Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Lättad stämning på Stampen

Skatteverket meddelade under tisdagen att man preliminärt säger ja till det förslag som lagts fram av den rekonstruktionsdrabbade mediekoncernen Stampen AB, där bland annat Göteborgs-Posten ingår.
Linnea Andersson Publicerad
ADAM IHSE / TT
"Rekonstruktionen hade aldrig varit möjlig utan medarbetarna på marknadsavdelningen", säger Unionenklubbens ordförande Dimce Storm. ADAM IHSE / TT

– De flesta medlemmar är glada och lättade över att Skatteverket har sagt ja. Det är så många arbeten som står på spel och nu ser man ljuset i tunneln, säger Dimce Storm, ordförande i Unionenklubben på Stampen, som dock påpekar att det är hårt arbete som kvarstår.

Att många jämför rekonstruktionen på Stampen med den på Saab, senare Nevs, tycker Dimce Storm är som att jämföra päron och äpplen.

– Där var det ingen som ville köpa bilen till slut. Vi har en produkt som folk vill köpa och läsa. Sedan är det tråkigt att vi har hamnat där vi har hamnat men en stor orsak till det är banklånen och Skatteverkets tryckerimoms som skapade det stora trycket. Men det är historia nu.

Hur ägarstrukturen kommer se ut framöver är oklart och Stampen fortsätter jakten på nya finansiärer så att man kan utveckla produkten även i framtiden.

Enligt Dimce Storm hade rekonstruktionen aldrig varit möjlig utan medarbetarnas flit på säljavdelningen.

– Marknadssidan där tjänstemännen jobbar har gjort ett fantastiskt jobb med att upprätthålla försäljningen och bibehålla prenumeranter. Hade luften gått ur dem hade det här aldrig fungerat.

Stampen har över 3 000 anställda. I koncernen ingår bland annat Göteborgs-Posten, Hallandsposten, Hallands Nyheter, Bohusläningen, Strömstads Tidning och TTELA, samt en del tryckerier och distributionsbolaget VTD.

 

"Stampen - Detta har hänt": Se faktaruta

Detta har hänt:

  • Mediekoncernen Stampen har haft ekonomiska problem under flera år. I början av 2000-talet lånade man pengar till flera stora tidningsköp. Tanken var att samordnandet av olika tidningar skulle leda till stora vinster.
  • Finanskrisen samt ett rejält tapp i annonsintäkter ledde tillsammans med en förändring av mediemarknaden tvärtom till att Stampen hamnade nära konkurs. Bara under 2013 tappade koncernen en halv miljard i annonsintäkter.
  • För några år sedan kom det fram att tryckerierna, bland annat Stampens, i flera år utan avsikt tagit ut för mycket moms av sina kunder. Momsskulden på hundratals miljoner gällde retroaktivt och innebar att Stampen fick tillbaka pengar av Skatteverket. Pengar som dock skulle skickas vidare till kunderna.
  • Den 23 maj 2016 ansökte mediekoncernen om rekonstruktion för att undvika konkurs.
  • Måndag den 29 augusti beviljade Göteborgs tingsrätt Stampens begäran om förlängd rekonstruktionstid.
  • Under tisdagen den 30 augusti meddelade Skatteverket att man preliminärt säger ja till det ackordförslag som lagts fram för Stampen. Samtidigt fortsätter koncernen att leta efter externa investerare som kan bidra med nytt kapital.
  • Rekonstruktionen rör huvudbolaget Stampen AB samt 13 dotterbolag, varav tio ligger i Göteborg. Bolagen i koncernen har skulder på drygt en miljard kronor. Förslaget innebär att fodringsägarna får alla skulder upp till ett visst värde betalt medan resterande belopp ersätts till 25 procent, samt att Skatteverket (med fordringar på cirka en halv miljard kronor) får omkring 125 miljoner.

TT, Wikipedia, Sydsvenskan

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

AI-kompetens ger högre lön

AI-kompetens kan snabbt ge högre lön. Men formell utbildning är inte vägen dit enligt nya rön, utan mer att lattja själv. "Det bidrar till tydliga klyftor där kvinnor redan halkat efter", säger Elin Eriksson från Women in Tech Sweden.
Sandra Lund Publicerad 17 september 2025, kl 13:58
Elin Eriksson från Women in Tech Sweden till vänster i en delad bild. Hon bär en cerise blus och röda glasögon, har långt brunt hår och kort lugg. Till höger syns ett par manshänder som skriver på en bärbar dator.
Elin Eriksson ser hur gapet mellan kvinnor och män vidgas när det kommer till AI, i färdigheter och därmed i löner. Foto: Woman in Tech/Colourbox

Det var när Chat GPT lanserades i november för tre år sedan som debatten om AI och jobben blev till verklighet. Sedan dess kommer ständigt nya rön. Under sommaren presenterade till exempel konsultjätten PwC sin andra rapport om AI och jobben för 2025.

80 procent av vd:arna som svarat har under det senaste året använt sig AI i sin verksamhet. Rapporten har också analyserat 840 miljoner jobbannonser från 24 olika länder, däribland Sverige, för att undersöka sådant som efterfrågan på AI-kompetenser.

Jobben blir fler - inte färre

Analysen kommer bland annat fram till:

  • Att produktiviteten ökar i AI-exponerade branscher.
  • Att jobben blir fler snarare än färre.
  • Att lönerna ökar i branscher som exponeras för AI, eftersom dem artificiella intelligensen främst tar över sådant som administration, medan människor får göra mer komplexa uppgifter.

Lönerna ökar dubbelt så snabbt i branscher som är mest exponerade för AI, enligt rapporten. I samtliga branscher finns också lönepremier till den med AI-färdigheter, och de högsta påslagen finns i detalj- och grossisthandler, energi och information/kommunikation.

56 procent högre lön

Den som har AI-kompetens har i snitt en 56 procent högre lön än kollegan som saknar de färdigheterna. Jämfört med rapporten från året före låg den skillnaden på 25 procent. 

Häromdagen kom också en studie från toppuniversitetet Stanford som visade på lite andra resultat. 

Som att sysselsättningen snarare minskar för unga nyutexaminerade i yrken som är högt utsatta för AI. Framför allt för de mellan 22 och 25 år. 

Medan den ökar för äldre. De som är något äldre har hunnit få erfarenheter som gör de mer oersättliga av AI, vilket ger fler jobb och arbetsuppgifter. 

De målar upp en väldigt positiv bild

Men att göra rapporter utifrån gamla data är inte relevant när det kommer till AI, anser Elin Eriksson, styrelseordförande på Women in Tech Sweden, som jobbar för en mer inkluderande techindustri.

Gammal här betyder några månader eller äldre.

De målar upp en väldigt positiv bild när den stora trenden är enorma klyftor mellan de som anammar tekniken snabbt och fullt ut och de som inte riktigt kommit igång.

Hon nämner klyftor på arbetsgivarsidan. Där äldre branscher som industrijättar och banker sitter på tunga tekniska system med hög säkerhet. Där kan man inta bara byta ut och lattja loss lite med nya AI-verktyg. Samma gäller det offentliga.

Männen började leka

Medan i andra änden mindre techbolag som utvecklar och utforskar samtidigt som detta skrivs. Och den ännu större klyftan - mellan kvinnor och män. 

Ett gap som redan djupnat sedan Chat GPT kom in i våra liv när den lanserades den där november-helgen för tre år sedan.

De män jag känner släppte då allt och började testa. Medan väldigt många kvinnor tog hand om den vanliga ruljangsen. För alla har inte tiden att leka.

Dels lärde fler män snabbt. Dels matade de också OpenAI  (företaget som utvecklat ChatGPT) med data.

Det är fortfarande fler män som jobbar så experimentellt med AI. Visst tar tjänsterna även in data från befintliga källor men de är också ofta skapade av män, se bara på Wikipedia, säger Elin Eriksson.

Spelar det roll?

Ja. Vi ser på saker lite olika, ställer andra frågor baserat på att vi har lite olika erfarenheter.

Utbildning mindre viktigt

Det här leder in på något som även rapporten från PwC tar upp. Att formell utbildning tappar i attraktionskraft. Särskilt i AI-exponerade yrken. 

Arbetsgivare frågar sig oftare ”vad kan du göra i dag? än ”vad utbildade du till igår?”. En viss demokratisk fördel finns, enligt PwC-rapporten.

Absolut finns stora möjligheter för den som kan, har tid att prioritera och börjar testa. Och för den som fattar att du inte kommer att få ett diplom. Det räcker att du säger att du kan, och visar det. De kommer att vara mest värdefulla, och därmed få bättre löner, säger Elin Eriksson.

Även här riskerar könsgapet att vidgas. Kvinnor jobbar oftare i AI-exponerade yrken, men är mer sällan de som sitter på den kompetensen.

Och kvinnor vill oftare bli validerade utifrån. Det blir samma mönster som vid rekryteringsprocesser. Kvinnor är ofta överkvalificerade, medan män nästan är kvalificerade men blir rekryterade på potential.

Staten måste kliva fram

Styrelseordförande Elin Eriksson säger att majoriteten av Women in Tech Swedens cirka 30 000 medlemmar svarar att det är näringslivet som måste styra upp. Som måste förstå att produkten blir bättre om människor med olika bakgrunder matar in och tolkar data.

Själv anser hon att staten måste kliva fram. Hon tar upp hur Hem PC-reformen, som gav anställda möjlighet att köpa eller hyra hem datorer på 1990-talet, gjorde svensken digital. Att något liknande kunskapsspridning kan göras med AI.

Få yrkesutbildningar inom AI

Yrkeshögskolorna har också en viktig roll att spela. Där skolar många vuxna om sig för att jobba i tech-branschen, utifrån vad medlemmarna i Women in Tech Sweden själva uppger.

När Kollega gör en snabb sökning på program som finns att söka på yrkeshögskolan finns begreppet AI med i titeln för 81 av 953 program över landet. Det motsvarar 9 procent.

Och när det kommer till kurser finns begreppet i 85 av 580. Vilket blir 15 procent.

Det är extra kritiskt just nu med en breddning.  För vi närmar oss generell AI, att systemen lär sig själva. Så medan det är i startgropen är det ännu viktigare att vi inte bygger in en massa fördomar i systemen, säger Elin Eriksson.