Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Lättad stämning på Stampen

Skatteverket meddelade under tisdagen att man preliminärt säger ja till det förslag som lagts fram av den rekonstruktionsdrabbade mediekoncernen Stampen AB, där bland annat Göteborgs-Posten ingår.
Linnea Andersson Publicerad
ADAM IHSE / TT
"Rekonstruktionen hade aldrig varit möjlig utan medarbetarna på marknadsavdelningen", säger Unionenklubbens ordförande Dimce Storm. ADAM IHSE / TT

– De flesta medlemmar är glada och lättade över att Skatteverket har sagt ja. Det är så många arbeten som står på spel och nu ser man ljuset i tunneln, säger Dimce Storm, ordförande i Unionenklubben på Stampen, som dock påpekar att det är hårt arbete som kvarstår.

Att många jämför rekonstruktionen på Stampen med den på Saab, senare Nevs, tycker Dimce Storm är som att jämföra päron och äpplen.

– Där var det ingen som ville köpa bilen till slut. Vi har en produkt som folk vill köpa och läsa. Sedan är det tråkigt att vi har hamnat där vi har hamnat men en stor orsak till det är banklånen och Skatteverkets tryckerimoms som skapade det stora trycket. Men det är historia nu.

Hur ägarstrukturen kommer se ut framöver är oklart och Stampen fortsätter jakten på nya finansiärer så att man kan utveckla produkten även i framtiden.

Enligt Dimce Storm hade rekonstruktionen aldrig varit möjlig utan medarbetarnas flit på säljavdelningen.

– Marknadssidan där tjänstemännen jobbar har gjort ett fantastiskt jobb med att upprätthålla försäljningen och bibehålla prenumeranter. Hade luften gått ur dem hade det här aldrig fungerat.

Stampen har över 3 000 anställda. I koncernen ingår bland annat Göteborgs-Posten, Hallandsposten, Hallands Nyheter, Bohusläningen, Strömstads Tidning och TTELA, samt en del tryckerier och distributionsbolaget VTD.

 

"Stampen - Detta har hänt": Se faktaruta

Detta har hänt:

  • Mediekoncernen Stampen har haft ekonomiska problem under flera år. I början av 2000-talet lånade man pengar till flera stora tidningsköp. Tanken var att samordnandet av olika tidningar skulle leda till stora vinster.
  • Finanskrisen samt ett rejält tapp i annonsintäkter ledde tillsammans med en förändring av mediemarknaden tvärtom till att Stampen hamnade nära konkurs. Bara under 2013 tappade koncernen en halv miljard i annonsintäkter.
  • För några år sedan kom det fram att tryckerierna, bland annat Stampens, i flera år utan avsikt tagit ut för mycket moms av sina kunder. Momsskulden på hundratals miljoner gällde retroaktivt och innebar att Stampen fick tillbaka pengar av Skatteverket. Pengar som dock skulle skickas vidare till kunderna.
  • Den 23 maj 2016 ansökte mediekoncernen om rekonstruktion för att undvika konkurs.
  • Måndag den 29 augusti beviljade Göteborgs tingsrätt Stampens begäran om förlängd rekonstruktionstid.
  • Under tisdagen den 30 augusti meddelade Skatteverket att man preliminärt säger ja till det ackordförslag som lagts fram för Stampen. Samtidigt fortsätter koncernen att leta efter externa investerare som kan bidra med nytt kapital.
  • Rekonstruktionen rör huvudbolaget Stampen AB samt 13 dotterbolag, varav tio ligger i Göteborg. Bolagen i koncernen har skulder på drygt en miljard kronor. Förslaget innebär att fodringsägarna får alla skulder upp till ett visst värde betalt medan resterande belopp ersätts till 25 procent, samt att Skatteverket (med fordringar på cirka en halv miljard kronor) får omkring 125 miljoner.

TT, Wikipedia, Sydsvenskan

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.