göteborgs-Posten ingår.
– De flesta medlemmar är glada och lättade över att Skatteverket har sagt ja. Det är så många arbeten som står på spel och nu ser man ljuset i tunneln, säger Dimce Storm, ordförande i Unionenklubben på Stampen, som dock påpekar att det är hårt arbete som kvarstår.
Att många jämför rekonstruktionen på Stampen med den på Saab, senare Nevs, tycker Dimce Storm är som att jämföra päron och äpplen.
– Där var det ingen som ville köpa bilen till slut. Vi har en produkt som folk vill köpa och läsa. Sedan är det tråkigt att vi har hamnat där vi har hamnat men en stor orsak till det är banklånen och Skatteverkets tryckerimoms som skapade det stora trycket. Men det är historia nu.
Hur ägarstrukturen kommer se ut framöver är oklart och Stampen fortsätter jakten på nya finansiärer så att man kan utveckla produkten även i framtiden.
Enligt Dimce Storm hade rekonstruktionen aldrig varit möjlig utan medarbetarnas flit på säljavdelningen.
– Marknadssidan där tjänstemännen jobbar har gjort ett fantastiskt jobb med att upprätthålla försäljningen och bibehålla prenumeranter. Hade luften gått ur dem hade det här aldrig fungerat.
Stampen har över 3 000 anställda. I koncernen ingår bland annat Göteborgs-Posten, Hallandsposten, Hallands Nyheter, Bohusläningen, Strömstads Tidning och TTELA, samt en del tryckerier och distributionsbolaget VTD.
"Stampen - Detta har hänt": Se faktaruta
Detta har hänt:
- Mediekoncernen Stampen har haft ekonomiska problem under flera år. I början av 2000-talet lånade man pengar till flera stora tidningsköp. Tanken var att samordnandet av olika tidningar skulle leda till stora vinster.
- Finanskrisen samt ett rejält tapp i annonsintäkter ledde tillsammans med en förändring av mediemarknaden tvärtom till att Stampen hamnade nära konkurs. Bara under 2013 tappade koncernen en halv miljard i annonsintäkter.
- För några år sedan kom det fram att tryckerierna, bland annat Stampens, i flera år utan avsikt tagit ut för mycket moms av sina kunder. Momsskulden på hundratals miljoner gällde retroaktivt och innebar att Stampen fick tillbaka pengar av Skatteverket. Pengar som dock skulle skickas vidare till kunderna.
- Den 23 maj 2016 ansökte mediekoncernen om rekonstruktion för att undvika konkurs.
- Måndag den 29 augusti beviljade Göteborgs tingsrätt Stampens begäran om förlängd rekonstruktionstid.
- Under tisdagen den 30 augusti meddelade Skatteverket att man preliminärt säger ja till det ackordförslag som lagts fram för Stampen. Samtidigt fortsätter koncernen att leta efter externa investerare som kan bidra med nytt kapital.
- Rekonstruktionen rör huvudbolaget Stampen AB samt 13 dotterbolag, varav tio ligger i Göteborg. Bolagen i koncernen har skulder på drygt en miljard kronor. Förslaget innebär att fodringsägarna får alla skulder upp till ett visst värde betalt medan resterande belopp ersätts till 25 procent, samt att Skatteverket (med fordringar på cirka en halv miljard kronor) får omkring 125 miljoner.
TT, Wikipedia, Sydsvenskan
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen
Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.
– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.
Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.
Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt.
Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.
Utköpt för andra gången
Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.
Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.
I början av året var det dags igen.
Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.
”Välfärd lockar många i dataspelsvärlden”
Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.
– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.
Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.
Nu har det mattats av.
Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.
Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.
Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar
Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.
På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.
– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.
Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.
Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.
– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.
Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.
Kan man säga nej till att bli utköpt?
– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.
