Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Krisande egenföretagare hoppas på statligt stöd

Även många av Unionens egenföretagande medlemmar hör nu av sig till förbundet för att få hjälp, exempelvis sedan uppdragsgivare har sagt upp kontrakt. Det främsta hoppet står till att man snart får statligt stöd.
Anita Täpp Publicerad
Adam Ihse/TT
Bland annat fotografer har en tuff arbetsmarknad nu. Adam Ihse/TT

Varje dag får nu också Unionens rådgivning för egenföretagare  många frågor från hårt drabbade medlemmar till följd av Coronakrisen.

Exempelvis står många IT-konsulter helt utan arbete sedan uppdragsgivarna har brutit kontrakt.

– Då kan vi hänvisa dem till vår affärsjuridiska samarbetsparter, så att de får svar på om kontrakten kan brytas på det här viset, säger Petra Almquist, verksamhetsansvarig för Unionen Egenföretagare.

Läs mer: Oroliga egenföretagare går med i a-kassan

Men krisen drabbar också andra många andra bland de drygt 10 000 egenföretagande medlemmarna. Däribland fotografer och researrangörer som i dag inte har en enda kund.

Det många av de berörda egenföretagarna hoppas på är att regeringen snart ska besluta att ett statligt krisstöd också ska gälla för dem. Hur det blir med det är dock ännu oklart.

Unionen har förklarat att man arbetar med frågan om vilka insatser som behöver sättas in för att egenföretagarna ska klara dagens situation. Eftersom man tolkar regeringens lagstiftning så att egenföretagarna inte kan använda sig av systemet med korttidspermitteringar behövs sannolikt andra kompletterande åtgärder för denna grupp, anser förbundet.

– Visserligen har Tillväxtverket sagt att man tittar på om korttidsarbete också borde gälla de egenföretagare som har ett aktiebolag nu. Men hur det blir med det, och hur det i så fall blir för våra andra medlemmar som i stället driver handelsbolag eller har enskild firma, är fortfarande osäkert, Petra Almquist.

En del egenföretagare som hör av sig till förbundet är nu i en sådan akut situation att de överväger att gå i konkurs.

– Ett tips vi kan ge till en medlem i den situationen är att ett alternativ i stället kan vara att man lägger sin verksamhet vilande och ansöker om a-kassa och vår inkomstförsäkring, säger Petra Almquist.

På unionen.se finns nu en checklista med råd till egenföretagande medlemmar. Du hittar den här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.